Bakom pärmarna på en riktigt tråkig bok kan man få veta mer om detta men också få mycket guidning till spännande naturupplevelser!
Nu ska vi gå till bokhyllan. Bland alla spännande naturböcker med vackra, färgglada bilder står en bok med rött omslag. Den röda färgen är i och för sig mycket vacker men slår man upp boken möter man sida efter sida med tabeller, tabeller och åter tabeller.
Till vänster på sidorna står namn på arter, på latin och på svenska när svenskt namn förekommer. Det är växter, insekter, svampar, lavar – ja, allt man kan hitta i naturen. Till höger om namnen finns kolumner med de svenska landskapen, en svart punkt betyder att arten finns i det landskapet. Där finns också en rad med symboler: NT (nära hotad), VU (sårbar), EN (starkt hotad), CR (akut hotad) och RE (nationellt utdöd). Men inga bilder någonstans!
Boken heter Rödlistade arter i Sverige 2015. Den ser jättetråkig ut.
Men så är det inte! Bakom alla dessa kolumner gömmer sig de raraste växterna vi har, de mest sällsynta fjärilarna, de finaste fiskarna och de mest exklusiva mossorna. Allt det där som vi älskar och som vi spanar efter när vi är ute i naturen. Den svenska naturens pärlor, kan man säga. Här får vi veta vilka arter som är vanliga, vilka som sällsynta och vilka som riskerar att försvinna ur landet.
Vi slår upp några sidor på måfå. På sidan 25 hittar vi mosippan, denna ljuvliga blomma som man med lite tur kan finna i sandiga, öppna hedtallskogar eller på ljunghedar. Växten är liten, men blomman är stor. Den har vita kronblad med svagt lila anstrykning. Den blommar på våren så det är dags att ge sig ut och kika efter den nu.
Men hur vanlig är den? Vi tittar på symbolen i vår bok, där står EN. Aj aj, den är starkt hotad. Men tittar vi på landsskapsprickarna ser vi att den finns i nästan hela landet, upp till Jämtland.
Ny sida! Det blir sidan 98 och där hittar vi dagfjärilarna, bland andra apollofjärilen som är Europas största dagfjäril, vit med svarta och röda prickar. En jättetjusig fjäril – har man en gång sett den glömmer man det aldrig. Den finns mest utmed ostkusten från norra Småland till Uppland, samt på Gotland. Är den vanlig? Vi kikar på symbolen. NT betyder att den är nära hotad. Den bör gå att hitta.
Vi tar en sida till, sidan 82 och nu har vi hamnat bland fåglarna. Fjällugglan, den stora vita ugglan som hör hemma på fjällhedarna längst upp i norr, finns med här. Den har symbolen CR som betyder att den är akut hotad.
Jag minns en sommar i Ammarnäs när en kompis och jag fick veta att en fjälluggla varit synlig på ett fjäll ett par mil norrut från byn. Eftersom vi skulle resa hem nästa dag fanns det bara en sak att göra. Den natten gick vi långt. Vi spanade och pustade. Jag fick skoskav i stövlarna och tvingades bära dem och gå i bara strumporna. Som vi kämpade. Vi var verkligen värda att se fjällugglan men vi såg den inte. Vi sov gott på tåget hem.
Så här kan man hålla på. Slå upp sida efter sida i den röda boken. De arter som finns med i den är alla mer eller mindre ovanliga. Det är sådana arter som man längtar efter att få se. Som gör det extra spännande att vara ute i naturen.
De ingår i den biologiska mångfald som vi ska slå vakt om. Snart, närmare bestämt den 22 maj, är det Den biologiska mångfaldens dag. Då är det de rödlistade arterna som står i centrum. Ungefär var femte svensk art är rödlistad. Vi måste vara rädda om dem!
