Jessica letade efter sin pappa i 20 år: ”Nu känns det som att mitt hjärta är helt” 

Onsdagen den 5 oktober 2022 satt Jessica Jönsson i sin bil utanför en adress på Västergatan i Trelle­borg tillsammans med sin sambo Robin. De hade kört några mil från hemmet i Malmö. Hon var redo att förändra sitt liv för alltid.

– Min pojkvän undrade om han skulle följa med och ringa på dörren, men jag bad honom vänta i bilen, minns Jessica.

Plötsligt öppnades ytterdörren och två personer klev ut: Hans Hansen och hans fru Jeanette. De skulle göra ett par ärenden med sin bil.

– Jag såg direkt att det stod en kvinna på andra sidan gatan och stirrade på oss. Det är klart att jag undrade vem det var och varför hon tittade så mycket åt vårt håll, säger Hans.

Nu fanns chansen

Tankarna snurrade i Jessicas huvud. Skulle hon stiga in i Hans liv och kanske förstöra en familj?

Hemmets Journal Relationer

Läs även: Aniella tvingades lämna bort sitt första barn – efter flera års letande fann hon honom

Men Jessica, som då var 33 år, hade letat efter sin biologiska pappa ända sedan hon var 13 år. Nu fanns chansen att äntligen få träffa och prata med honom.

Med tanke på alla år av väntan var det egentligen inget att tveka över.

– Trots att jag var övertygad om att det var min far gick jag fram och frågade om han kände en Hans Hansen, säger Jessica.

– Och då svarade jag att det var mitt namn. Men det var förstås inte utan att jag blev mycket förvånad, säger Hans.

– Jag sa att jag skulle vilja prata med honom ensam först, så vi gick in och satte oss i deras soffa i vardagsrummet, fortsätter Jessica.

Där berättade hon om sin mamma som träffade en man som hon blev gravid med 1988, men att de gjorde slut och att han aldrig fick veta vad som växte i magen.

Hon frågade om han har bott på Hallasvängen i Trelleborg, om vilka speglar han hade i den lägenheten, hur sovrummet såg ut – och allt stämde med vad hennes mamma sagt. Även att han flyttade till Simrishamn, där han gifte sig med en annan kvinna och fick två barn.

– Då är du min pappa! utbrast Jessica.

Grät tillsammans

Mitt i värsta chocken visste inte Hans hur han skulle reagera och fick ur sig:

– Vad i helvete säger du?

– När jag vaknade den morgonen trodde jag att jag var trebarnspappa – men så visade det sig att jag är far till fyra barn. Och jag hade inte två, utan sex barnbarn …

Ganska snart satt de bredvid varandra i soffan, höll om varandra och grät tillsammans.

– Det tog tid för mig att smälta, men för mig fanns bara en enda stor glädje. Det som var tråkigt är allt som jag har missat under den här perioden. Det är ju hela Jessicas uppväxt – med allt från dop, till alla kalas, första skoldagen, konfirmation och studenten. Och inte hade jag kunnat följa mina barnbarn heller, det känns verkligen i hjärtat.

Hemmets Journal Intervjuer

Läs även: Linda adopterades som 43-åring: ”Roland har alltid funnits där för mig”

De fick faderskapet bekräftat via dna-test från släktforskningsportalen MyHeritage men det dög inte för det svenska rättssystemet. Först våren 2025 slog tingsrätten fast att Hans med 99,999997 procents säkerhet är Jessicas pappa.

Bra kontakt direkt

Att efter så pass många år bygga upp en relation från grunden är inte det allra enklaste. Men Jessica och Hans är verkligen ett exempel på att det går.

– Vi fick en väldigt bra kontakt direkt och började höras av per telefon ganska snart ­efter första träffen. Sedan har det bara blivit mer och mer. Nu pratar vi med varandra säkert varannan dag, skickar meddelanden och träffas ofta också, ­säger Hans.

– Förutom att vi har en del likheter till utseendet har vi även gemensamt att båda är väldigt spontana och sociala. Båda gillar också musik och att dansa, kontrar Jessica.

Det är lätt att tro att relationen mellan Hans och Jessicas mamma, som aldrig berättade för Hans om att han blivit pappa, skulle vara infekterad. Men faktum är att de till och med firar jul tillsammans.

– Ja, sedan julen 2022 firar vi den ihop, hemma hos min familj, och de träffas även på våra födelsedagar. Det fungerar jättebra och min mamma har även fått bra kontakt med Hans fru Jeanette. Jag var väldigt orolig för hur allt skulle fungera, men det har gått hur smidigt som helst och känns jätteskönt, säger Jessica.

Ringde runt till män

Det finns en hel del olösta ­frågor mellan mor och dotter men de väljer Jessica att inte rota runt i längre.

– Jag växte upp med mammas sambo, som jag länge såg som min pappa. Samtidigt ­visste jag att han inte var min biologiska far. Det var en längtan som växte mer och mer efter att jag fyllt 13 år. Men mamma ville inte hjälpa mig alls att leta.

Däremot avslöjade hon namnet på fadern.

– Under tonåren bläddrade jag en massa i telefonkatalogen och ringde runt till olika män med samma namn. En del av dem kastade bara på ­luren med ­orden: ”Jag har inga barn.”

Efter att mammans sambo gick bort 2010 trappades sökandet upp och hon registrerade sig bland annat på släktforskningssajten MyHeritage.

– Där hittade jag en hel del släktingar, framför allt många danskar, förklarar Jessica.

Vågade ta steget

Men det tog alltså ytterligare tolv år innan hon fann Hans.

– En dag ringde mamma och sa att hon hade fått fram hans nya adress. Mamma ville inte skicka den på sms, utan kom hem till mig med en lapp. Där stod det både för- och ­efternamn, adress, att han har en tvillingbror och några ­andra detaljer.

Hemmets Journal Intervjuer

Läs även: Molly växte upp hos sin moster efter mammans död: ”Hon betyder allt för mig”

Det var efter att ha fått den lappen i handen som hon tog med sig sambon och körde till Trelleborg.

– Idag är jag så glad för att jag vågade ta steget att åka dit. Speciellt när allting blivit så bra. Och mina barn älskar att inte bara ha en mormor utan även en morfar, säger Jessica.

– Alla år som passerat är ju inget att göra åt. Jag visste ju inte om att Jessica fanns till, så det finns ju inget att ångra. Men det är fantastiskt att hon hittade mig och sökte upp mig, annars hade vi ju aldrig träffats, menar Hans.

Jessica ler mot sin pappa:

– Ja, nu känns det verkligen som att mitt hjärta är helt.