När etnologen Christina Ström från Lidköping föreläser om kafferepets historia så dukar hon upp ett långbord med kakor och bakverk från 1700-talet fram till nutid.
Men kafferepets verkliga storhetstid började i mitten av 1800-talet. Och det berodde framför allt på två saker.
Kaffekalaset – en viktig social funktion
– 1827 införs laga skifte, gårdarna som förr låg tätt, tätt tillsammans spreds ut. Förut hade kvinnorna i byn jobbat ihop och säkert tagit raster och en kaffetår ihop. Plötsligt satt kvinnan ensam i sin stuga kanske i totalt mörker en höstkväll. Då fick kaffekalaset en viktig social funktion, säger Christina Ström.
Sju sorters kakor
Sju sorters kakor ska det vara på ett riktigt kafferep enligt traditionen sedan 1800-talet. Färre, då var värdinnan högfärdig. Seden har varierat geografiskt, på en del ställen räckte det med fem, på andra kunde man få slå till med tio sorters småkakor.
Begreppet sju blev känt i hela landet sedan Icakuriren utlyst en recepttävling 1945 – äntligen var ransoneringen slut och man kunde baka kakor igen.
Och i mitten av 1800-talet kom järnspisen. Innan dess hade man fått flottyrkoka bakverk, nu kunde man baka småkakor.
– Men det var ingen enkel historia att baka i järnspis. Jag har testat – mina kakor blev brända på utsidan och degiga inuti. Dels måste man elda med björkved, för den gav jämnare värme och sprakade inte. Och jag beundrar kvinnorna som kunde sticka in handen i ugnen och känna ”Japp, nu är det ungefär 175 grader”, säger Christina.
Och så fortsatte det fram till 1960-talet, då började kvinnorna jobba utanför hemmet och det blev en fikarast på jobbet i stället.
Var kommer ordet kafferep ifrån?
Forskarna sliter sitt hår för att försöka få någon ordning på det där märkliga namnet ”kafferep”. Antingen kan det komma av repartisera (dela på kostnaderna) för att det började som ett knytkalas där alla tog med sig sina kakor, eller möjligen kan det komma från att kvinnorna samtidigt som de drack kaffe repade upp gamla tyger till bland annat bandage. Fast låter inte det lite osmakligt, att sitta i luddet från repade tyger när man ska dricka kaffe?
Trygghet i en orolig värld
Men kaffekalaset tycks vara på väg tillbaka.
– När jag höll föredrag en gång berättade en kvinna som hade en secondhand-butik att nu kommer unga kvinnor in och vill köpa tantklänning och handväska för de ska på kafferep, säger Christina Ström.
Läs även: Mazariner med citron och hallon
Hon är övertygad om att det enkla gammaldags sättet att umgås kommer tillbaka, det ger en slags trygghet i en orolig värld. Och gärna ska kaffet drickas i gammaldags koppar med guldkant.
Vett & etikett för kafferep
Christina Ströms lilla kurs för kafferep – nu och då
Tårtan sist
– Du ska börja med vetebrödet, sedan tar du mjuka kakor, sedan småkakor och till sist blir det tårta. Fast i Norge börjar de med tårtan och en amerikan har inget hyfs alls, gillar han kringlorna bäst kan ha ta fem kringlor och strunta i resten.
Det skulle trugas
– Ibland var prästen med, då skulle han ta först av kaffet och kakorna. Men det skulle trugas. Det berättas om en präst att han gömde sig ute på logen och fick trugas i en timme innan han kom in. Då fick man inte vara kaffesugen, säger etnolog Christina Ström med ett skratt.
Annars var det den äldsta kvinnan som skulle börja, och när kafferepet spred sig till städerna på 1900-talet var det kvinnan med finast titel. En doktorinna till exempel. Men det berättas att Selma Lagerlöf en gång på ett kafferep i Värmland hejdades av värdinnan när hon gick mot kakbordet ”Selma lilla, fruarna först!” Där smällde inte en Nobelpristagare och Akademiledamot högre än en gift kvinna.
Du måste ta alla sorterna:
– Du måste ta av alla sorterna på kafferepet men du fick ta med dig hem de kakor du inte orkade äta. Så ofta stod barnen och väntade när mamma kom från kaffekalas för att se vad hon hade med sig”, berättar Christina Ström.
En påhittig mamma sydde sig ett specialförkläde med extra djupa fickor på för kafferepen.
Gustav ”Rävjägarn” Bergström har skrivt ”Välkommen på kaffe”
En som verkligen hyllar det här kulturarvet är Gustav ”Rävjägarn” Bergström. ”Välkommen på kaffe” heter hans nya bok.
Han är en hejare på att baka ungherrar, havreflarn, finska pinnar och andra traditionella småkakor. Och kan briljera och imponera med Spansk vindtårta, tårta och fyllda petit choux-svanar på kaffebordet.
Gustav Bergström är författare och föreläsare specialiserad på byggnadsvård och arkitektur. Och han älskar kaffe och kakor.
– Det är ju så gott! Men det är en sån dubbelmoral. Folk tackar nej till kaffebröd för att det är kaloririkt och sen äter de godis och skräpmat.
Pepparkakan – den äldsta småkakan
Den äldsta småkakan är pepparkakan. Redan under medeltiden lanserades den i klostren och kallades då medicinplätt. De många kryddorna skulle hjälpa mot magbesvär.
Mycket fika
Tvärtemot hur det var i Gustavs barndom på 1970- och 80-talet i den mycket lilla byn i Norrbotten.
– Vi fick nästan aldrig äta godis och läsk köptes två gånger om året. Till jul och till midsommar. En back med tjugo 33 centiliters-flaskor. Däremot fick vi fika.
Han minns doften av vetebröd och smaken av ett glas mjölk med nybakade ingefärspepparkakor vid köksbordet.
Alltid kakor i frysen
Gustav med tillnamnet Rävjägarn – inte för att han jagar räv men för att han ville ha ett bra signaturnamn på nätet och tog det från en bra bok – vill få bort förbjudet-stämpeln på hembakat kaffebröd. På 1970-talet bakade kvinnorna i Gustavs by för frysen och för kakburken. Det skulle alltid finnas något hemma om man fick gäster. Och där i byn var man inte blyg för att oanmäld hälsa på, man ”snippade förbi” som det heter och kollade om någon var hemma och kanske kunde sätta på kaffepannan och bjuda på något till kaffet.
Läs även: Hjärtformade bullar med vit choklad och citron
– Men det är också trevligt att bulla upp ordentligt ibland för att fira något. Det är ändå ett ganska enkelt sätt att bjuda till fest, säger Gustav Bergström.
Och ja, han har alltid kakor i frysen om nu någon skulle ”snippa förbi”.
Kafferepet genom tiderna
1657 Svenska sändebudet Claes Brorson Rålamb skriver hem från Konstantinopel att han har druckit kaffe – och det smakade vidrigt!
1685 Kaffe importeras till Sverige för första gången, 400 gram som ska säljas på apotek, mot trötthet.
1700-talet Karl XII tar med sig en kaffekokare hem från Turkiet – inte en apparat utan en liten gubbe! Kaffet blir en dryck för överklassen. De första kaffehusen öppnas, där dricker män kaffe, öl och sprit. 1756 införs kaffeförbud i perioder.
1822 Kaffet blir fritt.
1850-talet Kaffet blir folkligt. Och har sedan dess varit oerhört populär bland svenskar.
1870-tal Priset på vetemjöl sjunker paradoxalt nog under pågående spannmålsbrist därför att billigt vete importeras! Sockret blir också billigare nu när Sverige börjar producera eget betsocker. Dessutom kommer järnspisen – perfekt för småkaks-bak.
1880–1960 Kafferepets storhetstid som ett sätt för kvinnor att mötas. Olika lokala regler gäller för olika orter. I boken ”100 bjudningar” från 1934 anges ”Klädsel förmiddagsdräkt med hatt eller en fin kofta och sidenblus”.
1945 ”Sju sorters kakor” utges för första gången efter en recepttävling i Icakuriren! Och samma år går Pippi Långstrump på kafferep hos Tommy och Annikas mamma och följer inte reglerna – hon tar småkakorna först!
1960–1970 Kafferepen minska i betydelse när fler kvinnor börjar yrkesarbeta utanför hemmet. Men i Gustav ”Rävjägarn” Bergströms lilla by och på andra ställen lever kaffekalasen kvar.
1980–1990 Influenser från USA, Italien och Frankrike får oss att börja dricka café au lait i stora koppar eller glas, espresso och kaffedrinkar sötade med sirap. Kaffekoppen ersätts av mugg. Småkakan ersätts av kladdkaka och brownier.
2000–2026 En ny kaffekultur med lattemammor och lattepappor ser dagens ljus. Men samtidigt återkommer kafferepen. Unga kvinnor börjar arrangera kaffekalas som en trend, ibland kombinerat med vintage-klädsel. Och kaffekalaset börjar ses som kulturhistoria. Och i USA har Swedish Fika blivit ett begrepp.
Källor: Etnolog Christina Ström; Sara Griberg i Populär Historia nr 4/2017; Viveka Adelswärd hos robbansbasta.se, Wikipedia.
Mest läst Just nu
-
Karl har gått i 27 år – nu är han nästan hemma
-
Forskaren: Återhämtning är inte en belöning – så får du in pauserna i din vardag
-
Astroguidning vecka 19: Djupa tankar och intensiva samtal
-
Var på semester – kom tillbaka till drömuteplatsen: "Jag anade inget"
-
Kom i gång med pendling: Grundläggande guide
