Cook-chill
Cook-chill är ett system för storskalig matlagning. Maten lagas på vanligt sätt och kyls snabbt ner till mellan 0 och 3 grader. Det är vanligt att den nedkylda maten körs långa sträckor på lastbil. Ibland läggs cook-chillmaten i förpackningar med modifierad atmosfär
Boktips Hemlige kocken
Med “Hemlige kocken” väckte författaren Mats-Eric Nilsson svenskarna till insikt om ett chockerande fusk inom livsmedelsindustrin.
– De senaste decennierna har inställningen varit: billigaste matkassen vinner. Och eftersom vi svenskar har så stark tilltro till myndigheter och kontrollsystem, har vi aldrig brytt oss om att ifrågasätta innehållsförteckningarna, säger han.
Det pratas mycket kvalitet och ekologi. Men blir det någon avgörande förändring i utbudet?
– Ja, tiden är mogen för det. Utvecklingslinjen med industriellt framställd mat med många tillsatser har dragits så långt att det måste komma en motreaktion. Enbart min bok har gjort skillnad.
Tillverkarna är känsliga för konsumentkritik. De börjar inse att de måste ta ett steg tillbaka.
Mycket av infrastrukturen för en småskaligare matproduktion är redan borta. Bagerierna som fanns i varenda stad är exempelvis borta?
– Ja. Men om man får drömma lite kan man ju tänka sig nya bagerier i anslutning till matbutikerna. Riktiga bagerier alltså, inte bake off.
Hur står sig det svenska matutbudet i en internationell kvalitetsjämförelse?
– Jag har inte jämfört så jättemycket, men konstaterar att utbudet i populära semesterländer som Frankrike och Italien är mycket mer säsongsbetonat. Det pläderar jag också för; gå efter säsong i stället för att jaga ingredienser som ligger helt fel i tiden. Det kräver förstås lite extra kunskaper
Foto: Mikael Forslund
Blånande berg, glittrande sjöar. Dalarna är sällan så vackert som i Svärdsjö.
Här i trakten gömde sig Gustav Vasa innan han samlade dalkarlarna till uppror mot de förhatliga danskarna.
Nu är Svärdsjö nervcentrum för en ny resning. Den här gången riktad mot matindustrin och den hårdprocessade fuskmaten.
I ett grått timmerhus, nära sjöstranden där kärrhöken häckar, bor vårdbiträdet Camilla Sparring. Det var hon som drog i gång upproret, som föddes ur ett lokalt missnöje med maten.
Klicka här och skriv på matupproret!
– I höstas, när jag kom hem från min bröllopsresa till Cypern, fick jag veta att skolköket här i Svärdsjö skulle läggas ner.
– Barnen skulle få färdiglagad mat hitkörd med lastbil, precis som många pensionärer. Aldrig, tänkte jag. Och eftersom det inte hjälper att sitta i soffan och gnälla drog jag i gång en aktion.
Camilla fick hela Svärdsjö på fötter. Motståndet mot skolköksnedläggningen fick massivt genomslag i lokalpressen och det otroliga hände: politikerna backade. Skolköket är kvar.
Camilla sitter i sitt eget kök, vid en uppkopplad laptopdator, en halvt urdrucken latte och två telefoner som ofta ringer.
Det fortsatta, nationella matupproret växer timme för timme. Sedan starten i februari har Camilla samlat över 20 000 sympatisörer.
De protesterar mot tillsatser, transfetter, bröd som körs på lastbil hundratals mil och hårdbesprutade råvaror.
Budskapet till livsmedelsindustrin är enkelt: Nu räcker det.
Gensvaret är så stort att Camilla tagit semester för att ha en chans att hantera alltihop.
– Jag är envis och kommer inte att ge mig, säger Camilla som är uppvuxen på det politiska 70-talet och präglad av föräldrarnas engagemang och lust att ifrågasätta.
Mamma och pappa släpade med henne på demonstrationer mot allt möjligt – matupproret är tveklöst en av de största hon deltagit i hittills.
Vittnesmålen om konstigheter i och kring maten väller in. Folk verkar rasande och förtvivlade. Och samtidigt lättade över att det äntligen finns en organisation där uppdämd frustration över matfusket kan få utlopp.
Camilla berättar om en gråtfärdig, pensionerad handlare:
– Först nu inser han hur illa det är ställt med produkterna han sålt i alla år.
Från Sörmland kommer ett av otaliga tips om dålig mat i äldreomsorgen. Hemtjänsten skickar tydligen ut färdigmat i taxi för tre veckor i taget. Allt förpackat i miljövidriga plastlådor.
Vilken matglädje…
– Det är den här cook chillmaten (se ruta). Den borde man näringsanalysera, säger Camilla.
Hon jobbar själv inom hemtjänsten och vet att fadd industrimat spär på livsledan bland de gamla.
De långa kylkedjorna, som ska bevara matens fräschör och näringsinnehåll, fungerar långtifrån alltid. Ibland finns inga lock till kyllådorna. Ibland saknas kylklampar. Ändå får lådorna kuska runt i vanliga personbilar i sommarvärmen, mot alla regler, berättar hon.
Svärdsjö får sin hemtjänstmat från ett storkök i Lidköping 37 mil bort. I en enkät svarade 19 av 20 pensionärer att den maten är äcklig.
Och så då utbudet i livsmedelshallarna:
– Varför ska egentligen en falukorv kunna klara sig i kylskåpet en hel månad? Är det vettigt att pannkakorna gräddas i England? Är det bra att kunna köpa jordgubbar i december?
Allt fler väljer visserligen ekologiskt. Men frågan är hur den svenska – ja, globala – matindustrin någonsin ska förmås att i grunden ställa om till en betydligt småskaligare produktion utan onödiga gifter, tillsatser och transporter.
Camilla berättar om strategin inför det fortsatta matupproret:
– Jag räknar med minst 100_000 namnunderskrifter före årets slut. Då kan vi börja med bojkotter. Ena veckan bojkottar vi lightprodukter. Andra veckan köttfärs. Då förlorar aktörerna pengar. Det är ett språk de verkligen förstår.
Man skulle kunna hävda att vi konsumenter själva drivit fram den i alla avseenden billiga, massproducerade tillsatsmaten. Vi tycks ju prioritera så mycket annat framför råvaror av toppklass. Boende och platt-tv-apparater, till exempel.
I dag lägger svenskarna bara cirka 12 procent av inkomsterna på livsmedel. Få anser sig ha tid att ägna timmar åt omsorgsfull matlagning och inköpsrundor hos lokala odlare.
– Men det är inte vi konsumenter som har orsakat den här tillsats- och lastbilshysterin. Det har livsmedelsindustrin gjort, utan att fråga, säger Camilla och tillägger:
– Vi som handlar måste också ta ett steg tillbaka, tänka över våra inköp och vad vi stoppar i oss.
Föga förvånande är det ekologiskt och tillsatsfritt som gäller under de egna inköpsrundorna. Dyrare? Inte nödvändigtvis. Camilla säger att hon knaprar in i andra änden genom att baka och undvika halvfabrikat.
– I min familj har vi alltid umgåtts kring mat och tagit alla viktiga beslut kring matbordet. Maten är så viktig – ja, den är ju faktiskt vår framtid. Just nu struntar matindustrin i oss, men det ska vi ändra på, många tillsammans.
– Det slutgiltiga målet är en miljon namnunderskrifter. Då har vi makt att påverka livsmedelspolitiken inom EU…
Av: Fredrik Kullberg
