Anna Saltzman
Ålder: 30 år.
Bor: Göteborg.
Yrke: Sömmerska och designer.
Min symaskin: Husqvarna 2000.
Därför gillar jag min symaskin: Den är från 70-talet, en mekanisk modell (inte datoriserad), vilket gör att man själv hittar eventuella fel. Det är bara att skruva isär och titta, ofta har det fastnat damm. Det är en klassisk modell så det finns alltid reservdelar. Sen är den snygg också, orange, det var det jag fastnade för först.
Anna Saltzman med sin symaskin från 70-talet. Foto: Anna Rehnberg
Egentligen började det hela med en uttråkad mellanstadietjej som försökte hitta på något att göra i hemmet på landet utanför Tierp. På en dålig symaskin experimenterade Anna Saltzman med de
tyger och kläder hon kom åt.
Under tonåren övergick klädskapandet till att bli en identitetsmarkör. Hon köpte kläder på second hand som hon sydde om.
– Jag tyckte att folk hade tråkiga kläder. Det var väl en kul grej att provocera, att folk tyckte att man såg konstig ut. När hon som fotostudent var på resa i Berlin gick hon runt i små
butiker med egendesignade
kläder.
– Jag insåg att man kan leva på det här, så jag tänkte att jag testar.
Tog över en butik
Nu har det gått tre år sedan Anna Saltzman tog över en butik i Göteborg och började driva den själv. I källarlokalen med brant trappa ner är plaggen brokiga och färgglada. Närmast dörren står ett bord med en orange symaskin. Annas hund ligger i en skyddad hörna bakom disken.
I butiken säljer hon flera designers märken, varav ett är hennes eget. Först sydde hon bara en byxmodell som hon sålde i andras butiker, nu är det både klänningar, kjolar och väskor.
– Det började som en reaktion på hur klädindustrin ser ut. Det görs så mycket plagg av dålig kvalitet, och det är ju inte hållbart miljömässigt, säger Anna.
Bara gamla tyger
Kläderna hon syr nu beskriver hon som nedtonade i förhållande till de första kreationerna, trots att de har mycket mönster och färger. Ledordet är hållbarhet och “slow fashion”, det vill säga klassiska modeller som inte står och faller med nästa modenyck. Inspirationen kommer från 1950-, 1960- och 1970-talen, men eftersom Anna bara syr av återvunna tyger så får hon mycket idéer från mönster och kvalitet på det material hon råkar hitta.
För Anna är det viktigt att även andra klädmärken som säljs i butiken ska vara producerade under schysta villkor och med ett miljötänk. Hållbarhet präglar också valet av symaskin. Både overlockmaskinen (som syr kantsömmar och skär tyget samtidigt) och den vanliga har hon köpt begagnade.
– Det allra viktigaste är att sömmarna blir bra, och att det är en kvalitetsmaskin som går att reparera.
Av Elsa Persson
