Hon var en av 1900-talets allra främsta textilkonstnärer, berömd både hemma och utomlands. Tanken var från början att bli teckningslärare och illustratör. Men 1940 skrev Märta Måås till möbelarkitekten och vännen Carl Malmsten att inriktningen mer berodde på omständigheterna än hennes eget val.
Privat var hon en reserverad person som kunde besvara personliga frågor med ”Se på mattorna!” i intervjuer.
Studerade på Konstfack
Som näst äldst i en syskonskara på åtta föddes hon 1873 i småstaden Kimstad i Östergötland. Fadern var kyrkoherde, modern musikalisk och trädgårdsintresserad, och familjen flyttade senare till Vadstena. Egentligen var familjens namn Fjetterström, men Märta la till Måås efter sin examen.17 år gammal gick färden till Stockholm för studier vid Högre Konstindustriella Högskolan, nuvarande Konstfack. Några av kamraterna, främst textilkonstnären Annie Frykholm, skulle bli livslånga vänner.
”Vi var glada och åtskilliga av oss såg HKS-åren som den rikaste, gladaste och mest upplevelserika tiden i livet”, berättade Märta Måås långt senare.
LÄS ÄVEN: Lisa Englund väver bilder om det som ibland är svårt att prata om: ”Garn har alltid funnits hos mig”
Bland skolkamraterna fanns Elsa Maartman, gift Beskow, berömd för de klassiska sagoböckerna om Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin, och skulptören Gerda Springchorn.
Arbetade som lärare
Nästa stopp blev Jönköping med arbete som teckningslärare. Men Stockholm lockade och snart var hon tillbaka på en lärartjänst i huvudstaden. 1897 anordnades den storslagna konstindustriella utställningen. Orientalisten Fredrik Robert Martin visade sin fantastiska samling orientmattor i en paviljong. Märta betraktade och lät sig inspireras av mattornas mönster.
Med nationalromantiken och intresset för hantverk som frodades från sent 1800-tal och framåt vaknade intresset för landets allmogetextilier. Svenska slöjdföreningen och flera hemslöjdsföreningar grundades för att bevara gamla textila tekniker.
Inspiration från allmogetextilier, medeltida och orientaliska textilier
Vid sidan av lärartjänsten blev komposition till vävnader allt viktigare för Märta Måås-Fjetterström. Inspirationen kom från de svenska allmogetextilierna, medeltida och orientaliska textilier. Efter att ha sänt förlagor till friluftsmuseet Kulturen i Lund började hon som föreståndare för dess textilverkstad. Men tröttnade kanske på den temperamentsfulle chefen Georg Karlin, som var en av Kulturens grundare. Istället blev hon föreståndare för Malmöhus läns hemslöjd. Målsättningen var att tillvarata och kopiera skånska allmogetextilier. Måttligt stimulerande, tyckte Märta efter ett tag och ritade den nyskapande vävda tapeten Staffan stalledräng 1909. Styrelsen – med den inflytelserika friherrinnan på Torups slott i spetsen – reagerade mycket surt. Mån om sin konstnärliga integritet och självständighet stod Märta Måås-Fjetterström på sig. Och fick sparken.
Avskedandet tog henne hårt. Men efter en tids återhämtning i föräldrahemmet i Vadstena flyttade hon till skånska Vittsjö. Där hade eldsjälen Lillie Zickerman ett konstnärskollektiv och ett storartat projekt – att inventera hela Sveriges textilkonst från syd till norr. Märta Måås fick i uppgift att starta en vävskola. Och fick äntligen arbeta självständigt.
Hon trivdes bra i den vackra trakten med skog, sjöar och vattendrag. Fick inspiration och komponerade sina egna mönster. Trakten hade också mycket duktiga vävare. Till Baltiska utställningen i Malmö 1914 som visade modern industri och konst från Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland skapade hon den fina Hjorthagen. Mattan uppskattades av Ludvig Nobel, brorson till Nobelprisets grundare. Han utvecklade Båstad som fashionabel turistort och tennismecka och beställde flera mattor och textilier, bland annat till hotellet Skånegården.
Vävverkstaden i Båstad
Nobel lockade henne till Båstad och 1919 grundades den berömda vävverkstaden. Då i Strandgården med utsikt över havet och med en trädgård på baksidan. På övervåningen hade Märta Måås sin bostad, på bottenvåningen arbetade kvinnorna som följt med från Vittsjö. Snart satt 20 skickliga väverskor vid de dunkande vävstolarna. Märta Måås ska ha varit en krävande arbetsgivare som samtidigt gav väverskorna stor frihet att tolka hennes mönster.
Den vackra Bjärehalvön med havet och naturen på Hallandsåsen passade Märta Måås-Fjetterström väl. Blommor och djur fick ofta plats i mönstren. Hästen, som ses i mattan Hästhagen, var kanske favoriten.
Den nya firman blev framgångsrik. Märta vävde inte själv men var kunnig i olika tekniker. Mattorna är ofta gjorda i rölakan (slätvävnad, som kelim) eller flossa (knuten matta med kort lugg).
Ryor skulle vara små och ligga som smycken på golvet.
Under somrarna var det fullt upp med kunder och arbete i Båstad. Resten av året besökte hon gärna vännerna och systern Kerstin i Stockholm. Och reste utomlands, ofta i sällskap med vännen Annie Frykholm. Hon besökte utställningar där hennes mattor visades och fick inspiration – till exempel återkommer italienska staden Perugia i en vävnad.
Kungligheter beställda mattor
Beställningarna blev prestigefyllda. Carl Malmsten och Märta Måås samarbetade gärna, bland annat med möbler och mattor till det nygifta kronprinsparets (senare Gustav VI Adolf och drottning Louise) vardagsrum på Ulriksdals slott 1923.
”Tillsammans med dina enkla, raka möbler som passar så bra för moderna människor tycker jag nästan att mina mattor lägger sig på rätt golv alldeles av sig själva”, skrev Märta Måås-Fjetterström 1919.
1928 invigdes Svenska Amerikalinjens flaggskepp M/S Kungsholm med den lyxigaste inredning en svensk atlantångare någonsin visat upp. M/S Kungsholm förseddes med hantverksmässig formgivning i toppklass med exklusiva material och träslag. Märta Måås-Fjetterström och Elsa Gullberg komponerade textilier, bland annat ritade Märta flossamattan Ängarna.
Funkisens enkla raka linjer slog igenom i Sverige på Stockholmsutställningen 1930. Under 1930-talet komponerade även Märta mer stilrena mönster.
Märta Måås-Fjetterströms genombrott på Liljevalchs
Ett riktigt stort genombrott blev utställningen på Liljevalchs 1934 med störst fokus på mattorna från Båstad. Tidningarna hyllade Märta Måås-Fjetterström som ”en mästerlig sagoförtäljerska” och ”en stor poet”. Andra utställare var Carl Malmsten, Elsa Gullberg, David Blomberg och Svenskt Tenn.
67 år gammal avled hon på påskdagen 1941 efter komplikationer från en operation.
Året innan skrev hon till Carl Malmsten:
”Men vägen är lång och istället för att minskas, förmerar sig i min bordslåda projekten och skisserna, som väntar på utförande. Innan man hinner bli färdig, är det istället livet som tar slut. Då vill jag gärna fortsätta på en annan planet.”
700 mönster räddades efter Märtas död
Hennes livsverk med runt 700 mönster räddades med hjälp av bland andra kronprins Gustav Adolf, Nationalmuseums chef Erik Wettergren och Carl Malmsten. 1942 startades Märta Måås-Fjetterström AB på Agardhsgatan i Båstad. Textilkonstnären Barbro Nilsson tog över som konstnärlig ledare.
2024 köpte familjen Hult, som bland annat äger EF Språkresor, Märta Måås-Fjetterström AB. På hösten öppnades ett nytt Show Room på Strandvägen i Stockholm.
