Det är ingen bohemisk person som växer fram när man läser biografin över denna kreativa och disciplinerade textilkonstnär. Göta Trägårdh grundade Beckmans designhögskola tillsammans med reklamtecknaren och konstnären Anders Beckman, och hon undervisade i 45 år som huvudlärare i mode och kläddesign. Innan undervisningen började för dagen hade hon redan ritat ett nytt mönster, och efter skolans slut fortsatte hon att arbeta i textilindustrin Strömma Bomullsspinneri, där hon var formgivare och konstnärlig rådgivare. Göta steg upp klockan fem varje morgon och arbetade sedan till långt in på kvällarna.
Göte Trägårdh
Levde: 1904 -1984 i Stockholm och Skåne.
Gjorde: Var kostymtecknare, modetecknare, lärare, formgivare, konstnärlig ledare.
Familj: Barnen Jan och Lena.
Aktuell: Boken ”Göta Trägårdh – Mode Mönster Möten” av Anna Häggblom Stålhammar (Appell förlag) utkom i maj 2024.
Slog igenom med sina mönster i Stobo i Sölvesborg
Det var i det svenska textildesignföretaget Stobo i Sölvesborg som hon på 1950-talet slog igenom med sina mönster. Stobo hade köpt in den första automatiska tryckmaskinen och Göta ledde arbetet. Tygerna såldes i en butik på fabriken.
Högar av dessa tyger, provtryck, gardiner och dukar hittade textildesignern Anna Häggblom Stålhammar på vinden hos en släkting som varit synerska för Stobo. Man synade noga trycket på tygerna innan de gick till försäljning, allt skulle hålla högsta kvalitet. Om det fanns tryckfel såldes tyget till lägre pris i en butik på fabriken.
Fyndet av tyger på vinden gav Anna idén att skriva om Göta Trägårdhs liv och gärning. Boken är en resa genom 1900-talets textilhistoria, ett collage av minnen, historier, mönster och illustrationer.
– Det var som att hitta en bortglömd skatt. Hennes vågade, färgstarka, lekfulla och abstrakta mönster fascinerade mig, säger Anna. Göta var först med tanken att man kunde ha samma mönster till kläder och inredning, i olika tygkvaliteter. Hon var också otroligt produktiv och formgav flera hundra mönster.
LÄS ÄVEN: Lisa Larson – keramikern som blev en kultfigur
Modetecknare på Bonniers veckotidning
Göta Trägårdh slog igenom som modetecknare vid 22 års ålder 1926. Hennes första stora uppdrag fick hon av Bonniers veckotidning, som ville visa prinsessan Astrids garderob inför giftermålet med kronprins Leopold av Belgien. Eftersom fotografering var förbjudet kunde kläderna bara visas med illustrationer.
Göta lyfte fram klädernas konstruktion, detaljer och material i sina modeteckningar, inte modellerna och deras ansiktsuttryck. Hon var själv alltid ytterst välklädd, alltid med något i favoritfärgen rosa, som hon även gärna använde i håret och på kinderna.
En dag fick Göta ett oväntat samtal från regissören Gösta Ekman (den äldre) som ville ha kostymskisser till föreställningen Broadway, med premiär 1927. Det var ont om tid. Göta arbetade dygnet runt och ritade 60 kostymer på tio dagar. Hon har berättat att kläderna till andra akten syddes färdigt medan första akten spelades.
1930 gifte hon sig med studiekamraten Björn Trägårdh och paret fick två barn. Maken försvann till Paris där han så småningom bildade en ny familj. Götas begåvning låg inte åt barnskötarhållet, arbetet var det viktigaste för henne. Dottern Lena har fortsatt i mammas fotspår och också blivit en uppmärksammad textildesigner. Sonen Jan fick en framgångsrik karriär som formgivare inom industrin.
Göta Trägårdh blev vän med Coco Chanel
Tack vare ett stipendium kunde Göta gör en studieresa till Paris där hennes intresse för mode väcktes. Under många år var hennes teckningar av Parismodet stilbildande. Göta ville vara med där de nya tankarna och idéerna om mode föddes, och hon tecknade under Diors, Balenciagas och Chanels stora modevisningar.
För att se bättre under en Chanelvisning satte hon sig överst i en stor svängd marmortrappa. Plötsligt dök Coco Chanel upp bredvid henne. Det var alltid från den stora trappan som Chanel ville studera hur hennes kollektion tog sig ut. De blev goda vänner. Idag är trappan i Chanelhuset i Paris en turistattraktion.
Göta hade egna idéer om färger och mönster och tyckte att man även i Sverige skulle kunna åstadkomma spännande design. 1950-talet blev textiliernas och Götas årtionde. Textiltryck blev en trend både när det gällde inredning och kläder. Tanken var att man skulle sy sina kläder och gardiner själv, och klä om sina möbler med de nya mönstren.
Under textilindustrins uppsving blev Beckmans Designhögskola viktig för den nya mönsterkonsten, och även ett växthus där många unga och begåvade formgivare och illustratörer kunde gro och blomma under Götas ledning. Av hennes 45 årskullar med elever blev många stora namn, som exempelvis Karin Stenström, känd som Katja of Sweden.
Katja beskriver i sin memoarbok att skolan var det bästa som hänt henne. Flera av lärarna hade varit i Amerika, Frankrike, Italien. ”Vi lyssnade andäktigt på vad de berättade”, skriver hon. Göta Trägårdh stöttade Katja under hennes internationella karriär.
Författaren Anna Häggblom Stålhammar berättar att Göta var generös med att hjälpa sina studenter att hitta arbete. Hon var idérik och hade kontakter.
– Göta hade en fot med överallt. Hon hade varit konstnärlig ledare på alla de stora textilföretagen. Förutom Strömma, Gävle Ångväveri och Stobo även på Borås Väfverier, säger Anna Häggblom Stålhammar.
LÄS ÄVEN: Textilkonstnären Kaffe Fasett: ”Vitt är det enda jag inte gillar”
Sträng lärare på Beckmans Designhögskola
Många ansåg att Göta var sträng, att hon alltid höll ett visst avstånd till sina elever. Hon inskärpte hos studenterna att det är målmedvetet arbete och ett verkligt intresse för uppgiften som är vägen till att bli en god modetecknare. För att få en känsla för färg rekommenderade hon studier i naturen.
”Ni har till exempel förut trott att en gråsparv är enbart grå. Se noga efter, och ni skall upptäcka en rikedom av färger”, skrev hon i en lärobok. När det gällde konsten att teckna ansåg hon att ”varje linje ska ha en mening” och att man även måste ha kunskap om kläder. ”Ni måste lära er att uppleva kläder, tänka i kläder, utbilda en ständigt stegrad känslighet för modet, se vad som är nytt, vad som är värdefullt i det nya”. Det är inte bara handfärdighet man måste öva upp, utan även att ”förfina sin smak”, var budskapet till studenterna.
Att se var något som Göta också predikade.
”Låt era ögon vara vidöppna för alla detaljer, en graciös ställning hos en figur, ett vackert draperat veck. Impulser och idéer, som ni omedelbart kan omsätta i ert arbete, skola storma in på er”, lärde hon ut.
Göta Trägårdh hade en stor våning på Östermalm i Stockholm och ett hus i Skåne där hon vistades under långa perioder. Barnbarn berättar i boken att det prasslade konstigt när man gick över mattorna hemma hos Göta. Därunder låg mönsterteckningar som hon inte hade plats för någon annanstans.
Göta Trägårdh en del av svensk textilhistoria
– Det är spännande att Göta var yrkesverksam från 20-talets slut till mitten av 80-talet. Hon var svensk textilhistoria och ritade mönster hela livet, berättar Anna Häggblom Stålhammar. Hon tycker att Göta lyckades att hänga med i tiden.
Götas mode var alltid elegant. Studenterna på Beckmans ifrågasatte det under 60-och 70-talen, då man blickade mot London och modet handlade om minikjolar och unisexoveraller. Tonårsmodet slog igenom på allvar, kläderna skulle vara praktiska och bekväma, modet var fritt och lekfullt, berättar författaren.
Grytnäs Barbro Ersdotter var en av Beckmans elever på 60-talet. Hon beskriver att Göta även då var tongivande och sträng – men samtidigt stöttande.
”Att vara sedd av Göta blev en sporre att utvecklas. Hon lyssnade även på mig och på det jag ville uttrycka. Hon inspirerade mig att vara sann mot min stil”, säger hon i den nya boken.
Svenska textilindustrin i kris på 70-talet
En annan av eleverna, illustratören Tippan Nordén, berättar att Göta Trägårdh inte alltid var så populär som lärare eftersom hon fortsatte att förorda det klassiska modet. Men hon hade en imponerande pondus som fick studenterna att lyssna.
”Det var tufft, men vi glödde ju och hon fick oss att vilja jobba. ’Jobba nu, små flickor, jobba nu, för annars får ni inte jobb.”
På 1970-talet blev konkurrensen för stor från låglöneländer och den svenska textilindustrin hamnade i kris. Göta fortsatte att arbeta men alltmer med abstrakt konst och utvecklade en teknik med att måla med tjära.
– Jag tjärade en trätrall och det blev mycket över i burken och penslarna fanns där, märkvärdigare än så var det inte, berättade Göta i en intervju.
På Beckmans designhögskola finns idag inga spår av Göta Trägårdh. Men formgivaren Inez Svensson som var hennes elev och goda vän har sparat mängder av brev och fotografier som lämnats i Riksarkivets vård.
Göta Trägårdh blev 80 år gammal. Kyrkan var fullsatt under jordfästningen. Alla hade en rosa ros med sig för att hylla en banbrytande konstnär inom textildesign.
Artikeln publicerades först i tidningen Svenska öden & äventyr.
