”Läkedom för själen”. I antikens Egypten stod dessa ord inristade i sten över entrén till tempelbiblioteket i Thebe. Ord, historier och lästa upplevelser som delas mellan medmänniskor i ett lägereldsliknande sammanhang har sedan urminnes tider helat och enat. Biblioterapi är en terapeutisk metod som går tillbaka till denna urgamla insikt, och har under senare årtionden vunnit ny mark som komplement till den konventionella vården i Sverige.
Blivit av med smärta genom läsning
Cecilia Pettersson, universitetslektor vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet, har forskat inom biblioterapi och även skrivit en bok i ämnet.
– Vi har på ett övergripande plan sett att biblioterapi kan ge ett ökat psykiskt, socialt och intellektuellt välbefinnande. Att få vara med i en grupp där man upplever att det finns fler personer med samma problem minskar känslan av att ’ingen förstår mig’.
Men det finns också flera konkreta fall, där exempelvis en person blivit av med sin smärtproblematik. Andra har uppnått nya insikter om sig själva och upplever en ökad psykologisk mognad.
Metoden kan liknas vid en vanlig bokcirkel på 6–8 personer, där deltagarna läser en bok eller dikt och pratar om den i grupp.
– Med högläsning får man en stämning och koncentration i gruppen och dessutom en direkt ingång till samtalet. Var och en får också en möjlighet att tala om litteratur på ett personligt plan. Tanken med samtalet är inte litteraturanalys, utan att reflektera över det man läst och relatera till ens personliga situation.
Biblioterapi
- Biblioterapi är en terapeutisk metod som använder litteratur i form av läsning, samtal och skrift i syfte att läka eller bota från ohälsa – och att främja hälsa, välbefinnande, personlig utveckling eller bryta ofrivillig ensamhet.
- Terapin utövas på två sätt:
Med ”läsbiblioterapi” läser man på egen hand för att främja hälsan. I Sverige används ofta ”interaktiv biblioterapi” vilket utövas i grupp, tillsammans med en biblioterapiledare, med skönlitteratur eller facklitteratur som verktyg. - Bibliotek eller studieförbund kan ha tips på lokala biblioterapeutiska verksamheter. Vissa vårdcentraler kan också ha kontakter i området.
Mer info på biblioterapi.nu
Biblioterapi på olika sätt
I sina studier har Cecilia Pettersson kunnat konstatera positiva resultat från metoden bland personer som exempelvis drabbats av psykisk ohälsa, depression eller utmattning.
I England handlar biblioterapi ofta om att på egen hand läsa facklitteratur eller självhjälpsböcker. I Sverige däremot, är metoden mer inriktad på läsning av skönlitteratur i en grupp av personer med gemensam problematik – och då med en biblioterapiledare som tar ansvar för att strukturera samtalet.
Cecilia betonar att det aldrig ska handla om tvång eller att man i gruppen måste bekänna insikter eller händelser. Det handlar snarare om igenkänning, att få vara i ett sammanhang där man får känna att man inte är ensam med sina tankar och sitt mående.
– Det finns en fördel i att kunna prata om sig själv via en fiktiv karaktär, att kunna koppla läserfarenheten till det självupplevda.
Bok på recept
Litteraturen varierar, men väljs utifrån vad som berör gruppen.
– Det finns till exempel biblioterapeutiska cirklar för anhöriga. Är man anhörig till en person med demens så kanske man läser en bok som berör det.
Vad läser man?
Litteratur väljs utifrån gruppens behov och vad man vill uppnå. Författare som uppskattats och använts i ämnet är Tove Jansson och Bodil Malmsten. Även en del lyrik förekommer, av till exempel Karin Boye och Edit Södergran. Också ljudböcker kan användas.
Läsning i syfte att vara en läkande kraft har förekommit genom 1900-talet i många länder, inte minst bland hemkommande soldater på de amerikanska sjukhusen efter de båda världskrigen. Det blev också en kompletterande behandlingsmetod där på 1960-talet. I Europa var Finland först med en förening som ville främja biblioterapeutiskt arbete. I England har man under de senaste 30 åren något som kallas ”books on prescription” i ett samarbete mellan hälsovården och biblioteksväsendet. Cecilia Pettersson:
– Man kan alltså få en bok utskriven på recept av en läkare för att sedan gå till ett bibliotek för att få låna boken. Om det exempelvis är fråga om en mild depression kan du få en handbok utskriven om olika vägar till återhämtning från depression.
Läsning som eskapism
Men inom sitt forskningsfält har Cecilia också upptäckt att man nödvändigtvis inte alltid får bäst effekt av ämnen som ligger närmast.
– Man kan också läsa i syfte att få glömma sin situation. Då kanske det är bra att välja en bok i form av fantasy, någon mer orealistisk berättelse eller en historisk roman. Jag har haft deltagare som sagt: ’Det är så skönt att läsa om något som inte handlade om mitt problem.’ Så det eskapistiska momentet – att få glömma sin verklighet ett tag – kan också göra gott för välbefinnandet.
Även om man även i Sverige kan fråga på vårdcentralen om möjliga vägar till behandlingsformen, hittar man biblioterapeutiska grupper främst utanför vården, via exempelvis bibliotek och studiecirklar. Man talar också om metoden som en självutvecklande terapi, vilken kan användas även av personer som hamnat i en livskris som en skilsmässa.
Växande intresse för biblioterapi
Cecilia Pettersson, som också har utvecklat landets första högskolekurs i ämnet på Göteborgs universitet, konstaterar att det finns ett växande intresse för metoden bland såväl lärare och bibliotekarier, som socionomer och psykologer.
– Många är intresserade, men det är så klart viktigt att metoden används utifrån var och ens specifika utbildningskompetens. Det kan handla om preventiv terapi eller terapi i ett utvecklande syfte.
Att böcker kan fungera aktivitetsfrämjande på olika sätt har också visat sig i hennes studier:
– Det finns personer som vittnar om att de orkat gå ut och göra något mer socialt, efter att man har varit isolerad, att man orkat ringa ett viktigt telefonsamtal eller ta en kontakt. Det sociala är en viktig aspekt här, inte minst bland äldre.
