Agnes Wold om sin artros: ”En betydande förbättring”

Läkaren och professorn ­Agnes Wold vet mycket väl vad hon talar om när artros kommer på tal – hon har lång erfarenhet som både läkare och patient.

– Artros är delvis en genetisk sjukdom. Kvinnor drabbas tyvärr oftare än män utan att vi vet varför, och sjukdomen kan varken stoppas eller botas, säger Agnes Wold och berättar att hon själv fick ont i knäna redan när hon var i 25-årsåldern.

Hon funderade inte så mycket på det då men hon kunde till exempel aldrig åka slalom eftersom belastningen på knäna blev så smärtsam. Med tiden har Agnes lärt sig att både leva med och att lindra sin egen smärta.

Idag är hon 70 år och har, liksom nästan hälften av befolkningen över 60, artros, men hon vet vad som krävs när smärtan ökar i intensitet.

Och naturligtvis handlar det om träning, men kanske inte nödvändigtvis så mycket som många tror. Agnes har hittat sin egen metod och delar gärna med sig av sina erfarenheter.

Agnes Wolds podcast

Agnes har blivit folkkär, trots att hon ofta får folk att reta upp sig på henne och hennes direkta kommentarer. Hon är läkare, bakteriolog och immunolog och känd genom podden ”Fråga Agnes Wold”, där lyssnarna kan ringa in och fråga om hälsa. Från Agnes får de ärliga svar. Ibland så ärliga att det blir lite för mycket av det goda. Vissa lyssnare tar illa upp.

Men Agnes upplever också att hon får en klapp på axeln från fans när hon möter dem på tunnelbanan. De gillar att hon kallar en spade för en spade och till exempel vågar säga att det är okej för en mamma att dricka vin trots att hon ammar, eftersom koncentrationen av alkohol i bröstmjölk inte blir högre än i yoghurt och därför inte kan skada barnet.

Hon vågar även säga att det faktiskt inte finns någon forskning som visar att vi lever längre om vi motionerar.

Riskfaktorer för artros

Artros, eller osteoartrit som det också kallas, uppstår när brosk bryts ner och gör att benen gnids mot varandra. Brosk är vad vi brukar kalla skelettets stötdämpare, det som gör att vi kan röra oss friktionsfritt utan att benvävnaden i skelettet stöter mot varandra. En form av bindväv som består av vatten, proteoglykaner (som är stora mängder molekyler som kan binda mycket vatten), elastiska fibrer och kollagen.

Kroppen är programmerad att reproducera brosk, men hos vissa människor bryts brosket ned snabbare än nytt brosk bildas, vilket leder till artros. Många upplever det som ett slags konstant tandvärk som bara kan lindras med smärtstillande medel
eller kirurgi.

Enligt Agnes ligger risken för att utveckla artros delvis i våra gener, men det beror också på hur vi lever.

– Studier har visat att personer med stillasittande arbete har mindre artros än de med hårt fysiskt arbete. Och idrottare som spelar fotboll och handboll eller som belastar enskilda leder extra hårt är också mer sårbara, säger Agnes som inte låter sig imponeras av trender som råder oss att gå minst 10 000 steg varje dag eller att jogga en ­kilometer före frukost.

– Övervikt är en annan faktor. Att vara överviktig under en lång tid sliter på skelettets bärande leder och kan orsaka artros. Det är viktigt att inse att den egentliga smärtan inte sitter i benet eller i skelettet, betonar hon och fortsätter:

– Ben och skelett har ingen känsel. Smärtan kommer från muskler och ledkapslar runt skelettet. Detta innebär att lindring är möjlig med hjälp av specialanpassad träning som stärker de omgivande musklerna och gör lederna mer stabila. Då minskar smärtan och den kan till och med försvinna, även om du har en hög grad av artros.

Agnes Wold om träning och motion

Agnes betonar att det är viktigt att du hittar den träningsmetod som passar bäst för att motverka din smärta.

– Här kan en fysioterapeut vara till stor hjälp, eftersom det är mycket specifika övningar som behövs. Förutom kirurgi (om nödvändigt) är träning den absolut enda behandlingsformen som har visat sig ha en god effekt på artrossmärta, vare sig du är lindrigt eller svårt drabbad.

– Personligen tycker jag om att träna i ett socialt sammanhang, säger Agnes, som har en god vän hon ofta tränar med så att de kan kombinera träning med socialt umgänge.

– Vi tränar i en timme, sedan går vi ut och äter och dricker vin. Det stimulerar definitivt lusten att träna, skrattar Agnes och medger att det är lätt att tappa träningsrutinerna när den and­ra parten inte kan. Men hon tränar axlar, knän och rygg när det behövs.

Det kan gå både en och två månader utan att hon tränar. Men så fort hon känner att det börjar göra ont i knäna kör hon ett pass och upplever nästan omedelbart en betydande förbättring.

– Man bör inte ha alltför strikta rutiner. Många människor tränar helt enkelt för mycket, säger Agnes som är övertygad om att för mycket träning kan orsaka allvarliga biverkningar.

– Om 10–15 år kommer vi att se resultatet av detta överdrivna träningssamhälle. Och då kommer vi att inse att det är bättre att ta det lite lugnare. Kanske kommer vi att inse hur viktigt det är att också vila sig i god form.

Effektiva artrosövningar

Det finns alltså inga läkemedel som kan bromsa eller vända nedbrytningen av brosk. Men rätt träning kan minska smärtan avsevärt.

Agnes rekommenderades att göra tre övningar varje dag och efter sex månader var hennes knän så mycket bättre att hon kunde börja gå till gymmet. Även där väljer hon specifika övningar.

– För mig visade det sig vara mycket effektivt att lyfta benet uppåt så att jag kunde stärka en muskel på framsidan av låret.

Andra övningar för rygg och axlar vill hon inte föreslå, eftersom alla måste hitta de övningar som fungerar för just dem.

– Vad som ger smärtlindring är högst individuellt, men ofta är det inte så mycket som behövs, säger Agnes uppmuntrande.

Hitta övningar som passar för just dig

Här är några exempel på övningar som anses vara bra vid onda knän, men det är viktigt att låta en fysioterapeut föreslå övningar som passar just dina ledbesvär.

Artikeln är tidigare publicerad i Tidningen Hälsa.