Blossom Tainton lever med långvarig smärta: ”Jag kämpar för att hålla igång min kropp”

Alltid full av kraft och energi. Det är så de flesta – inklusive hon själv – känner Blossom Tainton Lindquist. Men de senaste åren har varit tuffa. Flera hälsoutmaningar, inklusive artros, muskelreumatism och knäplastik, har tvingat henne att omdefiniera sin karriär och självbild. Med boken ”Bortom smärtan” vill hon ge hopp till andra som lever med långvarig smärta.

Det är en tidig tisdag morgon och Blossom befinner sig i Stockholm hemma hos sonen Robin och hans familj. Hon försöker vakna till liv med kaffe, men kroppen är slutkörd som efter ett maratonlopp och det hugger i hennes opererade knä.

— Men det var det värt! skrattar hon och berättar om konserten med Justin Timberlake som hon var på med sönerna under gårdagskvällen. ”Baksmällan” får hon ta, för även om aktiviteter och olika typer av engagemang är ansträngande nuförtiden, vet hon också att de ger plus på må-bra-kontot. Framför allt det mentala.

— Sedan är det viktigt att hålla kalendern luftig runt omkring, så att jag får tid till återhämtning. Samtidigt kan det vara svårt i min bransch, jag kan inte alltid styra och välja själv när saker och ting ska ske. Jag får hela tiden balansera, mellan mitt mående och den ekonomiska och personliga stress det innebär att tacka nej till något. Sedan har vi Försäkringskassan. Just nu är jag sjukskriven på 50 procent och — ärligt talat — ibland kan kampen med dem ta mer energi än smärtan i sig!

Blossom Tainton Lindquist

Ålder: 62 år.
Familj: Maken Hans Lindquist, 65, tre söner och fyra barnbarn.
Bor: Gotland.
Gör: Artist och hälso- och träningscoach.
Aktuell: Med boken ”Bortom smärtan” (Mondial).

I höstas snurrade hjulen ganska fort kring Blossom. Hon släppte boken ”Bortom smärtan” (Mondial) och reaktionerna, framför allt från läsarna, har varit överväldigande.


LÄS ÄVEN: Carin Hjulström har haft ont i över tio år: ”Smärtan fick livet att krympa”


— Det är jättemånga som hör av sig och berättar om sina problem kring smärta och värk. Man räknar med att 20 procent av Sveriges befolkning lever med långvarig smärta, men vi pratar alldeles för lite om det. På det sättet fyller boken ett viktigt hål.

Foto: Ulf Berglund

Aktuell med boken ”Bortom smärtan”

Att skriva boken var dock tudelat för Blossom. Behovet fanns — ja! Erfarenheter och kunskaper att dela med sig av hade hon — ja! Men ville hon verkligen bli taleskvinna och ansiktet utåt för sjukdom, smärta och uppgivna vårdkontakter? Vad skulle det göra med hennes karriär — och hennes eget mående? Att ge ut boken var ju inget som skulle göra henne friskare.

— Jag har alltid jobbat med friskvård — inte sjukvård. Samtidigt har min drivkraft alltid varit att hjälpa och coacha andra; mitt arbete som personlig tränare har alltid gett mig en otrolig energi. Och det finns verkligen en lucka när det handlar om personer som lider av smärta. Det finns de som bara kör på, trots att de har ont. Och så finns det de som inte vill röra sig alls. Sedan finns ”mellansegmentet” — de som gärna vill, men kanske är rädda för att det ska göra ont eller för att de ska göra fel och förvärra smärtan. De som fastnar i oros- och ensamhetskänslor. Jag sitter inte inne med alla svar, men med boken har jag velat visa på några av de verktyg och metoder som finns, både fysiska och mentala, för att ändå kunna ha en rik och välfungerande vardag.

Blossom om klimakteriebesvären

Faktum är att Blossom redan blivit ”problemansiktet utåt” en gång tidigare. Hon — som dittills alltid förknippats med styrka, kraft och energi — visade plötsligt ”a moment of weakness” på Instagram. En bild på ett östrogenplåster och en text om hennes tuffa klimakteriebesvär.

— Att det skulle starta en sådan lavin av kommentarer — och ett gigantiskt intresse från medierna — hade jag aldrig kunnat föreställa mig! Till slut fick jag nästan panik, ville jag verkligen bli hela Sveriges klimakteriekärring?


LÄS ÄVEN: Äldreboendet bytte medicinen mot meditation: ”Med Muis yoga sover alla bättre”


Klimakteriebesvären blev också starten på en negativ hälsospiral för Blossom. Ett par år tidigare, när hon fyllde 49 år, hade hon bestämt sig för att vara i sitt livs bästa form på 50-årsdagen. Och till en början gick allt enligt plan. Blossom mådde toppen: hon hade ett fast jobb som chefredaktör på den egna tidningen Blossom Magazine och gruppen Afro-Dite — som Blossom vunnit Melodifestivalen med 2002 — skulle göra schlager-comeback. Träningsmässigt var hon i högform: crossfit, löpning och ridning varvades med simning och yoga.

Men Melodifestival-yran uteblev. Afro-Dite åkte ut redan i första deltävlingen och ganska snart därefter började Blossoms kropp att bråka. Hon fick ont i nacken, ryggen, axeln och knät och gick in i klimakteriet. En tuff period som hon i boken beskriver som ”en omvänd pubertet, då jag bara ville sitta hemma själv, dricka vin och titta på gamla bilder från ungdomen”.

När Blossom ställdes inför hälsoutmaningar fick hennes självbild sig en törn. Foto: Ulf Berglund

Drabbades av utmattningsdepression

Förtvivlat fortsatte hon att träna och utbilda sig till crossfit-instruktör, trots smärtorna. Tills smällen kom — två månader före 50-årdagen. En akut fotskada under en löprunda gjorde att hon inte längre kunde gå. Sedan radade problemen upp sig: förslitningsskador, artros, inflammation vid bröstbenet, en motorcykelolycka som förstörde hennes fot…

— Det var så tufft. Jag kände inte igen mig själv. Jag hade ont, blev stel och klumpig, var osocial, drog mig undan vänner och sov dåligt. Och så en dag fick jag en panikångestattack, som så småningom ledde till en utmattningsdepression.

Och återigen fick Blossom fajtas med självbilden. Utmattningsdepression — hon som alltid hjälpt andra människor som mått dåligt! Vem skulle nu ta hennes tips och råd på allvar?

— Jag tyckte att det var oerhört pinsamt och hade svårt att acceptera faktum.


LÄS ÄVEN: Psykiatern Åsa Nilsonne: ”Tanken kan lindra smärta”


Men antidepressiv medicin — som Blossom först vägrade ta av rädsla för att bli beroende — lätt simträning och regelbundna besök hos psykolog och psykoterapeut fick henne långsamt att börja se ljusare på tillvaron igen.

I sin bok skriver hon att hon tror att de flesta som råkat ut för en utmattningsdepression nog ofta kommer till en punkt då de inser hur viktigt det är att vara sann mot sig själv, att göra en ordentlig inre inventering och skilja på vad som är viktigt och vad som inte är det.

— Idag kan jag känna lite sorg när jag tänker på de där åren då allt bara var blurrigt och ett enda stort töcken. Det var jobbigt för mig personligen, men det var också jobbigt att inte kunna vara den partner och mamma och farmor jag ville vara. Men jag kan också känna en tacksamhet, för att utmattningsdepressionen fick mig att stanna upp.

Blossom är aktuell med boken ”Bortom smärtan”. Foto: Mondial

Blossom fick diagnosen PMR

För sex år sedan bestämde hon och maken Hans Lindquist sig för att flytta från Stockholm till Gotland.

— Jag hade varit kär i ön sedan jag var där på en konfirmationsresa 1976 och har alltid haft en dragning dit. Så när vi fick chansen tog vi den. Det behövdes en förändring. Utmattningsdepressionen lärde mig att uppskatta det mindre och småskaliga och Gotland, med dess fantastiska natur, har för mig blivit en oerhört helande och läkande plats. Men det kan också vara lite ”al dente” att leva där — jag får passa mig så att jag inte blir för bekväm.

Hösten 2021 tilltog Blossoms värk.

I knäna, axlarna, höfterna, ljumskarna — överallt. Kortisonsprutor hjälpte kortsiktigt, men den konstanta smärtan gjorde att hon bara ville sova. Till slut kunna hon knappt resa sig ur sängen eller sträcka armarna över huvudet. Desperat provade hon allt: IR-matta, restorative yoga, massagepistol, klangbehandling, skakövningar, gurgling med sesamolja…

— När jag till slut fick diagnosen PMR, efter otaliga röntgenundersökningar, blodprover och mätningar, var jag innerligt trött på att ha fokus på mig själv 24/7!

PMR, Polymyalgia Rheumatica eller muskelreumatism, är en inflammatorisk sjukdom som påverkar muskler och leder, ger värk och stelhet i framför allt nacke, skuldror och bäcken och som kan ta år på sig att läka ut.


LÄS ÄVEN: Blossoms bästa tips till dig som lider av långvarig smärta


Ledde tidigare programmet Toppform

I Blossoms fall utlöstes sjukdomen i samband med att hon tog sin andra dos covid-vaccin och hon tror själv att det — eller att hon haft sjukdomen två gånger — kan ha ett samband.

Regelbundna blodprover och reglerade kortisondoser kan hålla värken i schack, men samtidigt ge allvarliga biverkningar om doserna är för höga.

— Kortisonet gör också att jag inte känner igen mig själv i spegeln. Ansiktet och magen svullnar upp, vilket gör det lite jobbigt att synas och vara med
i olika sammanhang.

Sedan diagnosen har Blossom kämpat för att kunna hålla i gång kroppen. Till en början var korta promenader allt hon orkade med, idag kan hon träna uppåt en timme utan att drabbas av ”baksmälla”. En fullständig livsomvändning från någon som fick dansen med blodet — hennes pappa var danspedagog och koreograf — och som sedan ägnat sitt liv åt musik, dans och träning.

Under flera säsonger ledde hon även det populära TV-programmet ”Toppform”, där hon som personlig tränare hjälpte deltagarna att ändra livsstil.

Toppform för henne själv är idag att må sitt bästa, utifrån givna förutsättningar. Framför allt är det mentala måendet viktigt, för mår hon bra psykiskt har det även en förmåga att spilla över på det fysiska.

-—Visst kan jag känna mig orolig och uppgiven. Tänk om jag aldrig blir bra? Tänk om jag inte kommer att få några jobb? Tänk om jag aldrig mer kommer att kunna åka skidor? Men sen, när jag tillåtit mig att vara i de tankarna en stund, släpper jag det. Jag har en melankolisk sida, men försöker samtidigt tänka att ”det jag skickar ut är det jag får tillbaka”. Idag tycker jag att jag har hyfsat lätt att ta mig till en mer positiv plats.

En kommentar från en vän väckte kämparglöden i Blossom och fick henne att vilja må bättre. Foto: Ulf Berglund

Rädd att bli bortvald

Meditation och mindfulness är verktyg som har hjälpt Blossom att hitta lugn och ro och balans i vardagen. Hon har också lärt sig att deala med sina begränsningar och att lyssna in kroppen. Vad behöver den just idag, just nu? Är det en kort stund på gymmet eller lite vattenyoga — eller är det massage eller bara vila?

För Blossom har också andra människor spelat en oerhört viktig roll sedan hon blev sjuk. I boken ”Bortom smärtan” beskriver hon hur en väns kommentar ”Bli frisk, du behövs!” väckte en slags inre kraft hos henne. Den påminde henne om hur viktigt det är att känna sig värdefull för andra och fungerade också som en stark drivkraft för henne själv att vilja må bättre.

Under åren har hon ofta upplevt hur social isolering — som ofta följer med långvarig smärta och sjukdom — kan förvärra både den fysiska och mentala hälsan. I perioder har hon dragit sig undan, osäker på om hon orkat delta i sociala aktiviteter.

— Vad skulle jag prata om? Det var ju bara sjukdom och elände i mitt liv. Och eftersom jag inte ville riskera att bli bortvald — eller att folk skulle tycka synd om mig — var det lättare att dra sig undan själv.

Men alla de gånger hon har tagit sig ut och umgåtts med andra har det nästan alltid gjort henne gott. Dels har det gett tillfälliga pauser från smärtkarusellen, dels en känsla av normalitet och tillhörighet. Som på Justin Timberlake-konserten!

Familjen har också alltid varit viktig, och hon älskar att umgås med sina barn och barnbarn. Samtidigt kan hon känna en sorg över de fysiska begränsningar som smärtan och värken har fört med sig. Hon hade ju drömt om att vara en aktiv farmor som tog med barnbarnen på skidåkning och äventyr!

Smärtan blev värre efter operationen

För knappt ett år sedan genomgick Blossom också en knäplastikoperation, där hennes knäled ersattes av en protes. Och även om operationen till en början verkade lyckad har återhämtningen varit tuff och inte gett de resultat Blossom önskat. Trots rehab har smärtorna nästan blivit värre än tidigare, och Blossom befinner sig just nu i en diskussion med läkarna kring om något kan ha gått fel.

— Det är jättetufft, och på det hela taget har det inte varit lätt att acceptera att jag inte är lika smidig, stark och rörlig som förr. Det känns som att jag har åldrats i förtid. Men jag hoppas att det inte är för sent. I mitt jobb har jag mött många inspirerande personer i 70-80-årsåldern som jag upplevt vara i bättre form än många yngre. Jag hoppas fortfarande på att kunna stå i skidbacken en dag!

I en önskevärld skulle vi prata mer och öppnare om hur det är att leva med långvarig smärta och värk, menar Blossom. Men framför allt önskar hon att forskare och läkare gick till botten med varför det ser ut som det gör, varför så många som var femte svensk är drabbad.

— Kunskapsläget måste bli bättre, resurserna fler och vi måste börja se mycket mer till helheten. Ta hänsyn till hela människan och våga använda oss av andra metoder än de rent skolmedicinska.

Artikeln publicerades först hos Tidningen Hälsa.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top