Det senaste decenniet har det hänt mycket inom forskningen om alzheimers sjukdom. Forskarnas framtidsvision är att ta fram ett vaccin som kan förebygga – eller kanske till och med bota – sjukdomen. Men där är vi inte än.
– Jag hyser dock stor tilltro till vaccinet. Forskningsmässigt befinner vi oss i en intressant fas, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik, och chef för Swedish Brain Power.
Den första vaccinationsstudien på människor gjordes i USA och Europa för nästan tio år sedan. Då var biverkningarna så allvarliga att studierna fick avbrytas.
I de nya studierna fokuserar forskarna på ett vaccin utan sådana biverkningar. Tanken är att vaccinet ska tillföras i tid. Själva poängen är att sätta stopp för sjukdomen innan den har förstört för mycket i hjärnan.
Jan Marcusson, professor i geriatrik, vid Linköpings universitet, är mer försiktig i sina förhoppningar om en snar lösning på alzheimergåtan.
– I januari i år presenterades två studier om immunbehandling mot alzheimer – tyvärr utföll båda rapporterna negativt. Vi måste vara försiktiga i våra framtidsscenarier, och inte ge anhöriga onödigt stort hopp.
Sin försiktiga inställning till trots poängterar Jan Marcusson att den svenska demensforskningen står sig mycket bra i ett internationellt perspektiv.
– Vi är framstående både vad gäller tidig diagnostik och på att ta fram nya behandlingsmetoder.
Forskarna är dock kritiska till hur demenssjukdomarna prioriteras i forskaranslagen.
– Sätt det i relation till samhällskostnaden. Demenssjuk-domarna kostar oss 50 miljarder per år. Det är vad cancer och hjärt- och kärlsjukdomarna kostar tillsammans. Dessutom kommer de att öka kraftigt i och med att vi blir allt äldre och att allt fler drabbas, säger Jan Marcusson.
Av Anna Wahlgren
