Åsa Weiland broderar bilder: ”Så fort något upprör mig sätter jag mig omedelbart och broderar”

Alltihop började med en tvåa i syslöjd på Västra Skolan i Malmö. Åsa Weiland hade broderat ett blomsterfönster som hon var mäkta stolt över. Men hennes fröken vände på broderiet och konstaterade krasst att det var den värsta baksida hon någonsin skådat. I samma stund lade Åsa ner det där med nål och tråd för evigt. Trodde hon.

Men ett antal decennier senare gör hon succé på succé med sina utställningar med dramatiska porträtt, pricksäker satir och politiska budskap. Numera är nål och tråd hennes bästa verktyg för att ventilera sina känslor. Och ju mer hon har raffinerat sin teknik, desto större blir konstverken.

Ögonen viktigast i broderiporträtt

På väggen hemma i lägenheten hänger ett gigantiskt porträtt av Marlon Brando, hämtat från kultfilmen Apocalypse. Den ger ett nästan magiskt levande intryck – trots det sparsamma monokroma färgvalet. Det är svårt att smälta att det ”bara” handlar om korsstygn. Han är en av många husgudar och gudinnor som tolkats av Åsa Weilands flinka fingrar. Dit hör bland andra Frank Zappa, Leonard Cohen, Nina Simone, Audrey Hepburn, Olof Palme, Cornelis Vreeswijk och Ernst-Hugo Järegård för att nämna några. Lika livfullt fångade allihop.

– Jag börjar alltid med ögonen – för de säger allt. Om de inte blir rätt är det ingen idé att fortsätta. Det är kanske tio stygn som skapar den rätta glimten.

När Åsa inte sitter vid (eller på!) sitt köksbord och syr arbetar hon som transplantationssköterska på Rikshospitalet i Oslo. Ett viktigt jobb som hon verkligen brinner för, men det tär också på både kropp och själ emellanåt.

Broderar i timmar

– Jag är ofta helt urlakad när jag kommer hem. Men så fort jag får fram nål och tråd blir jag som en gammal stridshäst och kan hålla på i timmar. Det är den diametrala motsatsen till mitt yrke och min mentala livlina.

Det var också jobbet som fick henne att ta upp broderandet på nytt – trots den där förnedrande tvåan i betyg. Under Covid-pandemin var det som bekant extremt tufft inom vården, och Åsa konfronterades med svårt sjuka och döden på ett sätt hon aldrig upplevt förut. Hon var helt enkelt tvungen att hitta ett sätt att bearbeta sina känslor och längtade efter göra något med händerna.

Och plötsligt satt hon där och broderade små humoristiska protester mot Coronan och vad viruset gjorde med samhället och oss människor. En kollega föreslog att hon skulle starta ett Instagramkonto med sina broderier.

Broderierna gjorde succé

Kontot blev snabbt en snackis och resulterade i en inbjudan till en utställning tillsammans med norska satirtecknare. Varpå en gammal klasskompis bjöd in henne att ställa ut i en lokal i Malmö under Gallerinatten. Det kom 400 personer och vartenda litet broderi såldes.

Och resten är historia, som det så vackert heter.

I dagarna invigs Åsa Weilands andra utställning i Spanien, den här gången i Madrid och Barcelona. Men oftast ställer hon ut i Sydsverige, så det blir en hel del pendlande. Många av broderierna med skämtsamma – och tämligen ekivoka – citat har också stark koppling till Skåne.

– Jag älskar skånskan, och som exilskåning har jag kronisk hemlängtan. Och jag har alltid gillat att leka med ord. Min pappa är konstnär och min bror fenomenal på att måla. Men jag är urdålig på att teckna. Jag sjunger i kör sedan länge och trodde att det var musiken som var mitt uttryckssätt. Ärligt talat visste jag inte att jag hade det här i mig.

Broderad smärta

Men Åsa ägnar sig inte enbart åt idolporträtt och småfräcka skämt. En av husgudinnorna är den fransk-amerikanska konstnärinnan Louise Bourgeois. Hon må vara mest känd för sina gigantiska spindelstatyer, men hon broderade också små hatiska budskap riktade mot sin mor och samhället på skira nattlinnen. En form av protest som Åsa tagit fasta på.

Hon har bland annat broderat det fasansfulla fotot på ”the Napalm Girl” (en brinnande liten flicka under Vietnamkriget), motiv från Buchenwalds koncentrationsläger, medborgarrättsaktivisten Rosa Parks berömda bussresa samt våldtäktsoffret Gisèle Pelicot. Motiv som väckt väldigt starka reaktioner.

– Folk förknippar broderier med något mjukt och kvinnligt. Man ska sitta där med sin lilla broderiram som en annan Jane Austen-figur. Men jag vill brodera smärtsamma saker också. Jag ser det som en stillsam form av aktivism, förklarar Åsa.

– Så fort något upprör mig sätter jag mig omedelbart och broderar. När sångerskan Sinéad O’Connor dog tog det mig så hårt att jag kände att hon bara måste bli stygn. Jag broderade i tre dygn på raken och sov knappt en blund.

Porträttet visades i ett tv-inslag och köptes raskt av en kvinna som var stort ­Sinéad-fan. Samma sak hände med Sara Danius. Åsa broderade en hyllning i form av en rosa-orange knytblusrosett och den symboliska texten: In the world of lagom – be a Sara Danius. Via en gemensam vän hamnade verket hos en av Sara Danius systrar, där det nu hänger på hedersplats.

– Det berörde mig på djupet att en så stark kvinna gick bort alldeles för tidigt. Jag har själv två döttrar och har försökt uppfostra dem i hennes anda. Att våga sätta ner foten och säga ifrån.

Gått ner i arbetstid för att brodera

Åsa Weiland är helt självlärd när det kommer till sömnadskonst och ”vet knappt vad stygnen heter”. Ändå har hon lyckats utveckla en helt egen teknik och förmedlar en unik känsla i sina verk. Den svarta bakgrundsväven har blivit något av hennes signum och idén kom till av en ren slump.

– Det var söndag, alla affärer var stängda och jag hade slut på vit väv. Någon hade gett mig en liten bit svart, så jag tänkte: ”Det borde väl funka med lite gråskalor”. Det visade sig bli mycket mer dramatiskt än färg på vit duk.

På senare tid har Åsa även börjat brodera på pappersfoton, en metod hon gärna vill fortsätta utveckla. Hon har också gått ner i arbetstid för att hinna brodera mera. Drömmen är att kunna göra det på heltid – hur mycket hon än älskar sitt jobb. Stygnen kräver nämligen sina modiga timmar.

– Inspirationen är som ett fyrverkeri. Idéerna bara sprakar runtom mig. Synd bara att jag har valt den långsammaste konstformen i hela universum.