Handlaren Klas Wennerberg i Göteborg öppnade Sveriges första ”snabbköp” 1924, där kunderna själva plockade ihop sina varor.
Men bara en månad senare gick han tillbaka till att sälja över disk igen! Kunderna förstod sig inte på konceptet, och det skulle dröja till 1950-talet innan skiftet skedde på allvar, men då revolutionerade förändringarna hela handeln.
Då, när produkterna i de nya ”snabbköpen” skulle sälja sig själva, så exploderade förpackningsindustrin med allt mer säljande emballage. Det uppstod också ett intrikat system av butiksgångar som skulle utsätta kunden för så många köpsignaler som möjligt fram till kassan.
Det mänskliga mötet försvinner
I det nya, digitala skiftet, bildas andra gångar att gå vilse i. Självscanningskassorna har blivit en allt vanligare form av ”kassörska”, och i vissa butiker är det till och med den enda möjligheten att handla på.
– Vissa tycker det är skönt att slippa möta en människa när man handlar, och andra saknar det. Det går inte att generalisera här. Men för den ensamma äldre människan så är kanske butikspersonalen den enda som han eller hon pratar med under en dag, och då är förstås den sociala kontakten väldigt viktigt. Handeln rationaliserar så mycket det går för att spara pengar och effektivisera, men i alla studier när det gäller människors konsumtionsvanor så är det ju en sak som framstår extra tydligt. Det är det mänskliga mötet i butiken som påverkar människors shoppingupplevelse allra mest, säger Katarina Graffman, doktor i antropologi och specialiserad på konsumtionsbeteenden.
Under all vår tidigare mänskliga historia har handel varit intimt sammanflätad med social interaktion. På vissa sätt kan man prata om att den relationen är bruten, eller åtminstone väldigt ansträngd, idag.
– Att konsumera var att socialisera. I handelsbodarna i gamla Sverige var handlaren en person man skulle ha en god relation med, för då kunde man ha möjligheten att få handla på krita i sämre tider. Handlaren kunde också känna sina kunder så pass väl att den kunde säga ”nu har det kommit in ett par byxor som jag tror skulle passa dig”. Den tilliten och kundkännedomen har ju helt försvunnit i det nya handlarlandskapet, säger hon.
Stölderna har ökat med självscanning
Nej, självutcheckningens ”är du säker på att du har scannat alla varor?” upplevs inte som särskilt inkännande. Och kanske är det också en del av förklaringen till att den moraliska tröskeln för att stjäla faktiskt verkar ha blivit lägre?
Varje år försvinner nämligen varor för cirka 10,5 miljarder inom detaljhandeln, en ökning med över 20 procent bara sedan 2021 och med hela 138 procent sedan 2013 då stölderna ”bara” var 4,4 miljarder. Även om en del av ökningen kan förklaras av inflationen så är uppgången tydlig.
Statistik kring butiksstölder
- 70 procent av butiksstölderna sker i nyare kassasystem som självscanning och självutcheckning.
- 51 procent av stölderna utförs av personer som bara stjäl en eller ett fåtal produkter för eget bruk.
- 27 procent utförs av organiserade ligor.
- 22 procent utförs av vaneförbrytare som stjäl regelbundet.
- De oorganiserade stölderna är alltså vanligast. Men däremot så blir det genomsnittliga stöldbeloppet vid mer organiserade stölder högre (uppskattade 5 200 kronor per gång jämfört med 1 300 vid icke-organiserade stölder). Så även om de organiserade ligorna står för en mindre del av förseelserna, så blir deras stölder mer kännbara för handlarna.
Källa: Svensk Handels rapport ”Stölder och brottslighet i handeln 2024” angående stölderna i dagligvaruhandeln.
Misstag kan förstås ske, men det är ändå tydligt att det ofta är stölder, särskilt när kunden har lyckats scanna varor som potatis och lök men konsekvent haft mer otur med blippen när det gäller dyrare kött och kaffe. Det är också genom självscanningen som mest pengar försvinner. Hela 70 procent av förlusterna passerar den här vägen.
LÄS ÄVEN: Nytt museum om apotekens historia – så har vi botat sjukdomar och lindrat åkommor genom tiderna
– Det är svårt att analysera varför stölderna ökat så pass mycket, men lågkonjunktur i kombination med rejält höjda matpriser gör det troligen mer lockande att fuska, och kanske har många människor helt enkelt inte samma moraliska kompass när friheten väl ges, gissar Katarina Graffman.
Scannar inte allt
Det förekommer byte av prislappar, men även att inte alla varor scannas eller att redan scannade poster sedan ”korrigeras” före betalning. Det så kallade ”banantricket”, att annan dyrare kiloprisvara slås in som bananer eller potatis, är också vanligt.
Och i ett uppmärksammat fall lyckades en kvinna i Visby, som ändå var polis till yrket, enbart väga själva locket på sin sallad… Men hon friades i tingsrätten eftersom summan på 90 kronor räknades som för ringa.
Detta stjäls mest
Topp-5-listan på varor som stjäls mest i dagligvaruhandeln är:
- Kött
- Godis
- Energidryck
- Kaffe
- Övrig dryck
Friades gjordes för övrigt även en man i Växjö tingsrätt, då det inte ansågs som ställt utom allt tvivel att han hade för avsikt att stjäla ej scannade varor till ett värde av 1 853 kronor, när han i övrigt bara slog in och betalade för ett paket mjöl.
När handlare har intervjuats om vad de själva tror är orsaken till de ökade stölderna så säger de flesta att det handlar om ”det försämrade ekonomiska läget”. Alla ökade kostnader gör det frestande att glömma att betala för särskilt dyra matvaror.
Fem kotletter blev två
Men även ”minskad respekt för auktoriteter” är en faktor som nämns. Många handlare lyfter också upp det faktum att det faktiskt finns gott om välbärgade människor som fuskar, för att de av någon anledning tycker att de har rätt att göra det.
I ett uppmärksammat rättsfall blev en programledare i tv, med rimligtvis god ekonomi, dömd i tingsrätten för att ha lämnat självscanningen med fem dyra köttbitar, men bara betalat för två. Själv förklarade han det hela som ett misstag; han var stressad och det var mycket folk i butiken. Den berörda Icahandlaren menade i sin tur att misstagen hade pågått i flera år och firade domen med champagne!
Enkät: Väljer du självscanning eller vanlig kassa? Har du råkat scanna fel?
Christina Mellberg, 63 år, reseledare och pensionär, Malmö:
”Vi scannar nästan alltid, både på Ica och Coop. När vi missat att scanna en vara, som sedan upptäckts på en avstämning, så har det alltid berott på att jag och maken har handlat tillsammans och att vi då trott att den andre har scannat varan. Men det har också hänt att vi scannat in samma vara två gånger.
Även om vi har kunnat förklara det, så har det varit både pinsamt och irriterande när det har hänt. Efter att du har scannat fel blir det nämligen automatiskt fler avstämningar. Och ännu mer irriterande är det när man har scannat en vara två gånger, för det blir en avvikelse det med, vilket också innebär fler avstämningar.”
Michael Jonsson, 66 år, begravningsrådgivare, Skurup:
”Aldrig i livet självscanning. Varför ska jag jobba i kassan gratis? Dessutom gör man ju personal arbetslös. Sen vill jag alltid byta några ord med kassörskan, för jag går mycket och handlar för den sociala bitens skull.”
Annika Eklind, 51 år, konstnär, Äsperöd:
”Jag scannar alltid, för alternativet vore att inte handla i butiken alls. Jag har gått in i väggen några gånger och har idag vad man kallar för hjärntrötthet. Den energi jag har kvar får jag vara väldigt rädd om. Jag vet att det låter konstigt, men kassor är jättejobbiga, och i ärlighetens namn leder ju arbetet där bara till smärtsamma förslitningsskador hos kassörskan. Allt ska gå fort och folk i kön är otåliga. Och allt ska upp på bandet och sen fort ner i kassar.
jälvscanningen gör helt enkelt handlingen lite mer hanterbar för mig. Men allra helst handlar jag ju online och hämtar upp redan färdigpackade matkassar.
Det har väl hänt någon gång att jag har scannat fel, men så pass sällan att jag aldrig blir kollad längre.”
