7 sätt att dela på prylarna
Bil
skjutsgruppen.nu: Ideellt nätverk för samåkande inom Sverige. Samarbetar även med biluthyrningsföretaget Hertz (bilhyraren får erbjudande om att ta med folk ur skjutsgruppen på resan).
flexidrive.se: Kopplar ihop potentiella bilåkare med bilägare.
Cykel
Kommunala citybikes finns numera i allt fler större städer, uppställda på olika platser runt om i stan. Den som behöver en hoj hyr, och återlämnar i närmaste ställ. Cykelköket i Göteborg är en fullutrustad verkstad, där den som skruvar lite själv kan bli medlem och köpa en begagnad cykel för en femtiolapp.
Frakt
baghitch.com: Få hjälp med att frakta saker av någon som ändå ska åt det hållet. Priset sätts mellan köpare och säljare. Idag är förmedlingen av tjänsten gratis, men grundarna av sajten hoppas att så småningom kunna tjäna pengar via betalningslösningen.
Kläder
Klädbytardagar, loppis, Facebook-grupper för enskilda bostadsområden… Återbruk av kläder tar sig många former. Numera finns även så kallade klädbibliotek på flera håll i landet. Allt fler företag hyr nu också ut dyrare kläder, som sportföretaget Houdini (prisexempel skidset: 550 kr/helg) och modemärket Filippa K (20 procent av ursprungspriset för fyra dagars hyra, tvätt ingår).
Tillfällig bostad
airbnb.se: Privatbostäder uthyres för korttids- eller semesterboende i över 190 länder.
couchsurfing.com: Gratis övernattning för privatpersoner i över 245 länder. Som medlem på “soffsajten” bör man även bidra som soffvärd, men även den som enbart är intresserad av att vara gäst eller värd kan vara med.
Träning och fritid
fritidsbanken.se: Lånar ut sport- och fritidsprylar gratis i värmländska Deje och Grums, samt Lidköping, Trollhättan och Örebro. Stöds kommunalt och regionalt samt av Svenska Kyrkan.
Tjänster i form av tid
www.dooify.com: Ett community som delar tjänster mellan varandra med tid som valuta. Bjud på din tid och kunskap och få ta del av andras.
Verktyg
malmojarnhandel.se /toolpool_verktyg: Låna max fyra verktyg – som skruvdragare, cirkelsåg eller vattenpass – för ett dygn, gratis.
Tänk dig att du står på en gata, framför ett svenskt hyreshus i ett någorlunda välmående kvarter. Bakom fönstren, i varje lägenhetsskåp, vinds- och källarförråd trängs prylarna om att få plats: borrmaskin, verktygslåda, leksaker, skridskor, fritidsplagg, finplagg och sportkläder för alla årstider. På andra sidan gatan, där villorna tar vid, är det likadant. Eller ännu värre. Villan har förmodligen större förråd, ett garage och kanske ett litet förrådshus? Frågan är om alla måste äga allt?
Delningsekonomi är ett svar på den frågan. Och svaret är ett bestämt nej. Istället bör vi – för att spara på och bättre utnyttja de ändliga resurserna på jorden – dela, låna, hyra och äga mer gemensamt. Titta bara på några av de dyra och miljökrävande prylar vi använder i vardagen: En genomsnittlig bil står enligt en studie stilla 23 av dygnets 24 timmar. En borrmaskin används kanske en gång per år. Skidutrustningen dammar i källaren inför en veckas eller en helgs åkning i backen. Och kläder – shoppade i ett ögonblick av entusiasm – blir hängande i garderoben. Konsumtion handlar om att stilla olika typer av behov. Men vad är det egentligen vi behöver – borren eller hålet i väggen?
Har gjorts i alla tider
Att byta grejer och tjänster med varandra har människan gjort i alla tider. Det nya inom delningsekonomin är att vi istället för att byta saker vi har gjort eller odlat, ofta byter saker vi har köpt. Förutsättningen för den perfekta matchningen mellan “delare” stavas modern teknik, som i ett världsomspännande nafs kopplar samman människor via sociala medier, sajter och appar. Ibland är byteshandeln gratis, ibland kostar den. “Bytarna” måste inte känna varandra eller bo nästgårds. Tvärtom erbjuder den nya delningsekonomin främlingar att hjälpa varandra, över hela världen. Att främlingen är någon att lita på, bo hos, lifta med eller låna ut sin bil, cykel eller svindyra skidutrustning till visar recensionerna som tidigare bytare eller lånare skrivit in på främlingens profil.
Behöver politisk styrning
Sett till andra välfärdsländer har delningsekonomin utvecklats mer i länder där de senaste årens ekonomiska stagnation slagit hårdare, som i exempelvis Spanien, Storbritannien och USA. Frågan är om delningsekonomin gör att vi konsumerar mindre? Oksana Mont, professor i hållbar konsumtion och produktion vid Lunds universitet, är tveksam:
– Det man kan önska är att större företag faktiskt producerar robustare produkter, och satsar mer på att hyra ut dem, istället för att sälja nytt. Men exempelvis Volvo, som äger bilpoolsverksamheten Sunfleet, har inte direkt anpassat den tjänsten till sin nya kundgrupp; de hyr ut samma typ av bilar som de säljer. Det bästa vore ju med hyrbilar som är anpassade för olika behov, och där kunden också kan hyra en bil med en anpassad inredning och rätt sitt- och ratthöjd. Dessutom krävs att politikerna går in och styr, och inte överlåter delningsekonomin åt privata intitiativ.
Social hållbarhet
För det som är många människors största utgift, boendet, finns heller inte många politiska initiativ för en mer kollektiv livsstil.
– Den gemensamma tvättstugan i ett flerfamiljshus är ett fantastiskt exempel på delningsekonomi. Men de flesta lägenheter som byggs nu har stora grovkök och egen tvättmaskin. Istället borde man bygga mindre lägenheter, men med fler gemensamma utrymmen för att dela på olika behov. Det skulle även bygga in en social hållbarhet, menar Oksana Mont. En drivkraft i delningsekonomin är just behovet av att möta andra människor – om det så är över ett loppisbord, på ett cykelkök eller vid byte av bostäder. Så blir vår konsumtion – sprunget ur individuella behov – helt enkelt ett sätt för oss tvåbenta varelser att träffa varandra.
Av Anna Kågström
