Historiska Brott & mysterier

Niels Högel misstänks för 300 mord – motivet är höljt i dunkel

En av de värsta seriemördarna i modern tid hade som jobb att rädda liv. Men Niels Högel, 48, valde istället att leka Gud med sina patienter. Den tyska sjuksköterskan är dömd för ofattbara 85 mord – men kan ha mördat så många som 300.

Närbild på en man i mörk tröja som står inför rätta i en domstolssal.
Sjuksköterskan Niels Högel anländer till domstolen för att få sin dom i Oldenburg, Tyskland, den 6 juni 2019.
Annons

Delmenhorsts sjukhus i nordvästra Tyskland, tidigt 00-tal.

Anställda läkare och sjuksköterskor har börjat fatta misstankar mot en kollega. Han heter Niels Högel och jobbar som sjuk­sköterska på sjukhusets avdelning för hjärt- och kärlsjukdomar.

Sedan Högel började arbeta här har antalet patienter som plötsligt drabbas av drastiskt sjunkande blodtryck och arytmi skjutit i höjden. Antalet som har dött till följd av detta är långt över det normala, och som av en slump är Högel nästan alltid på plats när läget blir som mest akut.

Upplyst sjukhusentré i tegel med gångväg, grönska och belysning i kvällsljus.
Kliniken Oldenburg i stadsdelen Kreyenbrück där Niels Högel som 22-årig färdigutbildad sjuksköterska fick jobb 1999.

Misstankar nonchalerades av chefer

Många kollegor tycker att det är obehagligt att arbeta med honom. De ger honom ök­namn som ”Lie-Högel” och ”Döds-Högel”.

Några försöker även påkalla sina chefers uppmärksamhet, men deras oro viftas bort.

Nu har en kollega hittat fyra tomma ampuller med Gilurytmal, ett läke­medel som påverkar hjärtrytmen. ­Ingen läkare har nyligen ordinerat medicinen, och kollegan går till sin avdelningschef och berättar att det är Niels Högel som olovligen har använt Gilurytmal på en patient.

Men chefen gör inget.

Man sitter leende vid en mikrofon i en rättssal.
Niels Högel var känd bland sina kollegor som en ”trevlig kille”. Till en början misstänkte ingen honom för de mystiska dödsfallen.

Det är varken första eller sista gången misstankar mot Högel kommer att ignoreras – och många år senare kommer samhällets dom vara hård mot alla de som skyddade honom.

Rättsprocesser kommer att inledas mot chefer som inte velat samarbeta med polis och åklagare utan i stället försökt ­dölja sanningen.

Styrelseord­föranden för ett ­annat sjukhus som Högel jobbat på kommer att anklagas för att ha slarvat bort viktiga dokument – handlingar som sedan påträffas vid en husrannsakan.

– Ibland klarar vi inte av att tänka det allra mest fruktansvärda, kommer domaren Sebastian Bührmann säga under en rättegång som ska chocka hela Tyskland.

Då visste alla den ofattbara sanningen. Niels Högel må ha varit klädd i en vit sjuksköterskeuniform – men han var en dödsängel som dödade hundra­tals människor.

Niels Högel hade en trygg uppväxt

Inget i Niels Högels bakgrund skvallrade om att han skulle växa upp till vår tids kanske värsta seriemördare alla kategorier.

Han föddes den 30 december 1972 i den tyska kuststaden Wilhelmshaven, och hans intresse för vård och medicin väcktes tidigt. Detta berodde delvis på att hans pappa jobbade som sjuksköterska på stadens sjukhus, och när Niels fyllde 16 år började han själv praktisera där.

Flygfoto över en tätbebyggd stad med kyrktorn, bostadshus och omgivande grönområden.
Oldenburg Ligger i nordvästra Tyskland.

Han skulle senare beskriva sin uppväxt som trygg, och när han som 22-årig, färdigutbildad sjuksköterska fick jobb på sjuk­huset i Oldenburg 1999 ­mindes hans kollegor honom inledningsvis som trevlig och kompetent.

Niels Högel började jobba på avdelning 211, som var sjukhusets intensivvårdsavdelning för patienter med hjärt- och kärlsjukdomar.

Dödsfallen bland patienter ökade

Men det dröjde inte länge förrän sjukhusets ledning lade märke till ­något mystiskt. Antalet patienter som dog började öka drastiskt, och inte bara det – även patienter som räddades till livet efter att ha drabbats av hjärtstillestånd eller andra akuta tillstånd ökade.

I augusti 2001 kallade sjukhusledningen till ett möte, där Niels Högel när­varade. De presenterade de oroväckande siffrorna, och det visade sig att Högel jobbade på 58 procent av alla akuta incidenter. Efter mötet sjukskrev han sig i tre veckor, och flera år senare skulle han erkänna för polisen att han trodde sig ha blivit påkommen.

Hand i svart handske håller en fylld spruta mot ljus bakgrund.
Niels Högel ville framkalla medicinska nödsituationer så att han sedan kunde försöka återuppliva patienten och på så sätt framstå som en hjälte inför sina kollegor.

Under dessa tre veckor sjönk både antalet akuta incidenter och dödsfall kraftigt.

Trots alla indicier att Högel var anledningen till den ovanliga händelseutvecklingen vidtog cheferna på sjukhuset i Oldenburg inga åtgärder. Niels Högel välkomnades tillbaka, även om han förflyttades till en annan avdelning.

Även där sköt antalet döda snart i höjden.

Injicerade höga doser läkemedel

Niels Högels tillvägagångssätt var lika enkelt som det var ondskefullt. När han var ensam i ett rum med en patient injicerade han denne med höga doser läkemedel för att orsaka hjärtsvikt och cirkulationskollaps.

Han skulle senare hävda att syftet var att ”rädda” patienterna för att imponera på sina kollegor, men de allra flesta dog.

De slumpmässigt utvalda offren blev allt fler och kunde snart räknas i hundratal – oskyldiga män och kvinnor mellan 34 och 96 år.

Stenlagd infart med löv framför ett större tegelhus.
Niels Högel fortsatte att döda patienter på sin nästa arbetsplats, Delmenhorsts sjukhus (idag Josef-Hospital Delmenhorst).

Till slut blev läget ohållbart på sjuk­huset i Oldenburg. Högel konfronterades, men eftersom ledningen saknade klara bevis för att han låg bakom de onaturligt höga dödssiffrorna bestämde man sig för att göra det enkelt för sig.

Högel blev uppsagd från sin tjänst – men han fick samtidigt utmärkta vitsord som gjorde att han lätt kunde söka en ny anställning. Det hette att han var en ”ansvarsfull och intresserad medarbetare” och att han var ”försiktig, samvetsgrann och självständig”.

Efteråt framkom det att sjukhuset bara ville bli av honom, och att man därför inte valde att göra en polisanmälan.

Handfängslad person döljer ansiktet bakom en röd mapp i rättssal.
Högel skyddar ansiktet på grund av de närvarande medierna i rättssalen.

Kunde döda obehindrat i över fem års tid

Inte helt oväntat fortsatte Niels Högel med sitt bestialiska dödande på sin nästa arbetsplats. Han tillbringade två och ett halvt år på Delmenhorsts sjukhus, innan en kollega tog honom på bar gärning med att manipulera en ­iv-slang i juni 2005.

Det dröjde inte länge förrän en utredning inleddes, och inom kort misstänkte polisen att en seriemördare hade kunnat döda i stort sett obehindrat i över fem års tid.

Men det var en sak att misstänka något – en annan att bevisa det. Högel själv blånekade till alla anklagelser, men 2006 hade polis och åklagare tillräckligt på fötterna för att kunna döma honom till dråp och sju och ett halvt års fängelse.

Flera tv-bussar och pressfordon parkerade framför en stor domstolsbyggnad.
Pressen utanför Weser-Ems-Halle i Oldenburg under rättegången i oktober 2018. Rättegången flyttades hit på grund av ett mycket stort antal inblandade personer och medieintresset var enormt.

Under tiden Niels Högel avtjänade detta straff fortsatte man med utredningen, och 2014 åtalades han för tre mord och två mordförsök.

Det var då – nära tio år efter händelserna – som Högel valde att erkänna sig skyldig. Först påstod han sig ha begått trettio mord, även om den ­siffran långsamt steg.

Niels Högel åtalades för 100 mord

2015 befanns han skyldig till två av morden och dömdes till livstids fängelse – men än var det inte slut på det rättsliga efterspelet.

Under de följande tre åren exhumerades hela 134 lik av patienter som dött under Högels vård. Majoriteten av kvar­levorna hade ovanligt höga halter ­av läkemedel som Högel använt för att ta deras liv, och 2018 inleddes ännu en rättegång som skulle komma att sträcka sig över sju månader.

Närbild på en man i ljus tröja som sitter i profil mot en suddig bakgrund.
Högel dömdes till livstids fängelse för att ha dödat 85 patienter. Han anses vara den seriemördare i Tysklands efterkrigstid som dödat flest.

Det var en rättsprocess som saknade motsvarighet i Tyskland: Högel stod åtalad för osannolika 100 mord, varav han erkände 43. De andra sa han sig inte komma ihåg.

Alkohol och depression

Motivet var – och är – höljt i dunkel. Ganska snart efter att han började på sjukhuset i Oldenburg påstod sig Högel ha fått problem med alkohol till följd av en allt djupare depression. Samtidigt levde han ett ordnat privat­liv, och var gift med ett nyfött barn när han greps.

Experter vittnade om att han led av en narcissistisk personlighetsstörning.

Närbild på en tysk minnesplatta för patienter som mördades av Niels Högel.
En minnesplakett för offren för sjuksköterskan Niels Högel.

Eftersom Tyskland saknar dödsstraff kunde Niels Högel inte dömas till ett strängare straff än den livstidsdom han redan hade. Men kanske var det en liten tröst för de anhöriga att han 2019 dömdes för hela 85 mord.

I skrivande stund är det oklart om det kommer att bli några fler rätte­gångar mot den idag 49-åriga Högel.

Misstänks för hundratals mord

Han misstänks ha dödat så många som 300 människor, men den exakta siffran kommer aldrig gå att säkerställa.

Kvinna i rättssal ordnar stora trälådor märkta som bevismaterial.
En kontorist bredvid skåp med handlingar som rör målet mot Niels Högels överordnade i domstolen i Oldenburg 2022.

Högel själv var fåordig i rätten, men vid ett tillfälle försökte han be anhöriga till offren om deras förlåtelse:

– Jag är nu helt övertygad om att jag är skyldig alla anhöriga en förklaring. Jag är uppriktigt ledsen, sa han till de församlade i salen.

– Till var och en av er ber jag uppriktigt om ursäkt för allt jag har gjort. 

Andra ”dödsänglar” genom historien

Närbild på en medelålders man med glasögon och skägg som ser rakt in i kameran.
Harold Shipman.

Harold Shipman

En populär husläkare i York­shire vid namn Harold Shipman dömdes år 2000 till livstids fängelse i Storbritannien för att ha gett 15 äldre ­patienter dödliga doser av morfin. Han tog sitt liv i fängelset 2004, 57 år gammal.

En utredning visade senare att Shipman sannolikt dödat omkring 250 patienter genom dödliga injektioner mellan 1971 och 1998. Det skulle göra honom till den brittiska kriminalhistoriens värsta massmördare.

Person med bandagerad arm böjer sig ner bredvid polis i ett fordon.
Beverley Allitt anländer till rättegången med bruten arm.

Beverley Allitt

Allitt var en sjuksköterska som jobbade på sjukhuset i Lincolnshire i England.

1991 fick flera barn problem med hjärtat, efter att Beverley Allitt hade överdoserat insulin och kalium som hon ­sedan injicerade i dem för att orsaka hjärtstillestånd.

Hon dömdes senare till livstids fängelse för att ha mördat fyra barn, försökt döda tre andra barn och orsakat skador på ytterligare sex barn.

Två äldre män i kostym står bredvid varandra framför en HBO-bakgrund.
Al Pacino spelade Jack Kevorkian i filmen om Kevorkian liv. Här ses de tillsammans på filmpremiären 2010.

Jack Kevorkian

Som patolog assisterade amerikanen Kevorkian (1928 – 2011) minst 130 personer till att begå självmord.

Han dömdes senare för dråp för att ha injicerat en av sina patienter med dödligt gift, och satt i fängelse mellan 1999 och 2007.

Jack Kevorkian fick smeknamnet ”Doktor Död” och spelades senare av Al Pacino i en film om hans liv.

Recept från Hemtrevligt

Inredning

Relationsexperten svarar

Husmorsknep

Hälsa

Läsarresor

Hemma hos