När domaren Denny Chin förkunnade domen på 150 års fängelse, beskrev han Bernie Madoffs brott som ”extraordinärt ondskefullt”.
Och då hade finansmannen inte mördat någon.
Om man inte räknar in minst två självmord, förstås. Begångna av klienter som plötsligt en dag funnit sig blåsta på alla sina tillgångar.
Plus Madoffs egen son Mark som på tvåårsdagen av att pappa greps hängde sig på ett hotellrum av skuld eller skam eller möjligen bådadera.
För historien om den bedräglige multimiljardären saknar onekligen inte ruskiga poänger.
Att en storsvindlare förmår agera i åratal utan upptäckt är i sig knappast förvånande. Finansvärlden är inte sällan ett skugglandskap där det tänjs på lagar och regler, fuskas, luras och bedras.
Eller kanske framför allt skönmålas.
Ty så var i högsta grad fallet när Berhard Lawrence Madoff, född den 29 april 1938 i Queens, New York, genomdrev ett av världshistoriens största ekonomiska bedrägerier.
LÄS ÄVEN: Georgia Guidestones: Det gåtfulla monumentet som sprängdes
Berni Madoff ansågs vara en hedersman
Även när bubblan sprack hade såväl vänner som familj och kunder svårt att tro att den vänlige, lågmälde, artige och elegant grånade fondgurun var en skurk.
Han var ju så sympatisk.
Dessutom precis det USA älskar: en selfmade man som jobbat sig upp från gatan till att äga de största husen, de nyaste bilarna och de snyggaste kostymerna.
För det var den bilden Bernie Madoff gav av sig själv.
”Jag började som livräddare och säljare av sprinklersystem”, berättade han gärna i intervjuer efter att på 1960-talet hamnat i strålkastarljuset med sitt hastigt växande fondbolag Bernard L Madoff Investment Securities LLC. Han betonade också att han var av fattig judisk invandrarsläkt, son till en enkel rörmokare och gift med barndomskärleken Ruth.
En hedersman, tyckte alla.
Pappan hade förflutet som börshaj
Men i själva verket gömde detta vackra porträtt åtskilliga skeva ytor och dolda lager.
Att släkten var judisk med rötterna i Polen, Rumänien och Österrike, att pappa Ralph krökte rör och att hustrun Ruth var en gammal förälskelse var visserligen sant.
Men sitt startkapital hade Madoff inte alls tjänat ihop på egen hand, utan fått av sin svärfar Saul Alpern – ett generöst lån på 50 000 dollar.
Alla som efteråt undersökt Madoffs bakgrund anser det också tveksamt om han någonsin sysslat med vare sig livräddning eller sprinklersystem.
Däremot visade sig pappa Ralph ha ett förflutet som börshaj och var förmodligen den som lärde sonen dennes första tricks.
Madoff ska också en kort tid ha pluggat statskunskap på universitetet, men började redan som 22-åring bygga sitt fondbolag.
Det stora lyftet kom när företaget var snabbt med ny datateknik – en innovation som i sin tur möjliggjorde bildandet av den fondbörs som döptes till Nasdaq.
Satt i styrelsen för Nasdaq
Madoff blev en av Nasdaqs grundare, fick en självklar plats i styrelsen och hyllades som ett av den amerikanska finansmarknadens mest banbrytande snillen.
Att han dessutom framstod som en generös filantrop gav också respekt i läger som annars inte hade så mycket till övers för aktiespekulation.
En utomordentlig framgångssaga, alltså.
Som i sin tur även spillde över på resten av Madoffs familj. Såväl sönerna Mark och Andrew, brodern Peter och dennes dotter Shana gavs viktiga poster i imperiet, som snart inhystes i den exklusiva skyskrapan Lipstick Building på Manhattan.
LÄS ÄVEN: Så lyckades Victor Lustig sälja Eiffeltornet – två gånger
Så när började allting gå snett?
I den rättegång som följde att Madoff greps 2008 hävdade fondmiljardären inledningsvis att allt skötts korrekt till början av 1990-talet.
Senare ändrade han sin story och angav årtalet 1964.
Redan som 26-åring ska Madoff alltså ha förvandlat sitt fondbolag till ett högoktanigt pyramidspel.
Eller ett ”ponzibedrägeri” som idag är den gängse termen och vars ursprung förklaras längre ner på sidan.
Fondbolaget var byggt på falsk bokföring
Vad Madoff skapade var, aningen förenklat, en aktiehandel där investerarna lockades med en hög avkastning – pengar som dock aldrig kom från en stigande aktiekurs, utan från nya investerare. De pengar som delades ut till gamla fondsparare kom alltså från nya fondsparare.
Madoffs fondbolag var alltså inte blott gravt övervärderat. Det var i själva verket rena luftslottet: en lerkoloss byggd på falska förhoppningar och falsk bokföring.
Att denne skrupelfria mästerhjärna kunde hålla illusionen igång i flera decennier kan synas märkligt. Speciellt som de första ryktena om att allt inte stod rätt till kan härledas ända tillbaka till 1992.
Då dök Bernie Madoffs namn upp i samband med en undersökning av ett investmentbolag som ägdes av svärfadern Saul Alpern. De pengar som saknades kunde dock återbördas till kunderna och ärendet avslutades.
1999 påstod börsanalytikern Harry Markopols att det tagit honom blott fyra minuter att räkna ut att de siffror som Madoff presenterade omöjligt kunde stämma och ”ännu en minut för att misstänka att de var bluff”.
Den amerikanska finansinspektionen valde dock att inte agera. Vilket även var fallet fem år senare, när advokaten Genevievette Walker-Lightfoot ville granska Madoffs affärer efter nya oroväckande rykten.
Ödesdigra beslut, skulle det visa sig.
500 miljarder kronor saknades
Idag står det klart att dessa kom att kosta Madoffs klienter närmare 500 miljarder svenska kronor.
”Själv var jag vid den tiden övertygad om att bli påkommen”, erkände Madoff senare.
”Vem som helst med minsta kunskap om ponzibedrägerier skulle på nolltid ha hittat siffrorna som avslöjade mig. Istället mötte jag en sorts kollegor till kommissarie Columbo på tv som hela tiden ställde udda och konstiga frågor. Jag trodde att de kanske försökte vilseleda mig, men de lurade bara sig själva.”
Madoff kunde således fortsätta sin ljusskygga verksamhet ända fram till 2008.
Då skapade den internationella finanskrisen plötsligt svårigheter att värva nya investerare. Med nöd lyckades han skrapa ihop de pengar som krävdes för de utbetalningar som skulle göras den 19 november.
Men sedan var det kört.
På bara några veckor kollapsade hela det avancerade pyramidspelet – och sände chockvågor över hela jordklotet.
LÄS ÄVEN: Mona Lisa stals från Louvren – tjuven försvann med tavlan genom huvudentrén
Bland dem som trott och litat på Madoff fanns nämligen talrika utländska banker, berömdheter och Hollywoodkändisar.
Regissören Steven Spielberg, skådespelarna Zsa Zsa Gabor, Kevin Bacon och John Malkovich och ägaren av basebollaget New York Mets, Fred Wilpon, förlorade vardera minst 100 miljoner dollar.
Ännu mer, 500 miljoner dollar, miste klädskaparen Carl Shapiro, medan Royal Bank of Scotland och spanska Banco Santander såg 700 miljoner respektive tre miljarder dollar gå upp i rök.
Svenska Nordea kom undan med ”blygsamma” en halv miljard svenska kronor, medan Auschwitzöverlevaren och fredspristagaren Elie Wiesels stiftelse Foundation for Humanity förlorade större delen av sina medel.
Erkände sina brott för familjen
FBI hade slagit till mot fondbolaget den 11 december 2008 och gripit den då 70-årige Madoff. Dagen innan gripandet hade han samlat sin familj för att ge dem chockbeskedet:
”Jag har en bekännelse att göra. Mitt företag har i många år varit ett ponzibedrägeri. Allt är bara en enda stor lögn. Jag är helt slut som affärsman, jag har inte en endaste cent kvar.”
Att det var sönerna som samma dag anmälde pappa för polisen förstärkte bara familjetragedin. Strax därpå begärde också hustrun Ruth skilsmässa och lämnade följande uttalande:
”Jag känner mycket stark sympati för offren för min make Bernies brott. Jag är upprörd och skäms. Precis som alla andra känner jag mig bedragen och förvirrad.”
Den 12 mars 2009 kulminerade den hårdbevakade rättegången med att Madoff – som tvingades bära skottsäker väst på grund av hot från lurade kunder – erkände sig skyldig på elva åtalspunkter, bland annat förfalskning av dokument, pengatvätt och stöld av anställdas pensioner.
108 dagar senare dömdes han till 150 års fängelse, delstatens maxstraff för ekonomisk brottslighet.
I ett officiellt uttalande bad Madoff de drabbade om ursäkt med orden:
”Jag har, som flera av mina offer påpekat, lämnat efter mig ett arv av skam till min familj och mina barnbarn. Detta är något jag tvingas leva med resten av mitt liv.
Jag vet att det inte hjälper er, men jag är ledsen över vad jag har gjort.”
Många hade trott att den svårt stukade Bernie Madoff nu skulle tyna bort i tystnad.
Istället blev han snart inblandad i bråk med andra fångar och måste den 18 december 2009 föras till sjukhus med sönderslaget ansikte, brutna revben och punkterad lunga.
Vilket i sin tur var raka motsatsen till den bild han gav i ett brev till sin svärdotter, innan han avled av lunginflammation under covidpandemin den 14 april 2021, 82 år gammal:
”De andra fångarna respekterar mig som en maffiaboss. De kallar mig ’Uncle Bernie’ eller ’Mr Madoff’. Jag kan inte gå någonstans utan att någon ropar uppmuntrande ord eller hälsningar för att hålla mig på gott humör. Det är riktigt rörande hur alla bryr sig om mig, även vakterna. Det är mycket säkrare här än på New Yorks gator.”
En lögnhals ända in i det sista, alltså.
LÄS ÄVEN: Stjärnskådisen blev dubbelagent – avslöjade nazistnätverk i Sverige
Vad är ponzibedrägeri?
Vad Bernie Madoff utförde var ett så kallat ponzibedrägeri – döpt efter den italiensk-amerikanske svindlaren Charles Ponzi.
Denne föddes 1882 som Carlo Pietro Giovanni Guglielmo Tebaldo Ponzi, utvandrade 1903 med två dollar på fickan och slog sig ner i Boston.
I början försörjde han sig som diskare och sov på restaurangernas golv. Med tiden började han jobba som rådgivare åt andra immigranter och vann mångas förtroende med sitt vinnande sätt och talang för språk.
Runt 1920 insåg Ponzi att det gick att tjäna pengar på handel med brevporton. På grund av att växelkursen påverkats av världskriget var det billigare att skicka brev från Italien till USA än i motsatt riktning.
Således kunde man göra en vinst om man köpte så kallade internationella svarskuponger i Ponzis gamla hemland och löste in dem mot frimärken i Boston. Denna affärsidé lockade snabbt en stor mängd investerare. Speciellt som Ponzi erbjöd sig att dubblera deras pengar på 90 dagar.
Problemet var bara att det amerikanska postverket visade sig ta en extra avgift vid inlösandet, vilket utplånade hela den tänkta vinsten.
Detta avslöjade dock aldrig Ponzi för sina kunder. Istället betalade han de första investerarna med de pengar som flöt in från dem som anslöt senare.
Ett slags pyramidspel, alltså. En metod som Ponzi själv kallade ”att råna Peter för att betala Paul”.
Att Ponzis affärer var rena bluffen avslöjades omsider av frilansjournalisten Clarence Barron på uppdrag av Boston Post.
Istället för 160 miljoner svarskuponger i omlopp – som Ponzi påstod – var den rätta siffran snarare 27 000. Minst sju miljoner dollar var därmed spårlöst försvunna.
När bubblan sprack drogs sex inblandade banker med i fallet. Ponzi dömdes till fängelse och frigavs inte förrän 1936.
66 år gammal avled storsvindlaren på ett sjukhus i Rio de Janeiro: utblottad, sjuk och blind.
Här kan du läsa alla våra artiklar från Historiska Brott & Mysterier
Prenumerera på Historiska Brott & Mysterier
