Louise och Anders skapade sin egen parkträdgård – exotiska träd, klematis och gröna rum
Stor och anslående, fylld med blommor, exotiska träd, vackra blickfång och ombonade, gröna rum. På det ett gigantiskt orangeri. Louise Ullstadius och hennes Anders har trädgården många drömmer om. Så är den också Louises sjätte!
En flera meter bred rabatt kantar den parklika trädgården på Bålagård. En skuggviolruta stretar mot sommarhimlen, två och en halv meter hög. Frodiga funkior och mörkbladig alunrot böljar fram som en låg avslutning vid kanten.
Den stora gräsytan bryts av fler planteringar, fyllda av perenner och hemgjorda dekorationer. Montbretian flammar eldröd och palmliljan blommar för första året. Favoriten trebladsspira växer lite överallt.
den variegerade pagodkornellen överdådigt i vitt. Men även senare skänker det speciella växtsättet
och de vitbrokiga bladen en lätthet och skönhet åt det lilla trädet.
barken faller av.
– Jag har även många sorters klematis. En del har blivit kvävda av andra sorter men några växer och frodas, exempelvis "Betty Corning", "Guernsey Cream", "George", "Södertälje", "Rosea", "Hedvig" och bergklematisen, säger trädgårdsfantasten Louise Ullstadius.
Rufsigheten balanseras av strama buxbombollar, prydlig kantskärning och en tät och frodig gräsmatta.
Mitt i denna välordnade miljö dyker det upp ett och annat oväntat inslag i form av självsådda rabattrymlingar. En växt som gärna beter sig på det viset är strålrudbeckian. Nu lyser den gul lite överallt.
– Jag gillar att de sprider sig. Växter som får välja sin plats själva blir ofta mycket finare, säger Louise.
Om trädgården
Här bor: Louise och Anders Ullstadius.
Om huset: Ett fd lantbruk i Heberg söder om Falkeneberg.
Läge: Gården ligger i en dalgång där skogen och bergen möter slätten. Zon: 1.
Yta: 3000-4000 kvadratmeter.Jordmån: Lerjord på den gamla jordbruksmarken, sandjord närmast huset.
Anders och Louise har varit med i Tusen Trädgårdar tre gånger och planerar att vara det även 2026. De tar även emot enskilda besök om man hör av sig och de har tid.
naturälskande paret Ullstadius.
Som om inte det vore nog med alla blomster samlar Louise och Anders Ullstadius på mer eller mindre ovanliga träd. Runt huset växer skruvlärk och katsura, kvitten, japanska lönnar och kinesiskt tempelträd. En dunge av ullungrönnar bildar ett woodland vid sidan av entrén på norrsidan.
– Det sägs att den som har planterat ett träd inte har levt förgäves. Vi ha satt 53 stycken, skrattar Louise.
Det här är hennes sjätte trädgård och hon visste vad hon gjorde när hon och Anders satte händerna i den för tjugo år sedan.
Läs även: Från gräs och asfalt till grön oas – se den otroliga förvandlingen
Ändrade planer
De hade just byggt en ny villa inne i Falkenberg, men så en dag mötte de varandras blickar och konstaterade att det inte var där de skulle bo. De är naturmänniskor, de ville ut på landet!
Snart hittade Louise och Anders vad de sökte: en oslipad diamant några kilometer söder om stan. Bålagård i Hanarp. I grunden var det ett vackert gammalt hus från 1918, med pampig kakelugn och breda listverk.
Trädgård fanns det inte någon över huvud taget. Gräsmarkerna gick ända fram till stengrunden.
– Där stod några tuvor med gullris och så fanns det en tulpan. Den kom tillbaka i många år, minns Louise.
Läs även: Trädgården blev räddningen under den tuffa tiden: "När jag var utom mig av oro gick jag ut i trädgården och började gräva"
framför orangeriet samsas martorn, montbretia och solhattar med fröställningarna hos
överblommad prydnadslök.
lindallé. 2020 sattes den. Träden har redan vuxit ihop till en ljusgrön tunnel.
”Stensopparna gör vi tillsammans. Jag pekar och Anders gör” säger Louise om de långhalsade
skulpturerna i rabatten framför skruvlärken.
Först fixade de huset, sedan var det trädgårdens tur. De började med att bygga en stenmur runt boningshuset. På ett tidigt stadium började de även anlägga den breda kantrabatten sydväst om huset. Bakom den sattes en lång spaljé upp. För att klara tyngden av vildvinet behövdes rejäla don.
– Vi fick köpa ett gäng gamla ekstolpar av en kustfiskare, som slutat sätta ut laxgarn, berättar Louise.
Spretigt vårdträd
Som en motpol till baksidans överdådiga blomsterhav i sydväst är miljön runt entrén på framsidan desto lugnare med mycket sten och grus och gröna, formklippta växter.
När trädgården runt huset tagit form var det dags att gå vidare med gårdsplanen, omgiven av ekonomibyggnader.
Mitt på den stod ett vårdträd. Det gav karaktär men formen hos den stora lönnen var inte den roligaste. Louise drar sig inte för att kalla det spretiga trädet fult. Så lönnen fick falla.
Den ersattes av en kärrek och runt den anlades en stor rondell. Anders la omsorgsfullt natursten, Louise satte prydnadslök och planterade perenner.
är lika vackra i knopp och under blomningen som när fröställningarna står kvar under vintern.
som kan förse henne och Anders med solmogna frukter under sommarmånaderna.
Samtidigt göts plattan till ett orangeri – ett jättebygge, som tog några år. Den heta sommaren 2018 restes stommen med hjälp av en kranbild.
Runt orangeriet krukodlas de märkligaste växter, som lustiga och lättförökade tofsliljor och en säregen, namnlös hibiskus från Florida. Här märks det vilken passionerad trädgårdsamatör Louise är. Konjaksknölkallan kan ta tio år på sig innan den blommar med en stinkande kolv medan heliotropsrispen är desto givmildare med sina eleganta, lavendelblå blomsterflockar. Frampå höstkanten är det bara att bära in de känsliga rariteterna innanför glaset.
bland perennerna.
Nya idéer
Men ännu är paret Ullstadius inte klara. Åkern utanför jätterabatten och vildvinsridån tillhör också gården. Ägogränsen på andra sidan fältet markeras av en risig trädrad. Den byts bit för bit ut mot vackrare träd, som bok, rönn och fläder.
– Annars ligger fokuset just nu på att bygga nya grindar. Och så har jag en stor hög med smågatsten liggande och har tänkt på en grej man skulle kunna göra med dem, säger Louise och sneglar förhoppningsfullt på sin man.