Mitt barnbarn får som hon vill – annars skriker hon

Min dotter är gift och har två barn. Problemet är mitt äldsta barnbarn, som snart fyller sex år. Hon är ett otroligt dominant barn som gråter mycket och vill kontrollera allt. Hon får alltid som hon vill och ges aldrig några gränser. Min dotter hade mycket svårt att bli gravid och mitt äldsta barnbarn föddes en månad för ­tidigt.

Min dotter kunde inte stå ut med tanken på att barnet skulle tas om hand utanför hemmet, så hon har stannat hemma med henne. Min dotter vill inte att barnbarnet ska bli tillrättavisat. Detta har resulterat i att hon får utbrott, skriker och helt tappar kont­rollen om hon inte får som hon vill. Hon kontrollerar helt enkelt familjen och alla som besöker deras hem.

Hemmets Journal Relationer

Läs även: Louise: Orkar jag ha min svärmor på besök i två månader?

Vårt barnbarn ska snart börja skolan och vi är oroliga för hur det kommer att gå. Hon är en intelligent flicka som kan vara väldigt gullig, men hon har svårt att interagera med andra människor om hon inte får bestämma själv. Min dotter och svärson har försökt sätta henne i förskola, men har gett upp eftersom hon skrikit och gapat så mycket att de till slut beslutat att hålla henne hemma.

Hon har alltid fått som hon vill hemma, där inga gränser någonsin satts för henne. När vårt barnbarn har varit hos oss har vi dock insisterat på att göra det. Det orsakade lite problem och bråk i början, men vi stod på oss och sedan lugnade det ner sig och mitt intryck är att hon alltid har varit glad att komma hit.

Hemmets Journal Relationer

Läs även: Anja: Jag står inte ut med min pojkväns autistiska son

Det är nästan outhärdligt för oss att vara med vårt barnbarn eftersom hon är så kontrollerande och rastlös. Det ska sägas att hennes lillasyster är helt annorlunda, lättsam och rar att vara med. Har du några råd till oss, för vi är oroliga?

Rut

Vibeke Dorph svarar:  Ta av silkesvantarna

Jag tycker så synd om den lilla flickan när jag läser ditt mejl. Som det ser ut nu är hon ensam i världen utan några vuxna som kan skydda, hjälpa och vägleda henne i hur man uppför sig som människa. Det är ju det som hennes föräldrar är till för, men de misslyckas kapitalt genom att vägra ta på sig det ansvaret.

Det kan mycket väl vara så att din dotter anser att man inte ska skälla på barn när de gör något fel, utan uppfostra dem till att göra rätt. Men hur kunde hon tro att din dotterdotter skulle kunna lista ut det utan hennes hjälp? Ingen på denna planet har någonsin kunnat göra det. De flesta människor som inte har haft någon som hjälpt dem i livet har klarat sig dåligt. De har svårt att interagera med andra eftersom de inte vet hur man umgås och har svårt att klara sig i allmänhet eftersom de inte har lärt sig att klara av att skjuta upp sina behov, ­något som är nödvändig för att vi ska kunna sätta upp mål och uppnå det vi vill.

Hemmets Journal Relationer

Läs även: Katja: Varför är min svärdotter så avvisande?

Precis som du är jag orolig för hur ditt barnbarn kommer att klara sig bland andra barn. Faktum är att de gränser som din dotter inte sätter för henne kommer troligen att sättas av andra och det kan bli en obehaglig upplevelse för henne. Hon riskerar att bli utfryst av sin omgivning eller mobbad.

Om jag var du skulle jag därför ta av silkesvantarna och prata med din dotter. Hon måste själv inse att saker och ting inte går i rätt riktning och att hon sviker sitt barn. Försök att vara vänlig och inte nedlåtande, utan ­uttryck bara din oro. Om din dotter inte lyssnar, fortsätt ­åtminstone att sätta tydliga gränser för ditt barnbarn när ni är tillsammans. Hon be­höver verkligen detta och kommer att ha nytta av det i framtiden.

Vibeke