Det här är min härliga familj, när vi firar midsommar. Martina fyllde 40 i februari i år, Nikolina är 17 år, Molly blir 15 i augusti och Petrus blir 9 i juli. Våra barn har spelat fiol i skolan. Det är vår mellersta dotter Molly som är den som sjunger och spelar piano mest av barnen.
Göran Rudbo är född med blåa ögon och uppvuxen på Västra Allén i Sundsvall. Idag är han ena halvan av duon "Triple & Touch" och bor i ett gammalt, rött hus med blå dörr från 1766 i Göteborg där det är lågt i tak och de gamla trägolven lutade. I hallen finns en öppen spis och i trädgården tronar ett till litet rött hus. Här har han sin musikverkstad och sitt kontor och här tillverkar hans fru Martina sin keramik. Familjen har också en stor brun vedeldad badtunna i trädgården. Den tar ett par timmar att fylla med vatten – men det är väl värt den långa väntan.
Göran funderar mycket över det här med vatten.
– Vi är bortskämda med vårt överflöd av vatten i Sverige, medan andra människor har brist på just rent vatten.
Människor med brist på mycket möter Göran i sitt engagemang i ett skolprojekt i Sydafrika. Han vill göra något för andra människor, förändra livssituationer och informera om aids. Kan hans bakgrund som musiker användas till något större är han stolt och glad över det.
Nyfödd
Min mamma Margareta var 21 år och pappa Sören 25 år, när jag föddes den 23 juli 1959 i Sköns församling i Sundsvall. I en fotobok som mamma gjorde i ordning till min 30-årsdag står det att jag vägde 3.890 gram och var 51 cm vid födseln.
Här ska jobbas!
Mina föräldrar köpte en tomt, där min pappa Sören drömde om att bygga ett sommarställe till oss. Här röjer han och jag, men jag är väl mest i vägen vid skottkärran kan jag tro. Det blev aldrig något sommarhus byggt där för vår familj.
Mamma arbetade som kantor och kyrkomusiker i Stöde kyrka i 25 år innan pensionen. I Stöde kyrka gifte sig för övrigt filmskådespelerskan Ingrid Bergman en gång i tiden. Båda mina föräldrar har jobbat hårt. Numera är pappa pensionerad målare. Han var otroligt arbetsam och ett riktigt energipaket. Själv jobbar jag också mycket, så jag har väl ärvt deras inställning.
Hos fotografen
Här var jag fyra år och vattenkammad med bångstyrig bena. Mitt hår var rakt tills jag blev 18 år, sedan dess har det varit krulligt!
Jag döptes och fick namnet Knut efter pappa som heter Knut Sören, men också namnet Göran. Jag växte upp Västra Allén 18, som ligger mitt i Sundsvall.
Dragspelet
Här prövar jag på farfars dragspel. Jag har fått musiken från båda mina föräldrar, eftersom vi sjöng mycket hemma. Mamma var först musiklärare i Sundsvall. Pappa var med i KFUM-kören och mamma i Kammarkören, sedan de flyttade till Stöde sjöng de i kör där.
I mellanstadiet spelade jag virveltrumma och trumpet. Jag har aldrig tyckt om att öva och jag tror inte att jag blivit musiker alls om jag inte fått musicera tillsammans med andra. Tack och lov att det fanns kommunal musikskola och frikyrkor.
Farmor och farfar
På fotot står jag tillsammans med mina farföräldrar Edvin och Helga som bodde i Vattjom utanför Matfors. Min farfar var från Rude och hette från början Andersson i efternamn, men alla hette ju son-namn där. Så min farfar bytte efternamn och det blev Rudbo, eftersom Rudebo redan var upptaget! Så måste jag också berätta att mina morföräldar hette Barbro och Alex Norrgård.
Student
I första klass började jag i Gustaf Adolfsskolan, som låg centralt i Sundsvall, sedan fortsatte jag i Åkerviksskolan. Min styrka var att jag var bra på att snappa upp saker på lektionerna, men jag var dålig på att läsa läxor. Trots det slutade jag med hyfsade betyg.
Det fanns 30 platser till musikgymnasiet i Härnösand, men mina betyg räckte ändå inte till direktantagningen. Till slut hade jag ändå turen på min sida och fick en reservplats och som 16- åring flyttade jag definitivt hemifrån. Fotot är taget hos Allfoto i Sundsvall och jag var 18 år. På den tiden var det mesigt att ha studentmössa så det hade jag förstås inte. Mina studentbetyg var hyfsade och jag slutade med femma i musik!
Turné i USA
1980-81 turnerade jag med sånggruppen "Up with People". Jag sparade ihop 20.000 kr för att få vara med och under ett år bodde jag i 95 värdfamiljer! Jag reste runt i USA och Kanada. I staden Tucson, som ligger i delstaten Arizona, bodde jag en tid hos en familj som jag träffade i somras på vårt 25-årsjubileum. Jag kom till Tucson direkt från Sydafrika. Tack vare internet har jag kontakt med de flesta jag turnerade med på 80-talet, men några har dött i aids. Vad det gäller min tro, så tror jag på en positiv kraft och jag tror inte ens på slumpen numera.
Hela familjen
Här är hela vår familj samlad till julen 1981, det är 25 år sedan. Från vänster min fyra år äldre syster Anne som arbetat som danskonsult och gymnastiklärare i Timrå, jag, mamma Margareta min åtta år yngre syster Maria är danskonsulent i Göteborg, pappa Sören och framför oss står Annes son Jonas.
Jag försöker fira varannan jul med mina föräldrar i Stöde och varannan jul med min hustru Martinas familj.
Gruppen "Antarktis"
Jag spelade med gruppen "Antarktis" i tre år varav ett år på heltid. Från vänster Thomas Sjöström, jag, Thorbjörn Bohman, Mats Mårell (som är med i "Så ska det låta"-orkestern), Hans Hjortek och sittande Karl-Arne Lindgren.
"Antarktis" var en bra skola för mig i hur man driver ett eget företag och skapar ett eget utbud. Vi åkte omkring i en egen buss och spelade. På den vägen har jag sedan fortsatt i 23 år nu. Jag blev även påverkad av Kjell Lönnå och KFUM-kören som jag växte upp med och sjöng med i Sundsvall och stora entertainers som Danny Kaye, Liza Minelli, Louis Armstrong, Freddy Mercury och Philip Baily i "Earth Wind and Fire".
Nyårsrevy
Jag blev musiklärare på Orust, där vi gjorde en nyårsrevy i januari 1982 i Henån tillsammans med "Vildhonung" från Orust. För mig var det jättekul, därför att jag älskar att stå på scen! Får jag inte uppträda blir jag tokig – då låter jag hemma i stället. Det blir synd om familjen…
Gatumusikanter
Jag sökte och kom in på musikhögskolan i Göteborg våren 1982, sedan dess har musiken varit mitt yrkesliv. Här lärde jag känna musikerna Håkan Glänte och Ken Wennerholm. 1983 började vi tre spela på gatorna i Göteborg och såg det som ett spännande sommarjobb. Vi studerade de andra gatumusikanterna och insåg att vi ville ha lite mer schwung på vårt program. Det var en otrolig upplevelse att spela på gatan kan jag säga. Det syns faktiskt på fotot hur roligt vi tyckte att det var. Jag tycker att Avenyn blev extra trevlig med gatumusiken. Vi lärde oss också vissa saker. T ex att för långa shower minskade förtjänsten.
Sommaren 1984 fortsatte vi resa ut i Europa. Vi kallade oss "Triple&Touch". Musiken var en dörröppnare för oss att lära känna alla möjliga sorters människor och vi hamnade ofta på roliga fester. Det var verkligen ett drömliv för oss unga killar. I december 1984 började vi få fler jobb på fester och klubbar i Sverige, men vi behövde en ersättare för Ken skulle åka till Kuba. Budet gick först till Kalle Moraeus, men vikarien blev Lasse Kronér.
Martina och jag
I november 1987 träffades Martina och jag genom Henrik Gadelii, som då var god vän med Ken. Henrik hade en vacker fru, som i sin tur hade en lika vacker syster Martina! Jag bjöd helt enkelt hem paret Gadelii och systern Martina på köttfondue till min tvåa på Guldheden. Jag hade verkligen gjort mig för med käket och så hade jag städat ordentligt för att imponera.
Allt gick rätt fort för Martina och mig. Vårt bröllop stod den 5 januari 1989 i Haga kyrka i Göteborg. Vår äldsta dotter Nikolina föddes den 19 maj samma år!
Martina har varit hemma med barnen eftersom jag reser så mycket. Just nu studerar hon till sjuksköterska och drömmer om att bli barnmorska.
På spåret
Vi har varit husband i "På spåret" hos Ingvar Oldsberg och Björn Hellberg. Programmet fick pris som bästa TV-program av Aftonbladets läsare. Vi och redaktionen letade fram musik, som skulle passa till frågorna.
Ett ovanligt foto
1999 skaffade mig skägg. Jag har alltid sett likadan ut, så jag ville pröva på skägg. I sju veckor höll jag på och jag tyckte att det var obekvämt, dessutom kände jag inte igen mig själv. Till slut lessnade jag och tog jag fram rakapparaten.
40-årskalas för Ken och mig
Ken min andra hälft i Triplarna och jag slog ihop våra 40-årskalas eftersom det skiljde bara några veckor mellan oss. Ibland kallar vi oss för herr och fru Wennerholm-Rudbo, då vi tillbringar så mycket tid med varandra. Ibland umgås vi till och med mer med varandra än med våra fruar och barn.
Våra födelsedagsgäster fyllde tre Paddan-båtar. Ken och jag hade själva knåpat ihop programmet. Och under båtturen fick våra vänner en guidad tur på tyska. När vi kom iland tågade alla till Kajskjul 8 där det var mycket underhållning och spelande.
Annat liv hemma
Jag lever ju ett helt annat liv hemma med min familj och det känns skönt att visa den sidan av mig också. Här läser jag för vår son Petrus. Martina och jag har alltid läst för barnen, men eftersom jag är så mycket borta hemifrån så ligger jag på minus sidan. Jag läser väldigt teatraliskt, så mina sagor blir show för barnen också!
"Musikjägarna"
Vi höll på med "Musikjägarna" i fem år från 1991 till 1996. Från början fick vi ett uppdrag från SVT där vi skulle göra ett musikfrågeprogram. Vi försökte göra anti-Teve och vi har märkt att våra idéer dykt upp i andra program efteråt. Vi hade en stor trogen publik. Här är vi tillsammans med legenden Victor Borge som vi lovat att intervjua och ställa fem frågor, men vi skrattade bara och spelade.
Mulliga vitaminer
1992 medverkar Triplarna i revyn "Mulliga vitaminer" med bland andra Ulf Brunnberg och Birgitta Andersson i Stockholm, Göteborg och Malmö 1993. Samma år var vår grupp programledare för schlagerfestivalen. Två rå senare tävlade vi med "Jag tror på dig" med Ulrika och Dan Bornemark i Melodifestivalen. Samma år invigde vi Friidrotts-VM i Göteborg och vi fick även en Svensktopps-hit med "Coola ner". 1999 slutade Lasse Kronér i gruppen.
Star School
Den senaste tiden har Ken och jag pendlat mellan Sverige och Sydafrika. Vi skall även till New York och London, för att samla in pengar till kampen mot aids och Star School-projektet.
Jag känner en fotograf som heter Torleif Svensson som i sin tur känner en man som heter Dan Olofson. Han startade bl.a. företaget Sigma i Malmö. Dan blev så tagen av situationen i Sydafrika, därför har han engagerat sig för att skapa arbetstillfällen och bekämpa aids där. Ken och jag arbetar nu med Star School. Jag är nöjd om mitt entertainmentliv och om vår musik också kan användas till något större. Vi har blivit ambassadörer för Star School ute i världen. Vi jobbar intensivt på skolan, sedan tar lärarna och en "coach" över, och fortsätter arbetet. Vi kommer tillbaka efter tre månader och sex månader. Det är jätteviktigt med uppföljningen. I år har vi besökt Sydafrika tre gånger redan.
Vi tog även emot Ostindiefararen i Kapstaden och Port Elisabeth. Under vår senaste resa i mars var mina två flickor Nikolina och Molly och Kens dotter Mandala med. Det var oerhört nyttiga erfarenheter för dem att möta en helt annan värld.
I slutet av april i år turnerade Ken och jag "Touch of Africa" med sydafrikanska artister i Sverige. Kronprinsessan Victoria var med i Stockholm. SVT filmar just nu en dokumentär om en flicka i den sydafrikanska Star School kören.
Engagemang för aidsdrabbade
Musikern Göran Rudbo är en underhållare som bryr sig det visar han inte minst i sitt engagemang för aidsdrabbade i Sydafrika.
"Bad Brothers"
"Bad Brothers Band" var ett rockband som jag spelade med 1983-85. Vi turnerade mycket i Norge där vi hade en bra kontakt som bokade många jobb åt oss.
