• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Vi äter allt mindre närodlat

    Vårt beroende av importerad mat har ökat kraftigt. – Vi har aldrig ätit så mycket fjärrproducerad mat som nu, säger Harald Svensson på Jordbruksverket.

    Vi äter allt mindre närodlat
    Otypisk verksamhet – lokala bondemarknader utgör en mikroskopisk del av livsmedelshandeln i Sverige. Foto: TT

    Mikrobryggerier, skördemarknader och smörkärning i vanliga lägenhetskök. Vurmen för det småskaliga och närproducerade bara fortsätter, och går hand i hand med intresset för smaker, hållbarhet och hälsa. Gårdsbutiker är "det nya normala", trumpetar PR-byrån United Minds i en analys av framtidens mattrender och vi har vant oss vid rubriker som "Mycket viktigt att gotländsk mat uppmärksammas" (Gotlands Allehanda 29/9).
    Samtidigt visar hårda fakta från Jordbruksverket att den stora, övergripande utvecklingen går åt rakt motsatt håll. Sveriges beroende av importerade livsmedel är rekordstort och växande.
    Sedan 1996 – året efter EU-inträdet med öppnare gränser, billigare transporter och hårdare konkurrens – har Sveriges import av jordbruksprodukter nästan fördubblats från 4,6 miljoner ton till 7,2 miljoner ton 2013. Hälften av allt svenskarna äter kommer i dag från and­ra länder, mot bara omkring en fjärdedel i början av 90-talet, visar siffror från Lantbrukarnas riksförbund, LRF.

    Importen fortsätter öka

    – Vi har aldrig ätit så mycket fjärrproducerad mat som nu, konstaterar Harald Svensson som är chefsekonom på Jordbruksverket.
    – Och importandelen lär fortsätta öka framöver, det finns ingenting som tyder på något annat.
    Men det pratas ju så mycket om närproducerat och "Matlandet Sverige"?
    – För en stor kategori konsumenter är det i första hand priset som styr, säger Christian Näslund som är analytiker på LRF. Och svensk mat är dyrare att ta fram än konkurrentländernas.Medan svenska köttbönder går på knäna på grund av prispressen från jätteproducenter som Brasilien, Argentina och Thailand, bidrar också nya mattrender, ökat välstånd och högt ställda konsumentkrav till att den svenska importen skruvas upp.

    Jordgubbar året runt

    Kunderna kräver färska jordgubbar året runt, avocadon till fredagskvällarnas taco-mys växer inte precis nästgårds och frukostbordets müsli har till skillnad från havregrynsgröten ingredienser från alla jordens hörn. Norsk lax är superpoppis och svenskarnas ätande av importerat ris har femdubblats sedan 1960, medan konsumtionen av traditionell färsk potatis fallit med hälften under samma period.
    – Svenskarna äter helt annorlunda än förut, mer internationellt, som i ett varmare klimat med mycket färsk frukt till exempel och inte alls så säsongsbundet, säger Lisa Deutsch, forskare i hållbar konsumtion vid Stockholms universitet.
    – Framför allt äter vi mycket kött, vilket är en stor anledning till att importvolymerna av livsmedel ökat. Vi tar oss inte längre tid att göra långkok, och saknar kunskap om att ta hand om ett helt djur, och då har det blivit så att vi många gånger köper billiga lårfiléer från utlandet i stället.
    – Jodå, visst finns det jättefina krogar i Stockholm och Göteborg som satsar på inhemska råvaror och försäljningen av ekologisk och närodlad mat har ökat jättemycket i butikerna. Men det utgör fortfarande en sådan oerhört liten andel av totalkonsumtionen!

    Inhemskt inte alltid bäst

    Lisa Deutsch anser att svensk mat generellt produceras med ansvarsfulla metoder, gentemot människor, djur och miljö.
    – Men det svenska systemet med djuretik, höga miljöstandarder och arbetsrätt kostar, och det slår igenom på matpriserna. I andra länder där maten är billigare läggs kostnaderna oftare på samhället, och dyker upp i form av antibiotika-resistenta bakterier i fläskkött, till exempel. Vi får den mat vi betalar för.
    Lisa Deutsch pekar på matindustrins många komplicerade samband, och att det inte alltid är så enkelt som att inhemskt är bäst för miljön. Studier visar att växthusodlade svenska tomater orsakar större utsläpp av växthusgaser än tomater från spans­ka friland som körs till Nordeuropa på lastbil. Å and­ra sidan verkar det i längden ohållbart att försörja det torkdrabbade Spaniens enorma
    tomatodlingar med vatten…

    Vi äter för mycket kött

    Lobbygruppen Svensk mat- och miljöinformation varnar för vad man kallar slentrianmässig Sverige är bäst-attityd: Det huvudsakliga miljöproblemet med livsmedelssektorn är inte långväga transporter, menar man, utan den höga köttkonsumtionen och de stora utsläppen av växthusgaser från djuren och foderproduktionen som blir följden – även i Sverige. Enligt organisationen står det svenska jordbruket för runt 15 procent av landets totala växthusutsläpp.
    "Om vi ska lyckas få bukt med klimatkrisen är det av största vikt att vi inte låter oss förledas av matnationalistiska tankar", skriver gruppen i ett pressmeddelande.
    LRF:s Christian Näslund säger:
    – Ja, vi kanske äter för mycket kött. I så fall kan man ju tänka sig att äta kött lite mer sällan – men väldigt bra kött, säger han och syftar på produkter från Sverige.

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!