Joel räddar gjutjärn: ”Jätteglad över att jag lyckas leva på det här”

Joel Bergqvist håller fram två gjutjärnspannor för att visa hur de kan se ut före och efter en restaurering. Den ena har ett tjockt lager inbrända matrester och fett på utsidan, den andra ser ut som ny.

– Så här ser det ofta ut på de pannor som kunderna kommer in med och det beror på att de inte har diskats ordentligt på utsidan, säger han och tittar på den som inte restaurerats.

Joel tar emot i sin kombinerade butik och verkstad en halv trappa ner i ett hyreshus i Uppsala. De omgivande hyllorna är fyllda av gjutjärnspannor som han har restaurerat och som nu är till salu. Här finns också plättlaggar, grytor, rånjärn, munkpannor, mortlar och andra köksredskap av gjutjärn, liksom Uppsala Ekeby-keramik, italienska Muranoglas och andra samlarföremål för det dukade bordet.

– Jag har alltid haft ett stort intresse för återbruk och gillat att gå på loppisar, säger Joel.

Tar hand om och säljer gjutjärm

Hans fäbless för gjutjärn började med att han ärvde sin farmors gamla pannor när han flyttade hemifrån. Men intresset för att restaurera gjutjärn tog fart först för några år sedan, när han kände behov av en ny hobby.

– Jag behövde något att göra med händerna. Samtidigt hittade jag flera gjutjärnspannor på loppis, men alla var i för dåligt skick för att användas och det fick mig att inse hur många pannor som går till spillo.

Insikten ledde till vad Joel beskriver som ett närmast besatt letande efter gammalt gjutjärn och en mission att rädda så många pannor som möjligt. Han tog bland annat kontakt med second hand-handlare och företag som hanterar dödsbon och fick därigenom tag på flera pannor som annars hade hamnat på soptippen. Joel började dela med sig av sina restaureringar på sociala medier, vilket gjorde att folk började lämna in egna pannor för räddning. Hobbyn utvecklades snabbt till ett extraknäck vid sidan av hans ordinarie jobb som kock, hyllorna fortsatte att fyllas på och sedan i våras försörjer han sig helt på att ta hand om och sälja gjutjärn.

– Intresset är så mycket större än jag hade förväntat mig. Jag tror att det beror på att många har tröttnat på slit och släng och att det finns ett större återbrukstänk. Sedan söker sig många till trygghet och tradition i oroliga tider, säger Joel och visar vägen in till ett kaklat rum intill.

Det är där det magiska händer. Det är där Joel ger gammalt, till synes uttjänt gjutjärn nytt liv med hjälp av elektrolys, en process som använder elektrisk energi för att skapa en kemisk reaktion. I ett plastkar fyllt med en rostbrunsgrumlig jonlösning hänger två elektroder som leds genom lösningen och gör att smuts, avlagringar och rost försvinner. Joel lyfter upp en panna ur badet och visar hur stora sjok av svarta beläggningar faller av med en lätt petning. Efter elektrolysbehandlingen skrubbar Joel pannorna helt rena och bränner in dem med rapsolja så att de får ett skyddande skikt. Sedan är de som nya.

Gjutjärn kan tvättas med diskmedel

När kunderna kommer och hämtar sina nyrestaurerade klenoder brukar Joel alltid skicka med skötseltips. Det finns nämligen flera gamla myter om gjutjärn som Joel gärna är med och avlivar – som att gjutjärn inte ska diskas med diskmedel.

– Det är en kvarleva från en tid då diskmedel innehöll lut. Om man inte diskar sin panna ordentligt förkolnar matresterna som är kvar i pannan och bildar en spröd beläggning som börjar flagna med tiden.

Ett annat vanligt skötselråd som Joel avfärdar är att gjutjärn ska smörjas in med fett regelbundet.

– Många smörjer in sin panna för mycket och för ofta. Om den redan har en beläggning av inbränt fett är det svårt att bli av med den. Då behöver man bara smörja pannan om den är matt, torr, grå eller rostig. Och när man har gjort det ska man torka av fettet helt.

För många är gjutjärn så mycket mer än bara en stekpanna. Många av Joels kunder kommer in med pannor som har ärvts i generationer och vissa delar med sig av känslomässiga historier.

– Det märks att många har en emotionell koppling till gjutjärn och det beror förmodligen på att det ofta förs vidare mellan generationerna. Många som kommer in i butiken blir väldigt entusiastiska och kan utbrista ”en sådan där hade farmor” när de ser en viss panna.

Gjutjärn är en perfekt symbol för återbruk

Gjutjärn har också en stark koppling till den svenska industrihistorien. Många av de svenska järnbruken la ner i mitten av 1900-talet och i dag finns bara ett par som fortfarande tillverkar gjutjärnspannor i Sverige. Men även om det fortsätter att produceras nya pannor ser Joel helst att vi tar hand om de som redan finns.

– Gjutjärn är en perfekt symbol för återbruk och långsiktighet. Jag är jätteglad över att jag lyckas leva på det här, men för att vi ska ställa om till en cirkulär ekonomi och ett mer hållbart samhälle räcker det inte med passionerade eldsjälar och små verksamheter som den här, utan att beslutsfattarna tar ansvar och genomför rejäla reformer.