Julaftonstablån 1960 var diger, jämfört med hur det hade sett ut tidigare jular sedan tv-sändningar startade i Sverige 1956.
Så diger att Dagens Nyheters tv-recensent Ebbe Linde frågade sig om familjerna ens fick någon tid över till ett eget julfirande med detta ”mammutprogram”. Det var nonstop- sändning från 15 till 01.30. Harry Brandelius underhöll med julsånger, det visades tv-teater av Vilhelm Moberg, långdans i studion och, frampå småtimmarna, midnattsmässa via Eurovisionen.
Första potpurriet av tecknade Disneyfilmer 1960
Men vad som skulle komma att bli tv-historiskt denna julafton var ett potpurri av tecknade Disneyfilmer som sändes för barnen i väntan på klapparna. Visserligen hade det eventuellt visats Disneyfilmer på svensk tv även julaftnarna 1958 och 1959. I tidningarna från tiden finns det vaga tecken på det, men inga sändningar är bevarade så vi vet inte med säkerhet. Julen 1960 är i alla fall första gången Disneyfilmerna finns med i en tablå. Mellan klockan 16 och 16.50 presenterades programmet som ”God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl.” Det var en svenskdubbad version av ”From All of Us to All of You”, en Disneyproducerad julspecial som hade sänts för första gången på den amerikanska tv-kanalen ABC den 19 december 1958.
Disney hade tidigt intresserat sig för tv-mediet. Företagets första steg in i den nya branschen var just julprogram under 1950-talet.
På juldagen 1950 hade det allra första tv-programmet med företagets signatur sänts, julspecialen ”One Hour in Wonderland” på NBC.
LÄS ÄVEN: Julkalendrarna vi älskar att minnas
Det blev en omedelbar succé och julfirande amerikanska barn satt som klistrade framför Kalle Anka, Musse Pigg och de andra samtidigt som Walt Disney också såg till att göra reklam för ”Alice i underlandet”, som skulle ha biopremiär några månader senare.
Walt Disney var själv programpresentatör
Året efter upprepades succén med en ny julspecial, ”The Walt Disney Christmas Show”, sponsrad av läkemedelsföretaget Johnson & Johnson och, precis som året innan, med Walt själv som presentatör. Disneyprogram gjordes även inför julen 1955 – och 1958. Den sistnämnda är alltså det program som, i olika omklippta versioner, har blivit så folkkärt i Sverige.
Den amerikanska versionen av ”From All of Us to All of You”, som programmet hette i USA, inleddes med att Tingeling trollar fram en miniversion av Walt Disney på spiselkransen. Han hälsar välkommen och lämnar över till Benjamin Syrsa som sedan presenterar julkort med klipp ur olika Disneyproduktioner. I USA visades programmet oregelbundet ytterligare några jular fram till 1980, varje gång omklippt med reklam för någon av Disneys kommande storfilmer, såsom Djungelboken (1967) och Robin Hood (1973).
I Sverige kom programmet att bli årligen återkommande och efter bara några jular hade det etablerat sig som tv-tradition. När tv-producenten Eva Berglund 1968 försiktigt skulle förnya jultablån strök hon till exempel dansen kring granen, som hade visats flera jular. Men en ingrediens var obytbar.
– När jag har frågat ungar vad de minns från tidigare julaftonsprogram har de nästan alltid svarat: Kalle Anka, berättade hon för Dagens Nyheter.
Ramaskri när det talades om att stryka Disney från jultablån
Efter 19 år med Disney på tv om julaftnarna hade traditionen vuxit sig så stark att det blev fullkomligt ramaskri när Helena Sandblad 1979 tillträdde som barnchef på TV2. Hon gick genast ut med att hon ansåg att Disney skulle strykas ur jultablån.
– Lever vi i ett så fantasilöst land att vi inte skulle kunna skaffa oss en svensk julafton-tv-tradition, frågade hon sig i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Samtidigt hade Sveriges radios programmätningar visat på häpnadsväckande siffror nära 100 procent av barnen i åldern 9-14 år hade året innan sett Disneyprogrammet på julafton.
Någon strykning ur tablån blev det inte. Programmet visades dessutom på ettan, som Helena Sandblad inte hade någon makt över. Dock skulle hon senare ändå få sin dröm om en svensk tv-jultradition besannad. Julen 1975 hade tvåan för första gången visat Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton, en tecknad kortfilm i regi av Per Åhlin. Det hade gått ganska obemärkt förbi, men med åren ökade filmens popularitet och en bit in på 1980-talet började den ses som en outbytbar del av jultablån, på samma sätt som Disneyprogrammet. En helt svenskproducerad sådan.
”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”
Vid julen 1960 innehöll Disneyprogrammet flertalet klipp som inte finns med idag men även några filmer som har fortsatt att visas ända in i nutid – ”Jultomtens verkstad”, ”Lady och Lufsen”, ”Askungen” och ”Snövit”. Programmet, som med tiden fick namnet ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”, var konstant fram till 1967 då den svenska televisionen började byta ut filmer. Bambi, Pinocchio och en film med Kalle Anka som jultomte ströks det året och Plutos julgran samt ett klipp med Kalle Anka på camping lades till.
Bland de filmer som visas än idag tillkom Djungelboken 1969, Tjuren Ferdinand och Kalle Ankas fotografiska djungelexpedition 1971, Robin Hood 1974 och Musses husvagn 1982.
Vuxna ville ha kvar Tjuren Ferdinand
1982 var även ett år då det åter blev livlig debatt kring programmet, då Tjuren Ferdinand ströks för att ge plats åt Plutos julgran, som tidigare bara hade visats julen 1967. Britt Lidne, tv-producent som i många år arbetade med programmet, noterade att de som klagade när tjurens uttåg blev känt veckorna innan jul nästan uteslutande var vuxna.
– Det var barnen som önskade en förändring och detta är ju ett barnprogram, sade hon till SvD.
De vuxnas protester gav dock resultat, tjuren Ferdinand fick visas separat efter det ordinarie Disneyprogrammet på julafton det året och lyftes redan 1983 tillbaka in.
Genom åren har det också klippts en del i originalfilmerna. Vissa saker ansågs helt enkelt inte lämpliga att visa för barn. Det är därför filmen med Musses husvagnssemester idag inte riktigt hänger ihop logiskt. I slutscenen äter Långben och gänget popcorn. Det gör de för att Långben har stuckit en gaffel i ett eluttag och fått en elektrisk chock som förvandlat hans frukostmajskolv till poppade snacks. Men den sekvensen är sedan 1982 bortklippt.
– Barn är uppfinningsrika och vi tyckte att mamma och pappa skulle få julro istället för att behöva sitta på akuten, berättade tv-producenten Britt Lidne i en Expressenintervju.
LÄS ÄVEN: Smaktest: Här är godaste julmusten
Samma sak är det med en scen ur Kalle Ankas djungelexpedition. I originalfilmen från 1947 skjuter Kalle Anka med maskingevär mot aracuan som mirakulöst överlever. Det är anledningen till att Kalle Anka på slutet har blivit galen, något som inte framgår då maskingevärsscenen är bortklippt i den version som visas på julafton.
2012 plockade Disney självt bort ett par sekvenser ur filmen från tomteverkstaden, dels en blond och en svart docka som åker ner till tomten, dels en judisk man som dansar på väg mot tomtesäcken. Enligt Disney klipptes filmen för att man inte ville visa stereotyper.
Bengt Feldreich med sedan premiären 1960
Förutom de fyra filmer som fortfarande är kvar från premiäråret 1960 har programmet ytterligare en konstant, nämligen Bengt Feldreich. Feldreich hade blivit anställd på Sveriges Radio redan i början av 50-talet och var med och startade försökssändningarna med tv 1955.
Under sin karriär var han främst vetenskapsjournalist men programledde även flera stora tv-ögonblick, som högertrafikvakan 1967 och månlandningen två år senare. Idag är han dock främst känd som berättarröst i ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”, ett uppdrag som han 1960 knappast anade skulle gå till historien.
– Det var ett jobb som skulle göras, ingen funderade över om det skulle bli succé, berättade han i Aftonbladet 2013.
Men med åren blev Feldreichs röst en viktig komponent i programmets kanonisering, speciellt den korta musikaliska insatsen i slutet, där han sjunger Ser du stjärnan i det blå i duett med Benjamin Syrsa (Cliff Edwards). Sånginsatsen skedde helt spontant. Han hade fått manus bara någon timme innan inspelningen och var inte beredd på sången.
– Snabbt tänkte jag ’herregud, jag kan ju inte sitta och säga ser du stjärnan i det blå allt du önskar kan du få’, så jag hoppade bara in där och försökte hitta hans tonart, berättade han 2013.
Ända fram till sin död 2019 spelade Bengt Feldreich in nya röstpålägg inför varje jul till de filmer som lades till. Några år innan sin död spelade han även in några korta ord som går att använda till vilken film som helst i framtiden.
Julfirarna kan alltså vara trygga. Sveriges äldsta tv-tradition kommer att leva vidare i oförändrat skick i många år till.
