Fakta
Ålder: 41 år.
Familj: Man, och två barn.
Yrke: Terapeut, kursledare i personlig utveckling och författare till boken “Nystart
i livet” (Forum).
5 råd för bättre balans i livet
1. Respekteradina gränser och
säg nej när det behövs.
2. Ta ansvarför dig själv och ditt
liv, låt andra ansvara för sig.
3. Ge för att du vill, inte för att
vara till lags eller få något tillbaka.
4. Ha kul och njut av livet. Livet
är inget som ska klaras av.
5. Omge dig med människor du
tycker omoch som får dig att må
bra. Visa din sårbarhetoch be om
hjälp när du behöver.
Madeleines 9 steg mot livsglädje
1. Upptäck och förändra dina
osunda drivkrafter.
2. Upptäck dina egna behov.
3. Be om hjälp och lär dig ta emot hjälp.
4. Lär dig sätta gränser.
5. Rensa ut och bearbeta nedtryckta känslor.
6. Förbättra dina relationer.
7. Hitta dina sunda drivkrafter.
8. Finn din mening med livet.
9. Gör det du tycker om.

Foto: Gunnar Ask

Den där tisdageni september för sex år sedan stressade Madeleine Åsbrink som vanligt hem från jobbet. Hämtade barnen på dagis och förberedde dotterns 2-årskalas senare på kvällen.
När släkten kom var hon den perfekta, positiva och glada värdinnan. Men när gästerna gått och hon nattat barnen, sjönk hon ihop i soffan och bara grät.
Livet kändes meningslöst. Kroppen värkte, hon var trött efter att ha legat sömnlös många nätter och hon kände sig så ledsen, så ledsen.
Hon som alltid var så duktig, glad, brydde sig, klarade av, ordnade med allt och fanns till för alla.
– Plötsligt insåg jag att jag behövde hjälp. Så här kunde inte livet fortsätta. Där började mitt nya, friskare liv, säger Madeleine Åsbrink som nu kommer med boken “Nystart i livet” (Forum).
I den delar hon med sig av sin egen erfarenhet och ger tips på övningar för att lära känna sig själv bättre och byta sina invanda mönster.
Själv var Madeleine sjukskriven under nästan ett år för utmattningsdepression efter den
där tisdagen.
Första tiden sjönk hon ner i ett mörker och kände sig totalt värdelös, orkeslös och ledsen. Som många andra i liknande situation
besökte hon läkare och olika terapeuter för att få hjälp.
Vändpunkten kom när hon började hos en terapeut som sa: “Vad friskt av dig att bli sjuk!”
– Hon uttalade de magiska orden. Jag förstod helt plötsligt och accepterade att jag havererat och blivit sjuk av att leva som jag
gjort.
Jag slutade att se mig själv som sjuk och förstod att jag måste leta efter de verkliga orsakerna och fokusera på vad jag måste
ändra på för att må bra.
Det tar lång tid att köra totalt slut på sig själv så att man blir sjuk. Ingen, inte ens Madeleines man, hade anat hur dåligt hon
mådde, förrän den där tisdagskvällen.
– Innan jag blev sjukskriven drevs jag av prestation, medberoende och en inre kritiker. De här osunda drivkrafterna gjorde att mitt liv var en enda kamp och jag gjorde allt för min omgivning.
Deras behov och önskningar gick före mina egna, samtidigt som jag var extremt hård mot mig själv.
När Madeleineså småningom bör jade må bättre kände hon att hon inte ville gå tillbaka till sitt gamla arbete som projektledare inom
kommunikationsbranschen.
– Jag ville inte bli sedd som den gamla Madeleine, som alltid var glad och positiv och som ständigt presterade mer än vad som
förväntades av mig, för den personen var jag inte längre.
Hon fick hjälp av en karriärkonsult att hitta fram till vad det var hon ville göra och kom fram till att hon ville arbeta med män-
niskor. I dag arbetar Madeleine som terapeut och med personlig utveckling.
Madeleine började också skriva om sina erfarenheter som utbränd och om sin väg tillbaka. Mest för sin egen skull, men det blev också en bok.
– Stress syns inte utanpå. Den sätter sig i kroppen och påverkar och bryter ner känslolivet. Musklerna värker, glädjeämnen blir måsten, man blir orolig, irriterad och får svårt att sova.
Därför är det viktigt att du börjar med att ta reda på vad det är som gör dig stressad och hur du hanterar stress.
– Det enda sättet att hitta tillbaka till ett sunt liv är att vara ärlig mot sig själv, bejaka och lyssna på sina känslor och sin kropp,
något en utbränd människa slutat att göra för länge sedan eller kanske ens aldrig gjort.
Vad är det som gör att vissa människor blir utbrända och andra inte?
– Det är ofta personer som fick bli vuxna tidigt, fick ta ett stort ansvar och klara mycket på egen hand.
Jag tror därför att man kan se vilka människor som riskerar att bli utbrända och drabbas av utmattningssyndrom bara genom
att titta på uppväxten.
De har inte blivit sedda eller lyssnade på.
– De har inte känt sig älskade för den de är, utan fått bekräftelse och blivit sedda för sin prestation eller för att de varit lydiga
och inte till besvär.
Det är i familjen och under uppväxten som de eventuella osunda drivkrafterna grundläggs. Och senare i livet kan de utvecklas och
förstärkas, ibland så att du totalt kör slut på dig själv, säger hon.
Varför blir så många utbrända i dag?
– Det tror jag beror på de värderingar som råder i dagens samhälle: Vi ska vara snabba och effektiva både privat och på jobbet.
Vi bedöms och belönas efter prestation. De inre, osunda drivkrafter som en del av oss bär med sig blir uppmuntrade av de rådande värderingarna.
Måste man utbilda sig till terapeut eller skriva en bok för att hitta tillbaka efter att ha varit utbränd?
– Nej, nej, det gäller att våga förstå varför man blev sjuk och våga förändra sitt liv, inte låta rädslan att inte bli älskad stå i vägen.
Hur mår du i dag?
– Så bra som jag mår nu har jag aldrig tidigare mått mitt i liv.
Psykiska problem vanligt bland långtidssjukskrivna
Det är svårt att veta om antalet sjukskrivningar för utbrändhet ökat eller minskat under 2000-talet eftersom det inte finns någon statistik från Försäkringskassan.
Anledningen är att det inte förrän helt nyligen varit tillåtet att ta fram statistik baserad på specifika diagnoser.
Däremot finns det statistik som visar att psykisk sjukdom i allmänhet är den vanligaste orsaken till att människor är långtidssjukskrivna i Sverige och att andelen har ökat.
Förra året var 32 procent av kvinnorna och 25 procent av männen långtidssjukskrivna av psykiska orsaker. Utmattningsdepression och stressreaktioner var de vanligaste diagnoserna.
Av: Anne Meisner