Detoxdiet – varning för jojobantning
Detoxdieter går ofta ut på att reducera antalet kalorier eller utesluta viss mat. Och visst, man går ner i vikt, men så fort man avbryter kuren och börjar äta som vanligt sitter bilringarna som gjutna igen.
Om dieterna hjälper oss att ändra våra vanor och leva sundare kan de vara okej. Men om de lär oss att förknippa sunda matvanor med hunger och förbud är inte mycket vunnet
Örter, te & piller – inte alls harmlösa
Ett 30-tal hälsokostpreparat säger sig rena kroppen inifrån. Några sägs “hämma sockerupptaget och rensa ut fettreserverna”. Andra påstås skydda levern eller eliminera “svamp, virus och bakterier”. Men inga vetenskapliga studier styrker detta.
Örter är dessutom inte alltid så harmlösa som vi vill tro. Studier visar till exempel att grönt teextrakt kan skada levern, i Sverige finns fem kända fall. Orsaken är okänd
Aqua detox – mest rost i fotbadet
Fotbad som sägs “minska eller eliminera toxiner och återbalansera kroppens energifält och celler”, genom salt samt positivt och negativt laddade joner i vattnet. Enligt ett test som gjorts av den engelska tidningen The Guardian är badet en bluff.
Prover på vattnet tagna före och efter badet visar inget innehåll av gifter. Däremot hittade man stora mängder järn som omvandlades till rost under badet, därav sörjan
“Detox”, avgiftning, blir allt populärare och antalet produkter som sägs rena kroppen inifrån ökar.
Många späker sig med teer och örttinkturer, andra går på dieter som kombineras med dyra kosttillskott eller tar utrensande fotbad i hopp om att bli pigga, slanka och friska.
Bland trendsättarna märks hälsogurun Sanna Ehdin som förordar leverrening på sin hemsida. Megastjärnorna Madonna och Gwyneth Paltrow lyfter fram detox som något nytt och fräscht.
Men idén är långt ifrån ny. På 1970-talet hyllades fastekuren som kungsvägen till en “giftfri” kropp och många sonade sina utsvävningar med en sjudagarsfasta.
Men varför “detoxar” så många i dag? Henrik Mattsson, trendanalytiker på Bloc Framtidsforskning, ser en förklaring i njutningstrenden.
– Vi är tvungna att “detoxa” därför att vi överdriver intaget av fel saker. Allt som vi plussar måste minskas på ett annat ställe. Förr gick vi i kyrkan för att få frälsning, i dag “detoxar” vi för att få absolution.
– “Detoxandet” hjälper oss att komma tillbaka till någon sorts nollpunkt, sen lever vi som vanligt och “detoxar” igen.
Vi tänker kortsiktigt och försöker balansera alla fel vi gör med avgiftningskurer, säger Henrik Mattsson. Intresset för detox visar sig också i bokfloden.
Nyligen kom Nishan Joshis bok “Renare kropp och själ med detox” (LevNu, W&W) på svenska. Han lägger stor vikt vid att levern måste renas och avlastas med hjälp av en särskild diet för att inte kollapsa.
Men hur är det egentligen?
Är dagens kroppar så överbelastade av gifter att de inre organen inte längre fungerar som de ska?
– Om det vore sant skulle vi knappast må så bra som vi gör.
Vi är friskare och lever längre och aldrig tidigare har vi haft tillgång till så varierad och bra mat som nu, säger Ulla Beckman Sundh, toxikolog på Livsmedelsverket.
Påståendet om att levern, vårt stora avgiftningsorgan, behöver renas vilar dessutom på bristande kunskaper om hur den fungerar.
Levern tar hand om och behandlar alla ämnen som kroppen inte vill ha och ser till att de utsöndras via urinen eller gallan.
Studier gjorda på råttor visar även att systemet i levern ökar sin aktivitet om djuren utsätts för farliga ämnen.
– Samma sak gäller för människor, kroppen anpassar sig efter det behov som finns. Det går inte att påskynda leverns arbete. Enda sättet att få den att jobba mer effektivt är att sätta i sig mer skadliga ämnen.
– Men då finns risken att man överskrider leverns förmåga som avgiftningsorgan. Det kan ske om man till exempel dricker för mycket alkohol.
Men om man slutar dricka för gott kan den återhämta sig om det inte gått så långt som till bestående skador.
Många miljögifter, till exempel PCB och dioxiner, är fettlösliga och lagras i kroppens fettvävnader.
Så länge de vilar fridfullt i fettet gör de, enligt dagens kunskap, ingen större skada. Men om man “detoxar” och går ner mycket i vikt kan de släppas ut i kroppen.
– Då kan man tillfälligtvis få högre halter av gifter i blodet. Men även det brukar regleras efter ett tag, säger Ulla Beckman Sundh.
Detoxgurus spelar på vår rädsla för olika gifter och att många känner sig trötta och håglösa. Men att man mår dåligt behöver inte innebära att man är förgiftad.
Det kan lika gärna bero på att vi äter för ensidigt och inte får i oss alla vitaminer och mineraler som kroppen behöver. Eller att vi stoppar i oss för mycket och rör oss för lite.
– Ingen mat innehåller gifter, vi har noggranna kontrollsystem som sörjer för det. Däremot behöver vi få i oss ett antal olika näringsämnen för att reparera den ständiga nedbrytning som pågår i kroppen.
Men det gör man bäst genom att äta mer frukt och grönsaker, säger Michael Sjöström, professor vid enheten för preventiv nutrition vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Att midjemåttet minskar när man “detoxar” beror på att många dieter utesluter kolhydrater, vilket gör att man går ner i vikt.
Men dessvärre är det inte fettet som ryker. Att vågen pekar nedåt beror på att kroppen gör sig av med vatten och att musklerna tappar i volym.
– Jag ser ingen poäng i att följa en detoxdiet och sen börja äta som vanligt igen.
Om man till exempel återgår till att äta en ovettig kost på oregelbundna tider tar kroppen upp det man äter ännu mer effektivt och man går snabbt upp i vikt igen.
– Men dieterna kan vara en början till självhjälp, en inkörsport till att bli mer medveten om vad man stoppar i sig.
Sen är det upp till var och en att gå vidare när kuren är över. Samtidigt vet vi att många saknar den ork som krävs för att ändra sina vanor.
Michael Sjöström ser inga fel i den kost som Nishan Joshi rekommenderar i sin bok, den ligger nära dagens kostråd för diabetiker.
Och vi skulle överlag må bättre av att minska intaget av rött kött, socker, vitt bröd, alkohol och sötsaker.
– Vi vet att många mår bättre om de äter mer frukt och grönt och rör sig lite mer. En aktiv kropp upprätthåller dessutom de funktioner som krävs för att den ska fungera bra.
Vatten till maten, frisk luft och en näringsriktig och varierad kost räcker alltså. Plussam man dessutom på ordentligt med sömn och motion så kommer man långt.
Av: Anna-Britta Ståhl
