I tonåren var det hästar som gällde. Amanda studerade ett program med hästinriktning på naturbruksgymnasiet och drömde om en framtid med djur. Men ödet ville annorlunda. Efter en tur i en timmerbil med en vän fastnade hon direkt. Att se hur skickligt ekipaget manövrerades på smala vägar och i svår terräng väckte något i henne.

– Efter den dagen var det självklart. Jag skulle ta lastbilskort. Utmaningen och känslan av frihet lockade, säger Amanda.

Trots att hon aldrig tidigare suttit bakom ratten på en lastbil, tvekade hon inte en sekund. Det handlade inte om ”kan jag?” utan om ”när börjar vi?”.

Amanda Berggren

Ålder: 30 år.
Familj:
Mamma, pappa och syskon.
Gör: Driver tre bolag – ett åkeri, ett städföretag och ett företag inom media.
Bor: Borås. Hyr lägenhet i Pajala.
Instagram: amandaberggren95

Tog lastbilskort och sparade till timmerbil

När Amanda var 21 år tog hon sitt lastbilskort. Hon arbetade då på ett städföretag och tog ledigt för att utbilda sig till chaufför. Så snart utbildningen var klar började hon köra timmerbil – och snart föddes ett nytt mål: att köpa en egen lastbil och driva eget inom åkeribranschen.

”Man får inte vara rädd. Det går inte. Är man rädd, då har man inget i en timmerbil att göra.” Foto: Annica Nordlund

För att förverkliga drömmen startade hon sitt eget städbolag vid 22 års ålder, samtidigt som hon fortsatte köra timmerbil vid sidan av. Dagarna fylldes av kundmöten, städjobb och planering. När arbetsdagen var slut bytte Amanda om, klev in i lastbilen och körde tunga lass av rundvirke genom skogarna. Ofta blev det bara två till tre timmars sömn per natt – vila och fritid fanns knappt.

För att spara ihop till sin timmerbil gjorde Amanda stora uppoffringar. Hon sålde sina hästar, sa upp alla onödiga utgifter och unnade sig inte mer än det absolut nödvändigaste. Under nästan tre år levde hon för sitt mål – ett liv kantat av slit, disciplin och en vilja av stål. Till slut kom belöningen.

– Två och ett halvt år senare, i september 2022, hämtade jag ut min timmerbil, byggd och designad precis som jag ville ha den, säger Amanda.

Utmaning att ta plats i mansdominerad bransch

Men att som ung kvinna ta plats i en av Sveriges mest mansdominerade branscher visade sig vara en ännu större utmaning än hon väntat sig. Amanda möttes inte bara av ifrågasättanden – hon fick också utstå nedlåtande kommentarer och motstånd.

– Det var mycket hat och missunnsamhet från mina manliga kollegor. De tvivlade på om jag skulle klara det och om jag förstod vad jobbet innebar, berättar Amanda.

Amanda bär alltid med sig reservdelar och verktyg. Mindre reparationer fixar hon själv. Foto: Annica Nordlund

Särskilt när hon köpte sitt eget ekipage, ett nybyggt och specialdesignat fordon, väckte det avund. Att en ung kvinna vågade investera stort och satsa på sitt eget åkeri var för vissa provocerande.

– Många ser bara att jag har lyckats, men de förstår inte allt jag offrat för att komma hit. De tänker att det gick lätt, men det ligger många år av slit, sömnbrist och kamp bakom.

Lastar och lossar själv

Motståndet har emellanåt varit tufft, men Amanda har aldrig låtit det styra henne. Tvärtom har det blivit en drivkraft. Idag lever hon ett liv där hon styr sin egen tid. Hon fakturerar sina timmar själv, planerar sina egna uppdrag och är sin egen chef. Hennes hemvist är just nu Norrbotten, där hon skapat ett stort och starkt nätverk av kontakter, men Borås är fortfarande hemma.

En vanlig arbetsdag börjar tidigt, ofta när de flesta fortfarande sover. Amanda vaknar i sin lastbil, äter en snabb frukost och ger sig i väg mot dagens första uppdrag. Ofta handlar det om att hämta rundvirke långt in i skogen. Hon kör tunga ekipage på 64 till 70 ton på smala, krokiga grusvägar, ibland i snöstorm, ibland i strålande sol. Hon lastar och lossar själv. Det är ett arbete som kräver precision, styrka och ett skarpt sinne.

Amanda driver förutom åkeriet även ett städföretag och ett företag inom media. Foto: Annica Nordlund

För Amanda är jobbet mer än att bara att köra lastbil – det handlar om att lösa problem, att agera snabbt när något händer och att aldrig tveka.

– Man får inte vara rädd. Det går inte. Är man rädd, då har man inget i en timmerbil att göra, säger hon bestämt.

Det händer att något går sönder. En slang kan brista, en hydraulik kan krångla. Då gäller det att lösa problemen direkt – ofta ute i skogen, utan mottagning eller snabb hjälp till hands. Amanda bär alltid med sig reservdelar och verktyg. Hon är förberedd. Större reparationer lämnar hon till verkstad.

Idag har Amanda också blivit bättre på att prioritera vila och återhämtning. Nu sover hon ordentligt, håller sina kör- och vilotider noggrant och ser till att återhämta sig mellan passen.

Vill bryta strukturer i åkeribranschen

Men Amanda bär inte bara på egna drömmar – hon bär också på en stark vilja att förändra framtiden för andra kvinnor i branschen. Hon vet vad det innebär att vara ensam kvinna i en värld där många ifrågasätter om man verkligen hör hemma där. Därför har hon nu påbörjat ett projekt tillsammans med ett filmteam för att gestalta kvinnors plats inom bland annat åkerinäringen. Amanda vill öppna dörrarna för fler, bryta gamla strukturer och inspirera andra att våga satsa på sina drömmar – precis som hon själv gjort.

– Jag vill visa att det inte handlar om kön utan om vem du är och hur hårt du är villig att jobba.

Amanda lastar och lossar själv, ett arbete som kräver precision, styrka och ett skarpt sinne. Foto: Annica Nordlund

När Amanda ser tillbaka på sin resa, från gymnasieelev utan tydlig riktning till åkeriföretagare och förebild, är det inte bara styrkan och envisheten hon tar med sig. Hon vill också lyfta fram att man inte alltid behöver veta exakt hur vägen framåt ska se ut, utan att det handlar mer om att våga.

För den som drömmer om att gå sin egen väg har Amanda ett råd:

– Tro på dig själv, våga börja. Och när det känns tungt – tänk på varför du började. Det är där styrkan bor.