Det är ingen hemlighet att Sverige även i äldre tid hade gott om prominenta kvinnliga författare. Hedvig Charlotta Nordenflycht och Anna Maria Lenngren, för att ta två 1700-talsexempel, kan knappast betraktas som bortglömda. Vad färre vet är att Sverige även i ett relativt tidigt skede hade kvinnliga journalister.
Anställd av Hierta
En av de stora banbrytarna på fältet hette Wendela Hebbe. Hon föddes år 1808 som Wendela Åstrand i Norra Sandsjö socken i Småland, där fadern var kyrkoherde, och gifte sig med juristen och godsägaren Clemens Hebbe.
Efter att maken år 1839 fått oöverstigliga ekonomiska bekymmer och lämnat landet blev det upp till Wendela att uppfostra döttrarna Fanny, Thecla och Signe. Samma år flyttade hon till Jönköping för att undervisa i musik, men 1841 etablerade hon sig i stället i Stockholm och lärde känna Lars Johan Hierta. Denne mångsysslare – han var allt från industriägare till tidningsentreprenör – insåg Wendelas begåvning och anställde henne som översättare vid sitt bokförlag och lät henne publicera egna alster i Aftonbladet.
Wendela Hebbe
Levnadsår: 1808–1899
Familj: Dotter till kyrkoherden Samuel Åstrand, gift med Clemens Hebbe (tre barn), sambo med Lars Johan Hierta (ett barn).
Bostad: Olika adresser i Jönköping och Stockholm.
Gör: Journalist, författare, översättare, tonsättare.
Wendela Hebbe breddade inom kort skribentverksamheten och började yttra sig om allt möjligt: hon skrev teaterrecensioner, musikartiklar, litteraturkritik och socialreportage. Relationen till Hierta blev så god att de i praktiken kom att leva i ett samboförhållande (som resulterade i sonen Edvard), trots att hon förblev gift med den förlupne Hebbe ända till 1864.
Dessutom kompositör
Under de år som följde var Wendela Hebbe en av Stockholms stora litterära profiler, och hon gjorde betydligt mer än att vara en pionjär för kvinnlig journalistik. Hon skrev romaner, höll litterär salong och brevväxlade med bland andra Esaias Tegnér och Carl Jonas Love Almqvist. Efter att hon upphört att skriva artiklar övergick hon till att översätta verk från franska och skriva sagor; hon var dessutom verksam som kompositör.
Wendela Hebbe, som avled i Stockholm 1899, är ett bra exempel på hur selektivt vårt historiska minne är. På en lista över kända svenska journalister genom tiderna skulle antagligen endast en handfull experter (samt folk på Aftonbladet, där hon är en legend) komma på tanken att skriva hennes namn. När det begav sig, på 1800-talet, hade ingen glömt henne.
