När Carina Moss 2017 var med om en svår trafikolycka tvingades hon genomgå 34 operationer, något som tog hårt på såväl kropp som psyke.
– Jag skulle hälsa på en kär vän i Bollnäs. Jag körde iväg på E4:an mot Uppsala och strax före Arlanda såg jag att en ung tjej bakom mig körde vingligt och tittade ner i sin mobil. Jag valde att byta fil men det hjälpte inte.
– När hon kom upp jämsides med mig förlorade hon kontrollen över bilen. Hon körde rakt in med sin front i min förardörr och jag voltade två varv ut på en åker. Jag blev hängande upp och ned i två timmar innan räddningstjänsten lyckades få bort mig och iväg med helikopter till Karolinska sjukhuset, säger Carina.
Carina Moss
Ålder: 60 år.
Familj: Fyra vuxna barn, en brorsdotter.
Bor: På Östermalm i Stockholm.
Gör: Senior advisor inom försäkringsbranschen. Sjukskriven sedan 2018.
När Carina kom hem från sjukhuset trodde hon att det värsta var över. Men problemen med kroppen fortsatte och operationerna blev fler och fler. Till slut började de fysiska påfrestningarna påverka även psyket negativt och Carina fick problem med bland annat ångest och sömnlöshet.
– Efter operationerna behövde jag få tillbaka lite lust och energi. Jag längtade efter glada barnskratt som får en att vara i nuet, berättar Carina.
Ville inte bara vara barnvakt
Efter att ha läst ett inlägg i Facebookgruppen “Heja livet” kom Carinas dotter på idén att lägga upp ett eget inlägg och söka efter ett barn som Carina kunde få vara extramormor åt. Det skulle vara den perfekta lösningen för att både glädja sin mamma och själv slippa tjatet om barnbarn, vilket Carina längtade efter.
– Min dotter lade upp inlägget åt mig och Anna, Henrys mamma, svarade inom några minuter. Jag fick massor av andra svar på bara några timmar men jag ville ha någon som var ensamstående precis som jag själv varit. Jag ville också att vi skulle finnas där för varandra och inte bara att jag skulle vara barnvakt, vilket många andra ville, säger Carina.
Att ta sig an rollen som extramormor var inte ett stort steg för Carina då hon tidigare både agerat mentor i arbetslivet och även varit ensamstående med sina fyra barn.
– Jag har arbetat inom finans och genom min arbetsplats har jag varit mentor till unga tjejer inom banken och även till en skolelev från ett annat land som behövde få inspiration från någon mitt i karriären, säger Carina.
LÄS ÄVEN: Mona har varit extrafarmor i 20 år: “Det finns många ensamma som behöver stöd”
Lyckat första möte
Innan Carina träffade Henry, som då var 2 år gammal, träffades hon och Henrys mamma Anna över en fika.
– Det var många tankar före mötet: Vad ger jag mig in i? Kan man verkligen komma att tycka om varandra på samma sätt som i en familj? Men då jag såg Anna kände jag direkt att hon var en varm person. Det första mötet blev lite av en anställningsintervju från båda hållen och när jag kom hem sa min dotter, som hjälpt till att tussa ihop oss, att det lyste om mig.
Carina berättar vidare om första mötet med Henry:
– Andra gången vi sågs träffade jag inte bara Anna, utan då fick jag även träffa Henry. Jag var riktigt orolig innan och undrade om han skulle gilla mig och om han så småningom skulle våga vara ifrån sin mamma och vara hos mig. Vi lekte en stund och klickade direkt. Efter några träffar med alla tre testade vi att han fick vara själv hos mig några timmar och därefter sov han nästan alltid över, säger Carina.
Tiden med Henry pausar orostankarna
Numera träffas Carina och Henry ofta och gör allt ifrån längre resor tillsammans till att leka med Carinas hundvalp och plantera blommor.
– Beroende på hur jag mår anpassar vi utflykterna till det. Vi badar till exempel ofta då jag har varit simtränare när mina egna fyra barn var barn och nu lär jag Henry att simma.
Carina står även uppsatt på förskolan som extramormor.
– Träffar vi kompisar till Henry som frågar vem jag är, svarar jag extramormor. Vi har en nära relation och han kallar även mitt hem för hemma, min bil för vår bil, min hund för sin hund och han säger själv: “Jag får komma till dig när jag vill”, säger Carina.
LÄS ÄVEN: Liam fick sin önskedröm uppfylld: ”Det bästa var att mormor och morfar var med”
Carina umgås med Henry i den utsträckning hon orkar efter olyckan och det har betytt mycket för hennes återhämtning.
– Att vara med Henry är så mycket terapi för mig. Vi hittar på historier för varandra och är i nuet hela tiden. Det pausar mina orostankar, säger Carina.
Enligt Carina finns det ingenting negativt med att vara extramormor, bara glädje. Hennes vuxna dotter är ofta med när de ses och även Henrys mamma Anna har blivit en nära vän.
– Anna är helt suverän och ber aldrig själv om barnvakt, utan det är verkligen för min skull jag har Henry. Känslan av att så förbehållslöst få kärlek betyder mycket. Och det tvingar mig också att träna efter operationerna så att jag orkar hänga med i hans tempo. Man är helt i nuet och det blir som mindfulness för mig. Att höra hans skratt fyller mig med glädje.
Anna Skånberg
Ålder: 46 år.
Familj: Sonen Henry, 5 år.
Bor: På Hammarbyhöjden i Stockholm.
Gör: Projektledare i Svensk sjuksköterskeförening.
Henrys mamma Anna: Det klickade direkt mellan Henry och Carina
När jag vid 40 års ålder inte hade träffat mr Right valde jag att ta steget att skaffa barn på egen hand via donator i Köpenhamn. När min son var 2 år kände jag både att han skulle behöva fler viktiga vuxna i sitt liv och att jag skulle behöva lite avlastning emellanåt.
Eftersom min egen mamma gick bort när jag var 11 år hade Henry varken mormor, farmor eller farfar (av förklarliga skäl) och jag kände att en extramormor var precis vad vi behövde i vårt liv. Men jag hade aldrig trott då att mitt svar på inlägget skulle bli en sådan lyckträff för alla parter. Jag vet att det var många som svarade på Carinas inlägg men att hon hade en känsla av att det var oss hon skulle välja.
LÄS ÄVEN: Monicas barnbarn har autism: “Tillsammans med Charlie upptäcker jag en ny värld”
Vi insåg att Carina bodde bara ett par minuter från mitt jobb, så vi bestämde oss gans-ka snart för att ses på ett närliggande kafé och ta en fika för att se hur det skulle kännas. Jag kände direkt att det klickade mellan oss så efter första mötet bokade vi in en träff där hon och min son Henry skulle få träffas för första gången. Även de två klickade på ett magiskt vis första träffen.
Det är en otrolig trygghet att få ha en så fin och trygg person med så mycket liv och energi i vårt liv. En sådan otrolig bonus för Henry.
Redan tidigt ville Carina ta med Henry på spännande äventyr och hon tar sig verkligen tid med honom. Hon har sådant tålamod och ägnar tid åt saker han älskar och som jag själv känner att jag inte hinner med.
