Artiklar

Julkalendern i tv och radio

Vad gör väntan på julafton lite roligare? Julkalendern såklart! Vi guidar till alla kalendrar från starten 1957 till Ture Sventon 1989. Dags för lucköppning!

Vad gör väntan på julafton lite roligare? Julkalendern såklart! Vi guidar till alla kalendrar från starten 1957 till Ture Sventon 1989. Dags för lucköppning!

Av Elin Sunehed  Foto Stina Sundnäs, Bo-Aje Melin/SVT, Lars Wiklund/SVT, Carl-Johan Söder, Mölndals museum

50-talisterna brukar bli nostalgiska av Teskedsgumman, de tidiga 60-talisterna minns kanske Herkules Jonssons storverk bäst och på 70-talisterna brukar det vara Trolltider som gjort störst intryck.

Idén till den årliga julkalendern väcktes 1957 när radioproducenten Rolf Bergström såg Scoutförbundets adventskalend­rar i en bokhandel. De gav honom idén att göra en serie radioprogram som kunde sändas fram till jul. Sagt och gjort, till första advent hade han i radiostudion samlat ett gäng barn som berättade om sina tankar inför julen. Programmet Barnens adventskalender sändes sedan fram till jul och togs emot väl av lyssnarna. En tillhörande kalender presenterades i Sveriges Radios programtidning, och året därpå trycktes den första riktiga papperskalendern. Efter tre år med sändning enbart i radio, kompletterades programmet 1960 med en kalender även i tv.

Julkalendern har sedan starten varit ett uppskattat inslag i decembermörkret. Och lucköppningen har såklart bidragit med ett extra spänningsmoment. Några kalendrar hade luckor, andra klistermärken, och vissa hade bilder som klipptes ut från lösa ark. Vanligt var att luckan öppnades i radio på morgonen och att bilden sedan klistrades på rätt ställe i tv på kvällen. Ofta svarade tv för det som var bildmässigt spännande, och i radio låg fokus på dialogen eller teatern. Sagor med troll, fantasivärldar eller inneboende magiska krafter har varit populära teman. Inte minst på 60- och 70-talen då fantasin gärna kombinerades med vardagsrealism som i Broster, Broster! 1971 eller i Herkules Jonssons storverk, 1969. Återkommande är också ambitionen att lära tittarna och lyssnarna om julfirande förr. I de tidiga kalendrarna var det också populärt att åka ut i världen och runt i Sverige.

Den första riktigt stora tittarsuccén kom med Gumman som blev liten som en tesked, 1967. Den kalendern lyckades med konststycket att vända sig både till barn i olika åldrar och till vuxna. De minsta förundrades av hur någon, med trickfilmens hjälp, kunde bli liten som en tesked. Och de vuxna förälskade sig i Gumman (Birgitta Andersson) och hennes relation med sin Gubbe (Carl-Gustaf Lindstedt). Med sina 2,5 miljoner tittare blev den så populär att den gick i repris redan 1976. Och vem vet, kanske är det snart dags för Teskedsgumman att ropa ”Götapetter” i juletid igen?! •

Hela reportaget med alla julkalendrar (tv och radio) mellan 1957-1989 hittar du i Scandinavian Retro nummer 6, 2017. Köp numret här!

Härliga recept till påsk

Inredning

Relationsexperten svarar

Husmorsknep

Hälsa

Kultur

Hemma hos