Släng inte maten!

Vi slänger massor av den mat vi kånkar hem. Det påverkar klimatet. Här får du tips på att handla rätt – även hemma!

9 sätt att slippa slänga

1 Skriv inköpslista och fundera på om du verkligen behöver storhandla. Forskning visar att vi ofta handlar för mycket mat och det tjänar varken plånboken eller miljön på. Välj om möjligt liten kundvagn eller korg, då handlar man mindre.

2 Ta inte mer mat på tallriken än du äter upp. Gäller både hemma och på bricklunchen.

3 Var vaksam på impulsköp i butiken. Det vimlar av erbjudanden av typen 2 för 30 kr – fråga dig själv om du kommer att äta upp två bröd innan de blir gamla? Och den udda sällanköpsmaten du frestas av, ska du verkligen bjuda några på festmiddag snart?

4 Kolla kylskåpet, både ordningen och temperaturen! Förvara mjölk och kött där det är kallast, grönsaker där temperaturen är lite högre.

5 Laga mat på rester. Pastasås på köttresten, soppa på grönsaksresten och nasi goreng på risresten är några exempel på restmat. I en bra grundkokbok finns fler tips, till exempel “Rutiga kokboken”.

6 Använd hela grönsaken så blir det mindre spill. På broccoli kan du koka även stammen, skuren i skivor. Fräsch blast på till exempel rödbeta, knipplök och morot går att använda i wok och grytor.

7 Frys in mjölkslattar, riv och frys gammal ost och se till att mat inte bli stående.

8 Tro inte blint på datummärkningen. Datumet på specerier säger bäst före och är satt med marginal. Sista förbrukningsdag gäller till exempel kött och fisk, men lukta och smaka innan du slänger.

9 Mögel betyder inte automatiskt släng – det beror på typ av matvara. Skär bort mögel på hårdost. Söt marmelad, mer än 50 procent socker, kan du lyfta bort möglet på. Men släng saft, mos, salsor, såser. Kasta mögligt bröd

De livsmedel vi väljer i butiken påverkar klimatet olika mycket. Men det kvittar om du är upplyst konsument och väljer miljömärkt om du sedan inte äter upp maten. Då har all produktion och transport varit förgäves. Och vi slänger mängder!

Nyligen räknade SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik, ut hur mycket svenska hushåll påverkar klimatet bara genom sitt matavfall. Siffrorna svindlar! Den energi som krävs för att producera all slängd mat motsvarar de årliga utsläppen av cirka 700 000 bilar eller 460 000 oljeeldade villor.

De nya uträkningarna är baserade på hur mycket mat som slängs i Storbritannien. Där gjordes nyligen en stor studie som visar att 28 procent av all mat som bärs hem kastas. När ben och skalrester tagits bort handlar det om 18 procent – och det är på den siffran som de nya svenska beräkningarna gjorts.

– Det behövs en stor spark för att göra kopplingen mellan slängd mat och klimatpåverkan, säger forskaren Ulf Sonesson på SIK, som har gjort uträkningen på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm.

Vårt vårdslösa beteende med mat har inte blivit bättre med åren. Den senaste uträkningen av mängden slängd mat i Sverige gjordes av Naturvårdsverket för några år sedan och då hamnade man på 13 procent, men det är svårt att få fram exakta siffror på ett tanklöst beteende. När det handlar om storhushåll är svinnet ännu större. En några år gammal svensk studie visar att ungefär 20 procent ätbar mat slängs.

Både miljön och din plånbok vinner på att du minimerar spillet. En uträkning som Skandiabanken gjorde förra året visar att en genomsnittlig barnfamilj slänger mat för 8 000 kronor om året. Det är dags att publicera det gamla goda receptet på moralkakor igen, som ingen har velat tugga i sig på ett tag: Hushålla med maten, laga mat på resterna och ät upp på tallriken!

Av: Anette Sievers

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top