Skild och skuldsatt för resten av livet – se upp för ekonomisk misshandel vid bodelning

Många skilsmässor slutar i någon sorts samförstånd tack och lov. Även om både bitter­het och sorg kan infektera processen så brukar det gå att lösa. Men – och det är ett viktigt men – bodelningen måste vara klar innan någonting betalas ut. En enkel juridisk detalj kanske du tror, men här lurar en riktig fälla. Genom att fördröja bodelningen kan en make (eller maka) idag hindra den ekonomiska upplösningen.

– När du skiljer dig som gift så tänker du säkert att hälften är ditt. Men sitter pengarna på hans konto så kommer du inte åt dem förrän bodelningen är klar, säger Camilla Wagner och fortsätter:

– Idag har bodelningen ingen slutparentes, utan kan hålla på i oändlighet. För att komma vidare tvingas många kvinnor till en förlikning. Hon har varken råd eller ork att fortsätta processen.

Män äger dubbelt så mycket som kvinnor

Det här kommer nästan alltid som en chock vid skilsmässan, särskilt för kvinnan som ofta är den ekonomiskt svagare partnern. Hur ska jag kunna börja ett nytt liv när jag inte har några pengar? Hur ska jag kunna köpa en ny bostad? För fortfarande – i Sverige 2025 – så äger män 68 procent av husen. ­Ja, män äger dubbelt så mycket som kvinnor när det gäller i princip allt, företag, fastig­heter, aktier, skog…

– Det är ju inte heller helt ovanligt att höra samtal som ”det är väl mycket begärt att hon ska ha hälften, när han har byggt upp hela företaget”, säger Camilla Wagner.

Än idag är upplägget i många hushåll att mannen sköter investeringarna, äger bilen och båten och står på huset. Medan kvinnans lön löpande går till galonbyxor, mat och avgifter till fotbollsföreningarna…

– Och efter en skilsmässa står kvinnan med en skokartong med kvitton, medan han tar huset, båten och bilen, säger Camilla Wagner.

Har inte råd att lämna relationen

Enligt en Sifoundersökning så menar 6 av 10 kvinnor att de inte skulle kunna lämna en relation eftersom de inte har råd att skaffa eget boende.

– Att som kvinna bli inlåst på grund av ekonomin… det är såklart ohållbart, säger Camilla Wagner och fortsätter:

– Sedan måste vi kvinnor också förstå att vi inte ska låta allt sparande finnas på mannens konto och kräva att stå på halva huset eller lägen­heten.

Det stora problemet är att lagstiftningen idag gör det möjligt för en part att för­hala processen och orsaka ekonomiskt lidande för den andra. Genom att inte svara på kallelser, vägra komma till ­möten eller undanhålla ­tillgångar kan en bodelning dra ut på tiden.

– Upp till 1,5 år är inte ovanligt och det är en lång tid att svårt att klara sig utan pengar på, säger Camilla Wagner. Men det kan också dröja ända upp till sju, till och med tio år innan det är klart.

Förhalning av bodelning är ekonomiskt eftervåld

I dag finns det alltså ingen tidsgräns för hur lång tid en bodelning får ta. Det blir heller inga sanktioner för den som undanhåller tillgångar som olika bankkonton eller konstsamlingar. Om parterna är osams, utses så kallade förrättare som ska medla. Men deras tjänster kostar pengar, kanske flera tusen kronor per timme. Du kan inte få rättshjälp för detta, utan måste betala ur egen ficka.

– Det kan bli väldigt dyrt med en förrättning som drar ut på tiden, särskilt när någon medvetet förhalar processen. Ibland handlar det om flera hundra tusen kronor. Det blir en Kafka-situation som svälter ut kvinnorna, säger Camilla Wagner.

Att förhala en bodelning är ett exempel på ekonomisk eftervåld och är i sin tur en del av ett stort strukturellt problem som brukar rubriceras ekonomiskt våld. Det är när en partner kontrollerar din ekonomi genom att inte låta dig använda dina pengar som du vill, tvingar dig att ta lån åt honom eller inte låter dig handla det du behöver. Enligt siffror från regeringen så visar studier att mellan 5 och 10 procent av alla kvinnor har sagt sig vara eller varit utsatta för någon typ av ekonomiskt våld.

– Hur många som är drabbade av ekonomiskt eftervåld vet vi inte. Det är väldigt outforskat, säger Camilla Wagner.

”Lagen måste ändras”

Men helt klart är att problemet är stort och allvarligt. Kvinnorörelsen har länge lobbat för att lagen måste ändras, och nu tycks den äntligen fått gehör. I november 2024 höll såväl justitieminister Gunnar Strömmer som dåvarande jämställdhetsminister Paulina Brandberg en presskonferens och förklarade att de skulle tillsätta en utredning för att skriva om lagen.

– Det behövs åtgärder för att effektivisera bodelningsprocessen och för att stärka skyddet för den som är utsatt för ekonomiskt våld, sa justitieminister Gunnar Strömmer som talade om ett ”Alexanderhugg” för att förändra situationen.

Nuvarande jämställdhets- och arbetslivsminister Nina Larsson förklarade så sent som i september i år att ­regeringen måste vässa arbetet ytterligare.

– Att kvinnor fastnar i åratal av bodelningar eller får liv förstörda av lån som tagits i deras namn av tidigare partners måste vi få bukt med, säger jämställdhetsminister Nina Larsson.

– Vi stärker nu uppdraget till flera myndigheter för att de ska kunna täppa till de hål som finns.

”Skilsmässa är den största enskilda händelse där kvinnor tappar tillgångar”

Regeringen gav i fjol uppdraget till justitierådet Margareta Brattström att utreda frågan och hon ska vara klar nu i december. Camilla ­Wagner, som är ordförande för Fredrik Bremer-förbundet, har tillsammans med flera andra kvinnoorganisationer varit med och lämnat sina synpunkter på hur nya lagen ska utformas.

– Om vi vill uppnå ekonomisk jämställdhet så måste lagen ändras. Idag är skilsmässa den största enskilda händelse där kvinnor tappar tillgångar, efter den är jättesvårt att bygga upp ett kapital igen, säger Camilla Wagner.

Men framför allt är det betydelsefullt att den här frågan nu är uppe på dagordningen och att vi kvinnor börjar att prata med varandra.

– Ta hjälp av andra kvinnor som gått igenom samma sak. Känn att du är i gott sällskap och våga ta strid. Du ska absolut inte lägga dig, säger ­Camilla Wagner.

Det är viktigt att se den här frågan ur ett strukturellt perspektiv, menar Camilla Wagner.

– Forskningen visar att oavsett om kvinnan ägde mer eller lika mycket eller mindre när de gick in i äktenskapet, så var de relativt fattigare när de gick ur relationen.