Hon är ekonomijournalist och har svarat på privatekonomiska och familjejuridiska frågor i kvinnotidningen M-magasin i över 20 år. Birgitta Pipers råd är kort och koncist – våga prata pengar!
– Ta upp frågan om ekonomi så tidigt som möjligt i ett förhållande. Var förberedd, var medveten om fällorna, och föregrip riskerna.
– Det låter kanske hemskt att förbereda sig för det värsta – det vill säga skilsmässa eller död – när man nyligen är lyckligt gift. Men vid många skilsmässor är man så osams och arga på varandra att då är det för sent.
Ha koll på hushållets ekonomi
Som kvinna måste du sätta dig in i hushållets ekonomi, menar Birgitta Piper.
– Vilka tillgångar, skulder, pensioner och försäkringar finns till exempel. Ta reda på exakt vad som gäller och dokumentera allt. Spara nästan varenda kvitto.
Kvinnor måste sluta göra sig omyndiga och passiva, eller skylla på att ”det är krångligt och jobbigt med alla papper”. Grunden är att skaffa sig bra juridiska och ekonomiska avtal.
Argast vinner bodelningen
– En bodelning tar tid och den som är argast och har mest pengar vinner, säger Birgitta Piper och understryker framförallt att kvinnor måste satsa på ett eget sparande som ett sätt att investera i sin egen framtid.
– Öka den egna investeringen. Ös in så mycket du kan, det gör männen. Och tro inte att du är dummare än dem!
Boka ett möte med din bank som kan hjälpa dig att förmedla kontakt med en seriös advokat och gör det så tidigt som möjligt i äktenskapet, råder Birgitta Piper. Hon framhåller att vara förberedd på ”the worst case” även gäller sambos.
Vad är ekonomiskt eftervåld och ekonomiskt våld?
Ekonomiskt våld hindrar den våldsutsatta från att förvärva, använda och behålla ekonomiska resurser. Det handlar om att ta makt över och kontrollera en annan person.
Ekonomiskt våld kan utövas under en pågående relation, men kan också vara en stor del av det våld som fortsätter efter att den våldsutsatta har lyckats lämna.
– Eftervåld och ekonomiskt våld används alltför ofta som ett maktmedel vid exempelvis vårdnadsprocesser. Det är något som gör stor skada och påverkar både den våldsutsatta vårdnadshavaren och barnet under lång tid, säger Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister.
Ekonomiskt våld delas ofta upp i de tre kategorier:
- Ekonomisk kontroll, till exempel genom att kontrollera konton och ge en person ”veckopeng”, eller tvinga en person att redovisa kvitton och inköp.
- Ekonomisk exploatering. Att utnyttja en persons ekonomiska situation, till exempel genom att skriva på banklån, krediter eller abonnemang mot personens vilja..
- Försörjningssabotage. Att hindra en person från att arbeta eller studera eller missköta betalning av underhåll för gemensamma barn.
Ekonomiskt våld har tydliga kopplingar och överlappar med andra våldsformer som fysiskt våld.
Källa: Regeringskansliet och Riksrevisionen
