Mia Edwall Insulander är advokat och generalsekreterare för Sveriges Advokatsamfund. Hon menar att lagen inte fungerar bra idag.
– Det är äktenskapsbalken som är den lag som reglerar bodelning efter skilsmässa. Det stora problemet är att det kan vara mycket svårt att bli klar med bodelningsprocessen och få de tillgångar man har rätt till om man inte är överens. Det är alltför lätt för en av parterna att försvåra och förhala själva processen. Det är inte rimligt att man ska behöva tvista i flera år och betala höga arvoden för att få till stånd en rättvis bodelning.
Vad händer när en bodelning drar ut på tiden?
– Den stora faran är att en av parterna varken har råd eller orken att stå på sig och då inte heller får ut den andel som han/hon har rätt till efter en skilsmässa. För vissa går det inte att klara sig ekonomiskt under den långa tid som bodelningen inte blir av. Då riskerar man att acceptera en bodelning som inte är skälig bara för att få ett avslut. Tyvärr hamnar vissa barn också i kläm om en av föräldrarna efter en skilsmässa får en mycket försämrad ekonomi. Den som har underläge kan också få svårt att finansiera ett nytt boende.
Hoppas på bättre ekonomiskt stöd
Vad blir den avgörande skillnaden med nya förlaget, hoppas ni?
– Främst hoppas jag att bodelningsförrättaren får bättre verktyg att driva en bodelning framåt när en part trilskas, samt att en part kan få bättre ekonomiskt stöd för att betala bodelningsförrättaren och en egen advokat. Det är inte rimligt att man ska behöva lägga ner så mycket pengar på att få igenom det som man har rätt till enligt lag. Många har inte råd.
Hur har problematiken kunnat fortgå så länge?
– Det får nog lagstiftaren svara på. Som advokat specialiserad på detta men även som generalsekreterare för Advokatsamfundet har jag många gånger påpekat det orimliga i situationen. Det här är en rättssäkerhetsfråga. Redan år 2005 föreslogs i en departementspromemoria vissa ändringar som hade kunna hjälpa betydligt. Det har gått tjugo år sedan men det har inte hänt någonting ännu tyvärr.
Utredaren: Effektivisera processen
Utredaren Margareta Brattström, justitieråd, ska enligt regeringens uppdrag bland annat analysera och ta ställning till:
- Om det bör införas en tidsgräns för bodelningsförrättningen.
- Vilka verktyg som en bodelningsförrättare bör ha tillgång till.
- Om möjligheterna att få ersättning enligt ersättningsgarantin för bodelningsförrättares arvode bör förbättras.
- Om det bör införas en tidsfrist för när en make senast måste begära bodelning.
– Reglerna om bodelning och om betänketid vid äktenskapsskillnad har i huvudsak varit oförändrade sedan en lång tid tillbaka, säger Margareta Brattström. I direktiven anges att det finns anledning att effektivisera bodelningsprocessen för att leva upp till dagens förväntningar på snabbhet och enkelhet.
Hon fortsätter:
– Handläggningen kan i dag försvåras av en makes eller sambos passivitet eller obstruktion. Bodelningsprocessen kan därför upplevas som ett hinder för den som vill lämna en relation.
– Förhoppningen är att de lagändringar som kan bli följden av utredningen ska bidra till en välfungerande och effektiv bodelningsprocess samt motverka ekonomiskt våld.
– Ett generellt råd till den som står inför en skilsmässa och bodelning är att skaffa sig kunskap om hur processerna går till och vilka rättigheter hon eller han har. En bra början kan vara att ta del av informationen på Sveriges Domstolars webbplats (domstol.se), säger Margareta Brattström.
Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2025.
