Att ”Adventskalendern” i Sveriges Television skulle bli en årligt återkommande tv-serie inför julen var det nog ingen som tänkte när den första om ”Titteliture” visades 1960. Den var då kopplad till en radioversion som sändes redan 1957. Gösta Knutsson, Pelle Svanslös skapare, stod bakom manus efter en idé av den dåvarande programchefen Barbro Svinhufvud.
Första luckkalendern var ”Julbåten Juliana”
Följande år gav man även ut en luckkalender i papper i samband med årets kalender, ”Julbåten Juliana”, som tecknades med sina många flaggor av illustratören Marie Louise Piehl. Året därpå var det barnboksförfattaren Gunilla Hansson som fick uppdraget. ”Tomtefamiljen i Storskogen”, lät hon illustrera med en stor röd karta över Sveriges landskap.
LÄS ÄVEN: Teskedsgumman blev störst på jul-tv
Luckkalendrar blev sedan ett årligt återkommande inslag ihop med programserien före jul – och flera kända illustratörer fick i uppdrag att teckna dem. Varje år kom en ny, och tv-versionen sändes parallellt med den i radio.
”Den tänkande brevbäraren” illustrerades av Ilon Wikland
Papperskalendern för ”Den tänkande brevbäraren” från 1963, som var dubbelsidig för tv respektive radio, tecknades av Ilon Wikland, som också illustrerat Astrid Lindgrens och Edith Unnerstads böcker. Ilon, som föddes i Estland men kom till Sverige som krigsflykting som fjortonåring, har en lekfull stil med klara färger, här i bilden av den gröna husfasaden med tända inbjudande skyltfönster och med barn på gatan och på balkongerna. ”Behållningen tillfaller Radiohjälpen för handikappade barn” står att läsa högst upp på kalendern.
Någon minns kanske tidiga adventskalendrar som ”Farbror Pekkas handelsbod” från 1965, vars papperskalender tecknades av Plupps skapare Inga Borg. Kalendern har diskreta luckor som sitter runt kanterna till bilden, som föreställer den norrländska byn Vinterbo i full vinterstämning.
”Teskedsgumman” sändes i repris
Mest älskad av alla är nog ändå 1967 års berättelse om ”Gumman som blev liten som en tesked” med manus skrivet av den norske författaren Alf Proysen. Den blev så populär att den sändes i repris 1976. Luckkalendern tecknades av Björn Berg, en av våra mest folkkära och humorrika illustratörer, som även illustrerat Astrid Lindgrens barnbokskaraktär Emil i Lönneberga.
”Klart spår till Tomteboda” från 1968 tecknades av Eric Palmqvist, som av många ses som en av våra skickligaste tecknare och illustratörer – och som även formgett flera svenska sedlar, bland annat den gamla femkronorsedeln med Gustav Vasa.
LÄS ÄVEN: Quiz: Vad vet du om jul och nyår?
”Herkules Jonssons storverk” sändes i färg
Året därpå kom ”Herkules Jonssons storverk” och var den första adventskalendern som sändes i färg. Berättelsen från 1969 om den 7-årige Herman vars mamma har en magisk stenogrampenna som kan förvandla honom till en vuxen, är skriven av Tage Danielsson.
Illustratör var Per Åhlin, som även tecknade den klassiska kortfilmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” som visas varje julafton i Sveriges Television sedan 1975 och bygger på en berättelse av just Tage Danielsson.
”Adventskalendern” började kallas för ”Julkalendern”
Från 1971 började man istället kalla ”Adventskalendern” för ”Julkalendern” i tv-tablåerna. Det årets upplaga hette ”Broster Broster!” och handlade om familjen Wikmansson, där den stora frågan var om barnet som mamman väntade var en flicka eller en pojke – därav ordet ”Broster”. Papperskalendern var illustrerad av konstnärsparet Kaj och Per Beckman och visade ingen vintermiljö, utan en gemytlig gård på landet i sommarskrud och med hav i bakgrunden. I berättelsen tog man även upp aktuella, men lite otraditionella ämnen som adoption, köphysteri och miljöförstöring.
När ”Mumindalen” kom som 1973 års julkalender, skapade den lite rabalder eftersom den enbart visades i tv-kanalen TV2, som alla ännu inte hade tillgång till. Därmed var den inte tillgänglig för alla barn. Papperskalendern detta år tecknades av Tove Janssons bror Lars Jansson och föreställer ett snötäckt Mumindalen.
”Fem myror är fler än fyra elefanter ” blev populär
”Fem myror är fler än fyra elefanter ” var en populär kalender 1977 som byggde på serien med samma namn, med folkkära Magnus Härenstam, Lars ”Brasse” Brännström och Eva Remaeus. Varje lucka motsvarade förstås en bokstav i alfabetet – men inte i alfabetisk ordning. Konstnären Owe Gustafson, som animerade barnprogrammet med samma titel, tecknade även kalendern.
”Trolltider” som kom 1979 handlade om skogens troll, älvor och vättar ur gammal, svensk folktro. Sagan blev så populär att man valde att sända den på nytt redan 1985.
”Trolltider” fick två kalendrar
Den första kalendern från Trollskogen tecknades av Måd Olsson-Wannerfors och den andra, från 1985, av illustratören Bengt Arne Runnerström, som även illustrerat ”Kalle och chokladfabriken” för SVT.
