UV-strålning delas in i tre grupper, UVA, UVB och UVC:
- UVA – utgör den största delen av strålningen från sol och solarier. Gör pigmenten i huden mörk. Tränger in i hudens djupare skikt. Kan orsaka hudcancer. Får huden att åldras i förtid.
- UVB – gör att vi bränner oss och kan ge hudcancer. Absorberas i hudens ytskikt och får huden att bli tjockare och pigmenten att öka. Det förtjockade hudskiktet hindrar UV-strålningen från att tränga in i vävnaderna.
- UVC – når aldrig jordens yta utan absorberas i atmosfären.
Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten
Fejka brännan!
- Borsta de delar av ansiktet, där du skulle ha blivit solbränd med ett solpuder: på kindbenet, näsbenet, pannan och hakan.
- Välj ett solpuder som liknar din egen hudfärg. Det är bättre att lägga på flera lager än att välja en färg som är för mörk.
- Avsluta med lite rouge på kindbenen.
- Många solpuderaskar finns i riktigt stora kakor. Praktiskt om man vill svepa lite puder över armar och dekolletage.
Skydda dig!
- Sola sakta!
- Skydda dig med kläder, hatt och solglasögon i första hand och solskyddsmedel i andra hand.
- Var extra försiktig mitt på dagen.
- Skydda barnen! Barn under ett år ska inte vara i solen alls.
Var rädd om din hud i sommarsolen. Foto: Scanpix
Vad har australiensiskan Nicole Kidman gemensamt med svenska Robyn, brittiska Tilda Swinton och amerikanska Christina Hendricks? Alla är bleka. Likadant var det på catwalken under Stockholm Fashion Week i vintras. Modellerna hade porslinshy med bara svagt rosiga kinder. Samtidigt drabbas allt fler av hudcancer. 40 000 svenskar får malignt melanom varje år och sjukdomen ökar med fyra procent om året. Det är nu den tredje största cancersjukdomen i Sverige, bara bröst- och prostatacancer är större.
Totalt dör 400 svenskar varje år av hudcancer och malignt melanom är nu den snabbast ökande cancerformen. Svenska läkare börjar jämföra situationen med den i Australien. Solsemester på vintern, solariesolning och hårt pressande på sommaren är orsaken.
Sant och falskt om solning
Att sola är nödvändigt för att kroppen ska få i sig tillräckligt med D-vitamin.
Falskt. För en ljushyad person räcker det med 10–15 minuter svensk sommarsol på ansiktet och armarna för att täcka dagsbehovet av D-vitamin.
Vi får också vårt behov av D-vitamin genom maten, bland annat i fet fisk, ägg och mjölkprodukter.
Solariesolning kan hjälpa kroppen bilda D-vitamin.
Falskt. Solarium innehåller förhållandevis mer UVA-strålning som inte bidrar till D-vitaminproduktion. Däremot ökar risken för hudcancer.
Billiga solglasögon skyddar mot UV-strålning.
Sant, men välj solglasögon som skyddar ögonen även från sidorna.
Sand reflekterar UV-strålning.
Sant, sanden reflekterar 25 procent av strålningen.
Man är skyddad mot strålning om man är under vattenytan.
Falskt. Vatten släpper igenom UV-strålningen.
Du blir brun även i skuggan.
Sant. En stor del av UV-strålningen träffar indirekt.
