Vi pratar mycket om tid just nu, eller snarare bristen på tid. Samtidigt kommer nya böcker om just tid. Alla verkar upptagna med att berätta hur mycket de har att göra och hur lite tid de har. Trots att veckan har precis lika många dagar och dygnet exakt samma antal timmar som det alltid har haft.
Är det så enkelt att tidsbrist har blivit ett bevis på framgång och ett mått på status? Till skillnad mot förr då det snarare var fint att ha gott om tid, jobba fick pigor och drängar göra. Eller har vi vant oss vid att livet ska gå på som ett löpande band. När någon länk plötsligt hakar upp sig surnar vi till. Schemat ruckas då vi missar en buss eller än värre, när barnen blir sjuka eller om vi själva tvingas vara hemma och kurera en förkylning.
Eller är det så att ordet marginal är bortglömt och utraderat ur språket?
I tid och otid ber vi om ursäkt för att vi råkar bli sena när det egentligen handlar att livet kommer emellan.
– Vi har förlorat förmågan att reflektera över våra liv. Det menar tidsexperten framför alla, fysikern Bodil Jönsson.
I sin nya bok, ”Tio år senare”, undersöker hon vad som har hänt det senaste decenniet. Framför allt har den tekniska utvecklingen gått i rasande fart. Vi messar, mejlar och bloggar och har vant oss vid ett så högt tempo att vi numera till och med blir besvärade om ingenting händer. Känn efter, uppmanar Bodil Jönsson. Vill jag ha det så här? Känner jag tillfredsställelse över min tid? Ju fler som tänker så, desto lättare blir det.
– Om samtal om det här sprider sig kommer folk automatiskt prioritera på ett annat sätt. Vi har ju faktiskt hittat på själva att alla ska vara tillgängliga hela tiden. Det är egentligen inte så svårt att bryta. Bara man slipper göra det ensam.
"Har man mycket på jobbet kan man inte fixa med allt annat"
Beteendevetaren Nina Jansdotter har också funderat mycket på begreppet tid. I nya boken ”Ta makten över tiden” förklarar hon att tid handlar om att prioritera vad som är viktigt just nu. Hon visar på alternativ till att tänka och säga att man inte har tid.
– Har man mycket på jobbet just nu kan man inte samtidigt fixa med allt annat. Då får kanske fönstertvätten vänta. Sen när den värsta brandkårsutryckningen är över får man hämta upp sådant som har blivit försummat.
Tiden finns här hela tiden. Däremot är stressande miljö och höga inre krav – samtidigt – den sämsta kombinationen för vårt välmående, menar Nina Jansdotter. Och lättaste sättet att förändra det på är att sänka pressen vi har på oss själva. Du kan inte kontrollera hur hela organisationen på jobbet fungerar – om du inte är vd förstås.
Däremot kan du lätta på dina egna krav. Mejlet kanske inte måste skickas omedelbart? Det där samtalet kanske kan vänta?
För att lära oss reflektera över vår tid tycker Nina Jansdotter att vi ska lära oss av hur idrottsmännen planerar sin träning.
– En idrottare hårdpresterar en period, och vilar sedan. Det finns ingen som springer på max hela tiden. Detsamma gäller för mentala prestationer på jobbet.
– Att ständigt stressa gör faktiskt att vi presterar sämre. Det går inte att hålla fokus hela tiden.
Vad händer med vår upplevelse av tid i framtiden? Det beror på var vår gräns går för hur mycket vi kan göra samtidigt vilket i sin tur naturligtvis beror på oss själva. Nina Jansdotter varnar för att många av oss riskerar att hamna i ett nytt slags missbruk. Sociala medier, som till exempel Facebook, upptar alltmer av vår tid. Vi har ständig kontakt med ytliga vänner, och ser till att uppdatera dem om vad vi gör hela tiden. Det blir en flykt från verkligheten samtidigt som vi känner att vi har allt mindre tid.
Å andra sidan börjar det blomma ut en stark anti-trend mot all information som sköljer över oss. Intresset för yoga och så kallad mindfulness ökar stadigt. Nu börjar det anses fint att stänga av telefonen och göra sig onåbar.
– Framför allt handlar det om att hitta sin egen balans. Vad behöver jag för att få saker gjorda och samtidigt må bra? Inte bara hålla näsan ovanför vattenytan, utan må bra på riktigt.
Ta sig tid att tänka, helt enkelt.
Av: Annika Taesler och Kersti Byström
