Chanserna minskar
• SCB:s statistik visar att år 2010 kommer var sjätte kvinna att vara barnlös.
• Mest fertil är kvinnan upp till tjugoårsåldern. Sedan går fruktsamheten långsamt nedåt. Efter 30 sjunker den, efter 35 mer påtagligt för att dimpa ner ordentligt när man fyllt 40 år.
• Kvinnans chans att bli gravid via provrörsbefruktning är vid 38 års ålder runt 25 procent. Två år senare har möjligheten minskat till 12 procent. Är kvinnan 42 år har hon bara 5 procents chans att det tar sig
I stort sett alla vill ha barn, visar undersökningar, och i snitt vill vi ha två stycken. Men så lär det inte bli framöver. Då har fruktsamheten helt enkelt sjunkit så mycket att det blir för sent med ett andra barn.
– Vi går mot allt fler enbarnsfamiljer. 70-talisterna blir den första generationen på hundra år som inte kommer att hinna få två barn, säger Ulla Waldenström, barnmorska och professor på Karolinska Institutet i Solna.
Hon har undersökt vad som händer när man skjuter upp barnafödandet. Förutom att fruktsamheten avtar ökar de medicinska komplikationerna för den gravida. För kvinnor som får sitt första barn efter 35 är risken högre för kejsarsnitt, långdragen förlossning och för tidigt födda barn. Risken för barnets liv ökar då också.
– Jag blev själv förvånad över hur mycket åldrandet i så unga år sätter spår i kroppen, säger hon.
– Kunskapen verkar ganska låg om vad som händer med fruktbarheten med stigande ålder. Många tror också att olika typer av behandlingar löser problemet, men så är det inte alls.
Den genomsnittliga förstagångsmamman är i dag 29 år. På en enda generation har snittåldern ökat med fem år. Ur biologiskt perspektiv är det en enorm förskjutning.
– För bara en generation sedan väckte en ung mamma ingen uppmärksamhet medan det var ovanligt att bli mamma för första gången efter 35. Idag blir man mer förvånad om man ser en tonårsmamma.
Ulla Waldenström vill göra politiker och andra uppmärksamma på att många skaffar barn så sent att det kolliderar med vår biologi. Hittills har mest forskare och läkare diskuterat problemet. I sin bok “Vänta med barn? Det är kris i befruktningsfrågan!” (Karolinska University Press) som kom i våras, tar hon upp saker som kan underlätta för unga par att skaffa barn i tid.
Ett förslag är att höja grundnivån i föräldraförsäkringen. Arbetsgivare kunde ha en mer positiv attityd till att unga medarbetare får barn och kvinnorörelsen skulle mer kunna debattera hur man förenar jämställdhet och biologi.
– Det finns många goda skäl att vänta med att skaffa barn men det är synd om man väntar så länge att man tvingas söka hjälp.
Av: Lotta Palmelius
