När Sverige införde folkpension 1913 var det en ganska billig reform. Lagstiftarna hade satt pensionsåldern till 67 år, vilket innebar att bara en minoritet såg röken av några pensionspengar. På den tiden var medellivslängden bara 58 år för kvinnor och ännu blygsammare 56 år för män. Den som trots taskiga odds överlevde barndomen fick livet förkortat av hårt arbete, smuts, dragiga stugor och sjukdomar utan ände eller bot.
Senare tiders betydligt behagligare villkor har förlängt medellivslängden med över två decennier till 83 (kvinnor) respektive 79 år (män). Aldrig har så många varit så gamla och samtidigt så pigga. Rekordmånga 80-plussare åker Vasaloppet medan 60-åringarna är eviga tonåringar som dejtar, åker på shoppingresor till New York och har Stones i iPod-lurarna.
Ändå vägrar åldersnojorna att släppa – mycket pekar tvärtom på att de är värre än någonsin eftersom en gigantisk antiåldrandeindustri underblåser skräcken för att bli gammal. En Googlesökning på internet för “anti-aging medicine” ger omkring 3 830 000 träffar. Marknaden svämmar över av hälso- och skönhetsprodukter som ger löften om föryngring.
Åldersoron får även 20-åringar att smörja in sina släta ansikten med antirynkkräm, medan 30-åringarna förintar sina första skrattrynkor med botox. Antiåldrande-rörelsens mest extrema gren hävdar att det går att leva för evigt, eller åtminstone i tusen år. Förutsättningen är att kroppen behandlas som en maskin där utslitna delar systematiskt byts ut eller repareras.
Åldrandet, som förr ansågs vara normalt, oundvikligt och ingenting att göra något åt, betraktas i dag som en sjukdom. En farsot som likt malaria och aids ska – och kan – bekämpas med alla till buds stående medel.
Här presenterar vi de senaste resultaten inom de viktigaste forskningsområdena: En av de mest uppmärksammade visionärerna är Aubrey de Grey, en oberoende forskare i Cambridge, England, som orsakat starka känslor bland biologer som anser att han gör det för lätt för sig. de Grey har hursomhelst exakt specificerat de sju processer i kroppen som enligt honom orsakar åldrande. Eliminera alla sju, och du är “botad” från ålderdom och död.
Till de sju problembarn som de Grey vill slakta hör genmutationer i cellkärnorna och oönskade kemiska reaktioner i den materia som försörjer cellerna. Fem av de sju åldrandeprocesserna verkar förknippas med ordet “oxidation”. Därifrån är steget inte långt till teorierna om antioxidanternas föryngrande effekt, som fått rejält fäste i folkmedvetandet, rådgivningslitteraturen och inte minst på hälsokosthyllorna.
Kosttillskott med antioxidanter som A- och C-vitaminer säljer som smör, men frustrerande nog finns inga bevis för att sådana piller verkligen bromsar åldrandet.
En jättelik svensk studie av 50 000 män – en av de största som gjorts i landet – visar tvärtom att skillnaden i dödlighet, totalt sett, är noll mellan dem som äter respektive avstår från kosttillskott.
En granskning av gruppens rökare och före detta rökare går än mer på tvärs mot pillerpropagandan; där är dödligheten faktiskt större bland dem som äter kosttillskott. Forskarna vet inte riktigt varför.
– Kosttillskott med antioxidanter kanske kan ha en positiv effekt om man har dåliga matvanor, och tar tillskotten som komplement. Men de kan också vara skadliga för hälsan. Vi vet att betakaroten kan innebära en ökad risk, framförallt för rökare, säger Alicja Wolk, professor i nutritionsepidemi på Karolinska institutet och ledare för den stora befolkningsstudien.
– Det är också en fråga om dosering. Kosttillskott är lätta att överdosera. Tar man för mycket antioxidanter kan de börja bete sig som pro-oxidanter och skada systemet. Vanlig mat går inte att överdosera på samma sätt. Det är ju väldigt svårt att äta fem kilo apelsiner på en enda gång.
Ett verkligt effektivt recept för hög ålder, som bevisats gång på gång i djurförsök, är däremot att äta väldigt lite mat. Forskarna vet sedan länge att möss och maskar som sätts på en diet nära, men inte över, svältgränsen lever längre än sina mer välgödda artfränder. Ibland dramatiskt mycket längre, upp till 50 procent.
– Många arter har en förmåga att sträcka ut livet på sparlåga i brist på födoämnen, i stället för att föröka sig. Det är mekanismer som uppstod väldigt tidigt i evolutionen, för kanske fem miljarder år sedan, säger Brun Ulfhake, professor i anatomi vid Karolinska institutet. Svältgränsexperimenten har inte upprepats på människor. Men eftersom arvsmassan är likartad hos alla däggdjur skulle en långlevnadseffekt vara tänkbar även hos oss.
– Samtidigt är åldrandeprocessen mycket mer komplicerad än vi låtsas om. Vi är inga möss eller maskar. Det finns skillnader mellan alla arter. Och även om det skulle fungera: är några år extra verkligen värda ett liv i ständig halvdvala, orsakad av ett kaloriintag begränsat till tre fjärdedelar av det dietisterna rekommenderar? Förtjänar det ens att kallas för liv?
Den som vill öka chanserna till ett långt, friskt liv bör emellertid inte låta sig nedslås av allt detta.
– Vad vi lärt oss, tack vare dessa fina befolkningsstudier, är att åldrandet inte bara är genetiskt utan att vi faktiskt kan påverka det själva, genom vår livsstil, säger Miia Kivipelto, docent på Aging Research Center i Stockholm.
– För det första har vi alla blodkärlsrelaterade sjukdomar som vi kan påverka genom kosten: diabetes, högt blodtryck, fetma… Nu vet vi också att man kan bromsa åldrandet i hjärnan, som graden av glömska, genom maten. Hjärtvänlig mat – frukt, fisk, grönsaker – verkar också vara hjärnvänlig mat.
En studie av en stor grupp finländare som forskarna följt i 20 år visar att mycket mättat fett i medelåldern ökar risken för demens längre fram i livet. Om kosten i stället baseras på omättade fetter halveras risken.
Exakt varför varierad mat, gärna av medelhavstyp, är så hälsosam är bara delvis förklarat. Och hur kommer det sig egentligen att fransmännen kan äta så fett- och kaloririkt, utan att för den skull drabbas av särskilt många hjärtattacker? (Viss forskning ser ett samband med de franska vinvanorna).
Klart är att nyttoeffekterna av rätt sammansatt mat är svår att kompensera på konstgjord väg. Matens kombinationer av antioxidanter, mineraler, vitaminer och mycket annat är något helt annat än innehållet i piller och kapslar.
– Multivitaminer innehåller kanske tio olika substanser. Riktiga livsmedel består av tusentals! Naturen vet hur den blandar så det blir samspel mellan mineraler och näringsämnen. Det finns inga mirakelmedel – det är den vanliga, dagliga, rätta kosten som gäller, säger Alicja Wolk.
Motion och rätt kroppsvikt har också stor betydelse för hälsan, kanske större än man tidigare trott. Det är långtifrån bara hjärtsjukdomar och diabetes som kan förebyggas genom fysisk aktivitet:
– Genom vår finländska databas har vi funnit att en aktiv livsstil i medelåldern, med motion två–tre gånger i veckan, minskar risken för demens senare i livet med 50–60 procent, säger Miia Kivipelto.
Och det behövs inga extrema insatser för att nå dessa dramatiska resultat – en halvtimmes lagom krävande aktivitet åt gången räcker, som snabba promenader, trädgårdsarbete eller dans.
– Det är aldrig för tidigt att förebygga åldrande, men heller aldrig för sent. Just dans tycker jag är väldigt bra, eftersom det är så roligt och socialt. Det gäller att hitta något man njuter av, så motionen inte blir ett av många andra stressiga måsten.
En nyckel till varför motion har så breda hälsoeffekter kan vara kopplingen till cellernas så kallade telomerer, som förkortas och slutligen dör i takt med stigande ålder.
Fysisk aktivitet verkar hjälpa telomererna att hålla sig långa under längre tid, så att ålderstecknen skjuts upp.
En möjligen underskattad faktor i sammanhanget är själva inställningen till livet, livsglädjen. När Alicja Wolk och hennes forskare intervjuade en grupp svenska 100-åringar, visade det sig att alla utom en var utpräglade optimister.
– De blickade framåt och såg ljust på tillvaron, även om man nyligen råkat ut för en höftfraktur. Deras livslust var påfallande!
Intressant var också att försöken att spåra 100-åringarnas matvanor genom åren.
– Den mat de verkligen kom ihåg, från exempelvis 20-talet, var steken på söndagarna. De verkar ha ätit kött bara en dag i veckan. Deras fettkonsumtion var inte så stor, säger Alicja Wolk.
Ät bra, minska på fettet, motionera lagom och försök ha kul under tiden – det verkar alltså vara vad som gäller för att optimera chanserna till en långt, friskt liv. Du kanske har hört det förut?
Av: Fredrik Kullberg
