Foto: Sune Fridell
Man behöver inte vara raketforskare för att slå ihop lite bräder. Det är Martin Timells mantra till försvar för alla hantverkar-wannabees. Han är inne på åttonde säsongen av fixarprogrammet “Äntligen hemma” i tv och har blivit själva varumärket för gör-det-själv-sektorn.
– Det tycker jag är jätteroligt. Vi var ju först, även om vi bara petade på något som redan fanns där: lusten att bygga och fixa. Det är kul att ha medverkat till att byggmarknaderna har anpassats till gör-det-självare, säger Martin Timell, 47.
Varför vill folk göra allt själva?
– Vi har nog något i reptilhjärnan, en fritidshustradition, en lust att diskutera projekt i familjen, drömma, planera och bygga för vår egen skull. Sedan är det ju också en fråga om ekonomi.
Själv har han förstås hamrat och borrat en del på det egna fritidshuset. Det ligger 45 minuter från innerstan på en ö utanför Vaxholm i Stockholms skärgård.
Det är sex år sedan han, hustrun Catarina, 39, och sönerna Mattias, 16, och Fredrik, 15, köpte stället, tvärs över farleden från barndomens sommarhus. Då gjordes en riktig grovuppryckning. Den inrökta interiören revs ut och in kom ohyvlad vitlaserad brädpanel, köksdelen kaklades i koboltblått och fönster byttes ut för att få in mer ljus.
Själva boningshuset är inte stort. Men med ett par gäststugor, två generösa matplatser under bar himmel och den väl tilltagna bryggan vid vattnet – där ändå mesta tiden tillbringas – fungerar platsen utmärkt för alla de gäster som ofta tar sig hit.
Här trivs Martin Timell. Han flyttar ut i början av juni och blir kvar hela sommaren.
– Jag kan ta mig lyxen att vara ledig i tio veckor, och har ingen brådis med saker och ting. Jag bygger ju åt andra hela tiden och det går så mycket fortare att bygga i sin egen takt.
Rastlös?
– Ja. Jag tycker om att göra saker som vi har bestämt tillsammans. Nu är det stora projektet att bygga ut huset så att vi får en veranda att sitta och äta på när det regnar.
Fast i sommar blir det bara planering och projektering. Man ska inte förta sig. Det är en hemmafixares viktigaste regel, anser Martin Timell.
– Det ska vara lustfyllt! Jag har inga måsten.
Hustrun Catarina kan ibland hugga i praktiskt, men oftast står hon för de estetiska idéerna medan maken utför det hela. Någon finlirare är han inte.
– Nej, snabbt och fort ska det gå. Jag har inte tålamod att hålla på, jag är inte den typen. Och så har jag nog inte heller verktygen som behövs.
– Man får också välja sina strider; när man ska vara noga och inte. Jag tycker det ska vara lite rufft och tufft och synas att man tar det man har, säger han och pekar mot vitrinskåpet i hörnet: väggfasta hyllor, ett gammalt fönster och en front av ohyvlade bräder – med en skarv mitt fram som alltid blir ett samtalsämne.
Sådant slarv har han fått på tafsen för.
– I början ringde folk och hade synpunkter på hur jag löste saker och ting i programmen. Men nu har jag slutat be om ursäkt för att jag gör på mitt sätt.
Martin Timell har haft en byggfirma ihop med en kompis, där han med tiden blev både plattsättare, murare och snickare. Han har ingen formell snickarutbildning, men efter snart åtta år i rutan tycker han att han gott gör skäl för namnet Snickar-Martin.
Tar du inte jobben från hantverkarna?
– Tvärtom, jag skapar jobb åt dem! Alla som tittar och vill ha en förändring men inte själva kan göra det, de anlitar folk.
– Det är lätt att folk i byggbranschen ger sig på oss för att vi populariserar jobbet. De ska vara tacksamma i stället för att vi finns och att byggintresset ökar.
Det sägs att försäkringsskador ökat av självbyggeriet…
– Det är ren skär lögn! Bolagen tvingades dementera dessa rykten för det visade sig att av 9 000 våtskador berodde 8 700 på dåligt jobb av hantverkare eller på orsaker långt före Timell-effekten. Var är man mest noga om inte hemma hos sig själv? I själva verket har detta faktum varit oerhört genant för hantverkarna.
– Det skapas lätt myter kring byggandet. Det framställs som så svårt och folk är rädda att det ska bli fel. Låt det ta tid!
Allt tar ju mycket längre tid än i programmet…
– Så är det ju i matlagningsprogram också – och mordgåtor löses inte på en halvtimme. Folk fattar, de är inte dumma. Programmet är bara till för att ge inspiration, visa hur man kan göra och få lite grunder.
Du är uppe med tuppen, har alltid något projekt på gång. Bär det dig aldrig emot?
– Klart det gör! Att måla huset, till exempel, eller nu när jag ska bygga en rök och måste bila bort en massa cement. Men då sätter jag mig ner, tar en öl och glor mig igenom tristessen. Vissa saker måste man bara ta sig igenom.
Något du inte ger dig på själv?
– Ja, el. Och stora träd tar jag inte ner själv. Något jag skulle vilja leja bort är målning, det ääär så tråkigt..!
Din bästa grej?
– Bryggan, helt klart. Den har vi haft mest glädje av, alla kategorier. Mest misslyckade?
– Jag svampmålade kylen i brunt och grönt en gång. Det blev riktigt, riktigt fult.
Ditt bästa råd till gör-det-självaren?
– Om det du ska göra inte är skoj, så vänta med det eller låt någon annan göra det. Det är ju faktiskt semester också.
Av: Lotta Palmelius
