Så har skollunchen förändrats på 70 år

Stekt kyckling med ris och curry-sås. Grönsakspaj. Pasta med laxsås. Asiatisk gryta med oumph! 

Nej, det är inte en hastig titt på den lokala krogens lunchmeny, utan exempel på skolmåltider som serveras runt om i landet. Än idag bidrar de till att utjämna sociala skillnader i samhället. Inte alla barn får ett lagat mål mat hemma. 

– Enklare skolmåltider har funnits sedan skolan startade på 1800-talet, och var då i princip fattigvård för att hjälpa utsatta barn, säger Christine Persson Osowski, forskare vid Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet, och som gjort flera studier om skolmatens utveckling.

Till en början var den kollektiva måltiden väldigt enkel, det kunde vara en skål med gröt som erbjöds en kurrande mage. 

– Idag ligger fokus mer på bra matvanor, säger Christine Persson Osowski.

TV: Går det att få en avokado mogen på tio minuter?

Bättre än sitt rykte

1946, för 70 år sedan, infördes statliga bidrag till kommuner som erbjöd kostnadsfria skolmåltider. Nya perspektiv på skolmaten har tillkommit med åren, som att lunchen nu är en viktig del av ett socialt sammanhang och har betydelse för lärandet. 

– Och det finns ett större marknadstänk. Vi pratar om kockar istället för mattanter, och restauranger istället för skolmatsalar. Det finns också tävlingar i den bästa skolmåltiden. Skolmaten har blivit bättre, samtidigt som förutfattade meningar gör att den inte har det goda rykte den förtjän-ar, menar Christine Persson Osowski.

Fortfarande ses den som en andra klassens måltid. Något en del av oss förknippar med skinn på potatisen. Leverbiff. Och inte lika bra som hem-
lagad trots salladsbuffé, soppa, bröd, vegetarisk mat och två varmrätter, på många ställen. Troligen ställer inte så många av oss fram detta på våra egna matbord om kvällen. 

Men visst finns det utrymme för förbättringar när det gäller skolmaten. I sin forskning ser Christine Persson Osowski att miljön där barnen äter ofta upplevs som stimmig, högljudd och stressande, vilket påverkar måltidsupplevelsen negativt. 

Barnen behöver också äta mer grönsaker, mer fibrer och mer fleromättat fett för att nå upp till de näringsmål som Livsmedelsverket har för skolluncher. 

– Förutsättningarna finns. Skolorna serverar bra mat men eleverna väljer ju själva vad som hamnar på tall-
riken och i magen, konstaterar Christine Persson Osowski.

Gratis skollunch är, internationellt sett, ingen självklarhet. Bara i Sverige, Finland och Estland finns denna förmån. 

En tia i snitt

Runt tian, utan moms, kostar en skollunch i genomsnitt när det gäller råvaror. En del kommuner har 7 kronor, andra 14, att röra sig med. 

För det kan man laga jättebra mat, om man har kunskap, anser Eva Sundberg, teamchef för Mat och måltider vid Livsmedelsverket.  

– Rektorer behöver förstå att en bra skollunch skapar goda förutsättningar för att kroppen och hjärnan ska fungera optimalt. Då orkar eleverna mer, vilket ger en bättre verksamhet rent kunskapsmässigt, säger Eva Sundberg. 

Hon berättar om kommuner som larmar om att eleverna äter för lite av skolmaten,
generellt sett. De får inte i sig 30 procent av behovet av energi och näring per dag via skolmaten, vilket är tanken med skollunchen. 

– Vi behöver fundera över varför. Handlar det om miljön, att den är stökig, eller saknas tillräckligt med tid att äta, frågar sig Eva Sundberg. 

Hennes vision är att lunch-en tas tillvara bättre i den
pedagogiska verksamheten, och blir en del av lektionerna. Det har visat sig vara ett bra sätt att få till bra måltider.

– Det innebär att varje klass går till skolrestaurangen tillsammans med sin lärare och äter på lektionstid. En lektion kan antingen börja eller sluta med lunch.

“Buffé mest poppis”

Johan Andersson utvecklar
offentliga måltider i Jämtland/Härjedalen. 

Han tycker att det finns pengar att tjäna på att skolorna anlitar kockar som brinner för att laga god mat – förmodligen slängs det mindre då, och det finns god kunskap om att använda sig av rester.  

– Mer skattepengar går till skolmaten än till läromedel, det gäller att använda pengar-na klokt, anser Johan Andersson.

Dagligen lagar Fredrik Jonsson, Årets Skolkock 2015 och kökschef på Skiftingehus skola i Eskilstuna, mat till 650 elever. Allt görs från grunden. 

– Mest poppis är buffén med pasta, salladsbar, bönor, ägg och ostar som feta, mozzarella, berättar han. 

Buffén är vegetarisk, men det skriver han inte på menyn, eftersom många elever tvekar då. 

Framförallt väljer de äldre eleverna bort det vegetariska, kanske för att det inte lagas hemma i familjen. 

Av: Mia Coull