FAKTA
I Sverige finns – till skillnad från många andra länder – ingen lagstadgad minimilön. Det är istället uppgörelser mellan arbetsmarknadens parter som reglerar lägstalönerna i olika yrken och branscher, ofta genom kollektivavtal.
Bland yrkesgrupper
med låg ingångslön finns:
Vårdpersonal inom tandvården, 14 439 kr
Hotell- och restauranganställda, 15 336 kr
Bussförare, 16 166 kr
Fastighetsskötare, 16 419 kr
Elektriker (första året i yrket), 16 781 kr
Källa Siffrorna gäller för 2015 och kommer från Medlingsinstitutet.
Hur låg bör en lägstalön vara? Hur lite är det rimligt att tjäna?
Med en arbetslöshet bland utrikes födda på över 15 procent (jämfört med knappt 5 bland infödda svenskar), fortsatt stor flyktinginvandring, fallande skolresultat och svårigheter för unga och lågutbildade att få fäste på arbetsmarknaden kommer nu radikala förslag om sänkta eller frysta ingångslöner i syfte att få fram fler enkla jobb.
Nationalekonomen Lars Calmfors förespråkar så kallade ingångsjobb med löner runt 15 000 kronor i månaden, betydligt lägre än många av dagens lägstanivåer som kan ligga runt 20 000 kronor. Centern vill sänka ingångslönerna specifikt för nyanlända medan Liberalerna även vill inkludera gruppen “unga” i gruppen som ska erbjudas startjobb med cirka 11 500 kronor i månaden efter skatt.
Pressa ner lönerna
Från fack och vänsterhåll sågas förslagen. LO menar att lönerna redan är extremt låga i vissa branscher och att än lägre lägstalöner skulle trycka ner lönerna generellt, för alla som arbetar.
Icakuriren bad två företrädare för vardera linjen att utveckla sina argument.
För
Anna-Karin Hatt, vd arbetsgivarorganisationen Almega:
– Det vi ser just nu i Sverige är något ganska nytt – en stor tillströmning av människor med kort eller obefintlig utbildning. Sammanlagt finns ca 300 000 personer i Sverige som kan sägas tillhöra den kategorin.
– För att de inte ska fastna i ett permanent B-lag, måste vi skapa en arbetsmarknad med enklare vardagsjobb som ger människor med låg utbildning en chans att komma igång, visa framfötterna och ta sig vidare. Vi ser redan många rapporter om hur invandrare lyckas med det, men möjligheterna måste bli fler. Ett enklare startjobb gör det så mycket lättare att lära sig språket och hur Sverige fungerar. Inte minst efter fyllda 45. Det blir som en motorväg rakt in i samhället.
Leva på bidrag
– Vi vet att lönekostnaderna spelar en väldigt stor roll för framväxten av den här typen av vardagsjobb, som kan finnas inom hem- och fastighets-
service. Därför måste ingångslönerna för startjobben vara lägre än idag. De som är oroliga för klyftor i samhället borde vara pådrivande, för alternativet är att leva på bidrag och de ligger på en mycket lägre nivå än de lönenivåer som föreslås.
Mot
Malin Ackholt, avtalssekreterare Hotell- och restaurangfacket:
– För det första borde politikerna inse att den modell vi har haft i Sverige, där arbetsmarknadens parter förhandlar om lönerna, har tjänat landet väl. Den borde man lämna i fred. För det andra kan jag inte se att framväxten av ett låglöneproletariat framgångsrikt skulle utveckla Sverige. Att folk inte kan leva på sina löner är ingenting som gagnar samhället.
Redan låga löner
– Jag kan konstatera att minimilönen inom vårt förbund ligger på 15 336 kronor i månaden för en 18-åring. Det är redan en låg lön. Bara 336 kronor mer än vad Lars Calmfors har föreslagit. Sveriges framtid kan knappast hänga på de där överskjutande 336 kronorna.
Höja utbildningsnivån
– Arbetsgivarna anställer när de behöver folk. Inte för att lön-
erna är låga. Det politikerna borde koncentrera sig på, är att skapa andra incitament för att få folk i arbete. Som en höjning av utbildningsnivån. Vårt förbund var det första som tryckte på ett snabbspår för kockar, till exempel.
