Att bli gift var viktigt för en kvinna för tvåhundra år sedan. Kvinnor tilläts inte arbeta fritt och kunde hamna på bar backe utan försörjare. Denna ekonomiska orättvisa sysselsatte författaren Jane Austen. Med lätt ironi skildrar hon det tidiga 1800-talets liv inom brittisk överklass, med seder som hindrade främst kvinnor att få ett bra liv.
Jane Austen var prästdotter och bodde efter faderns död med sin mor. Hon skrev tidigt, men blev publicerad först de sista åren av sitt 41-åriga liv, då under pseudonymen En dam.
Bland de kända verken är genombrottsromanen Förnuft och känsla (1811), där en änka och två döttrar drivs från hemmet när makens son och döttrarnas halvbror ärver pappans hus.
I uppföljaren Stolthet och fördom (1813) möter vi familjen Bennet, vars hem är ett fideikommiss och bara kan ärvas av en man. Familjen har typiskt nog endast döttrar – hela fem stycken – så det är ett fasligt sjå för mamman att få dem gifta. Romanen kretsar kring relationen mellan smarta dottern Elizabeth och stolte Mr Darcy.
Helgerån, ropades det för några år sedan när denna brittiska nationalroman kryddades med modern skräckfantasy i amerikanska boken Stolthet och fördom och zombier. I den är de fina flickorna Bennet ninjakrigare och med rättrådiga Elizabeth i spetsen strider de mot zombier som stigit ur gravarna i byn. Greppet blev en bestseller och nu praktfull kostymfilm på bio där herrskapsfröknarna i 1800-talsdresser svingar sina svärd. Fascinerande och dråpligt! Och lugn – snyftromantiken, slottsglansen och den brittiska polityren finns kvar.
