En hel del läsare hörde av sig efter vår artikel om kokosfett i Icakuriren nr 33. Att det trendiga fettet inte skulle vara särskilt nyttigt, eftersom det till övervägande del består av mättat fett, är idag ett omstritt faktum.
I huvudsak handlar kritiken om huruvida mättat fett är farligt eller inte, och om högt kolesterol är skadligt att leva med.
“Hellénius hänger inte med i dagens forskning, hon är kvar i 1980-talets fettskräck”, menar några läsare.
Flitig debattör
En av de allra mest kända förespråkarna för mättat fett är allmänläkaren Annika Dahlqvist, som länge varit en flitig debattör och förespråkare av att äta mer fett. Hon var en av dem som hörde av sig till Icakuriren efter artikeln om kokosfett.
– Det har aldrig funnits några riktiga vetenskapliga underlag för uppfattningen att naturligt mättat fett är farligt, säger hon. När en myt etablerat sig som konsensus inom etablissemanget är det väldigt svårt att ändra på. Det kommer in prestige och ekonomiska intressen i sammanhanget.
Mai-Lis Hellénius svarar på kritiken:
– Det finns tusentals studier om fett i kosten och dess betydelse för hälsan. Och evidensen är väldigt entydig och stark. Vid flera nyligen gjorda genomgångar har man kommit fram till att vi bör byta ut det mättade fettet mot fleromättat.
Hon förklarar att hon bygger sina slutsatser på vad en stor majoritet av forskare har kommit fram till, till exempel i de nya nordiska näringsrekommendationerna.
– Där har mer än hundra forskare från de nordiska länderna gått igenom den allra senaste forskningen. EFSA (Europeiska myndigheten för Livsmedelssäkerhet) och svenska Livsmedelsverket har kommit fram till samma sak. Mättat fett bidrar till att höja kolesterolnivåerna i blodet och vi bör byta det mot fleromättat fett, säger Mai-Lis Hellénius.
Några läsare hänvisar till ny forskning som visar att det inte finns några bevisade samband mellan högt kolesterol och sjukdom.
– Det är helt enkelt fel, säger Mai-Lis Hellénius. Det sambandet är starkt och välbelagt i en lång rad studier. Högt kolesterol är en av de starkaste riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom.
Inte uppdaterad
En annan som har hört av sig till Icakuriren är docenten och läkaren Ralf Sundberg som 2012 kom ut med boken Forskningsfusket – så blir du lurad av läkemedelsindustrin. Han hävdar att Mai-Lis Hellénius inte är uppdaterad på den senaste forskningen.
Hellénius menar att det inte stämmer och hänvisar till de nya nordiska näringsrekommendationerna, som blev klara förra året.
– Där har man verkligen gjort ett noggrant arbete.
Hon ger ett annat exempel från en disputation i Uppsala nu i augusti där forskaren och läkaren David Iggman har undersökt hur olika fetter påverkar kroppens fett- och sockeromsättning och risken att drabbas av dödliga sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdom.
– Den undersökningen bekräftade ännu en gång det vi vet om att ett byte från mättat fett till fleromättat fett i kosten minskar risken för hjärt- kärlsjukdomar och diabetes, säger Hellénius.
En genomgång av färsk forskning om fett i kosten presenterades i British Medical Journal i augusti. Där såg man att intaget av transfett ökade risken för både dödlighet, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Däremot kunde man inte se sådana samband vid intag av mättat fett.
– Det är forskning som till stor del utgår ifrån undersökningar där människor själva fått beskriva vad de äter. Det är alltid vanskligt att bedöma värdet av sådana, eftersom det är känt att människor gärna underrapporterar när de beskriver vad de äter, säger Mai-Lis Hellénius.
Hon medger ändå att det finns forskning som pekar i en annan riktning än de allmänna kostråden.
– Javisst, bland 2 000 studier går det att hitta ett 20-tal som pekar i en annan riktning, men på det stora hela är forskningsresultaten väldigt entydiga och starka.
En del kokosfettförespråkare menar att kokosfett kan öka förbränningen i kroppen och därmed minska vårt midjemått, eller kan ha en god effekt på Alzheimers och andra hjärnsjukdomar.
– Det finns undersökningar som visar att laurinsyra, som finns i kokosfett, kan öka energiförbränningen något. Men det är en väldigt liten effekt jämfört med de negativa effekter som kokosfettet har totalt sett, säger Mai-Lis Hellénius.
Men att vissa fettsyror i kokosoljan skulle ge skydd mot Alzheimers avfärdar hon som rena felaktigheter.
– Men jag säger inte att vi helt ska sluta med kokosfett, bara att det behövs en balans i kosten. Det är många olika faktorer som spelar in för hälsan; rökning, sockerintag, blodsockernivåer, blodfetter, kolesterolnivå, hur mycket man rör sig och anlag för sjukdomar. Vet man allt det kan man ju skräddarsy kostråd till varje person. Nu gör vi istället generella råd som ska passa större delen av befolkningen.
