25 år sedan Sverige erkände fem nationella minoritetsspråk – guide som ger dig koll

*Lånord: tjej från romani, pjäxor från finska, pulka från samiska, vischan från romani, pojke från finska och jycke från romani.

Det sägs att det var Karl den store som redan på 700-talet sa ”Att ha ett andra språk är att ha en andra själ”.

Det är fint det där, att ditt språk är din själ.

Själv tänker jag ofta på något jag läste för länge sedan, att ens eget språk är som ett gammalt trägolv, man vet precis vilka plankor som knarrar.

Visst är det också fint – i sitt eget språk känner man nyanserna. Vet att välja dem med omsorg, väga orden på guldvåg när det behövs. Min vän P berättade en gång om när han mötte sin amerikanska flickväns familj för första gången och höll på att göra bort sig totalt när han pratade på med sin ”film-amerikanska” där kraftuttrycken haglade.

Minoritetsspråken har en sårig historia

Nelson Mandela sa en gång ”Om du pratar med en människa på ett språk hon förstår, går det upp till hennes hjärna. Om du pratar med henne på hennes eget språk går det rakt in i hennes hjärta.”

Jag tänker på det när jag dyker ner i den vindlande, ibland fruktansvärt såriga historien om våra minoritetsspråk.

När myndigheterna i början av 1900-talet bestämde att alla samiska barn skulle gå i nomadskolor och undervisningen kom att ske på svenska. Tänk dig att vara sju år, flyttas till en ny plats och inte förstå ett ord av vad lärarinnan säger. Och där finns barnen som fick stryk om de talade meänkieli i stället för svenska långt in på 1950-talet. Och de lyckliga nyblivna föräldrarna som på 1970-talet fick rådet på barna­vårdscentralen att inte prata finska med sina nyfödda.

Hugaligen. Så många språksjälar som farit illa och så många språkskatter som slösats bort.

5 nationella minoritetsspråk

Vid millennieskiftet 2000 gavs fem språk status som nationella minoritetsspråk i Sverige.

• Samiska.
• Finska.
• Meänkieli.
• Romani chib.
• Jiddisch.

Det var språk som talats under mycket lång tid i Sverige. Och som nu skyddas för att språken ska ha en chans att leva vidare i nya generationer. Barn ska kunna få språkundervisning i skolan och kunna hitta roliga bilderböcker med text på romska eller finska på biblioteket.

Det är något vackert över det, att låta många språk leva och ändå hitta vägar att förstå varandra.

Precis som i Kiruna där kommunstyrelsen nyligen klubbade igenom att en del av gatorna i ett nytt bostadsområde ska registreras på minoritetsspråk.

– Redan tidigare har det funnits gatuskyltar på minoritetsspråk på olika håll i landet, men det vi har gjort är att ta det ett steg längre och officiellt registrera gatunamn på samiska, finska och meänkieli, säger Åsa Larsson Blind, kommunpolitiker i Kiruna för Samelistan.

Gatunamn på olika språk i Kiruna

Så lätt var det inte, det visade sig till exempel att lantmäteriets system inte klarade av att registrera vissa samiska tecken!
Men Borgagáhtta får det bli på långa gatan som korsar Vårvintervägen. Borgagáhtta på samiska. På meänkieli blir det Tuiskukatu. På finska Pyrykatu. På svenska Yrvädersgatan.

Men blir det inte ett yrväder av förvirring? Diskussionen innan beslutet har bland annat gällt ”Men tänk om man är stressad och ska ringa efter ambulans och inte kan uttala gatunamnet?” Därför har kommunstyrelsen helt praktiskt tagit bort gatunamn som ansågs extra svåra att uttala. Några gator får samiska namn, några namn på meänkieli, några på finska och några på svenska.

– Jag tycker inte man behöver göra det krångligare än det är, det finns många namn på kartan som inte har svenskt ursprung men som folk inte har någon svårighet med säger Åsa Larsson Blind.

Nej, Soppero, Jukkasjärvi och Jokkmokk brukar väl inte få någon att snubbla på uttalet.

– Jag tror att det ofta handlar om tankebarriärer. ”Man kan väl inte registrera gatunamn på samiska eller meänkieli eller finska i Sverige?”. Varför inte då?, svarar jag.

Nu finns samiska tecken

Själv är Åsa uppvuxen i ett umesamiskt språkområde, har lärt sig nordsamiska som vuxen och bor i Kirunas kommuns östra delar där man pratar samiska när man träffas på byn.

– Vi ska visa att det är kulturer och språk som lever sida vid sida och då krävs det att vi visar det på allvar och inte bara pyntar med en skylt som inte betyder något.

Och teknologin finns. Numera finns också samiska bokstäver integrerade i nya Apple-produkter. Och ja, där finns de där tecknen som inte lantmäteriet har.

– Vi i Samerådet har arbetat i samarbete med Apple och det var lätt ordnat, säger Åsa.

Liten guide: Koll på minoritetsspråken

Det här säger lagen

• De nationella minoritetsspråken ska skyddas och främjas.

• Flera myndigheter i Sverige är skyldiga att informera alla nationella minoriteter om deras språkliga rättigheter.

• Skolan är skyldig att ordna undervisning i de minoritetsspråken om en elev vill få undervisning och det finns en lämplig lärare.

• Den som talar finska, meänkieli eller samiska och bor i en kommun inom ett förvaltningsområde har rätt att kommunicera med myndigheterna på sitt språk i ärenden i vilka den enskilde är part. Kommunen ska också erbjuda förskola och äldreomsorg på de tre språken om det finns personal att tillgå.

• Oavsett var du bor ska du alltid kunna skriva på finska, meänkieli eller samiska till riksdagens ombudsmän, justitiekanslern, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, skatteverket och diskrimineringsombudsmannen.

Fotnot: Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen) har gällt i Sverige sedan januari 2010