Fakta om laktosintolerans
Det finns olika typer av laktosintolerans:
- Primär intolerans mot laktos uppstår oftast mellan 3 och 10 års ålder, men visar sig i de flesta fall senare, först i tonåren.
- Sekundär eller tillfällig intolerans kan man få när som helst i livet i samband med en inflammation i tunntarmens slemhinna eller en svår maginfluensa. När inflammationen läkt tål man oftast laktos igen.
- Medfödd intolerans mot laktos är mycket ovanligt och är ärftligt. Det innebär att barnet inte tål modersmjölken och måste undvika laktos hela livet.
- Det är enkelt att själv ta reda på om man inte tål laktosen i mjölk. Uteslut all mjölk ur din kost under några veckor. Försvinner magproblemen är du troligen laktosintolerant.
- Väljer du att gå till läkaren för att få svar kommer du troligen att få göra en laktosbelastning eller ett DNA-test för att se om du har anlag för laktosintolerans.
Fakta om mjölkproteinallergi
- Många känner inte till skillnaden mellan mjölkallergi och laktosintolerans. Den som är mjölkallergiker är allergisk mot något av de proteiner som finns i komjölken. Medan den som är laktosintolerant inte kan bryta ner enzymet laktas i mjölken.
- Mjölkallergi är vanligast hos små barn, men de flesta växer ifrån det redan vid 2–3 års ålder. I skolåldern har allergin försvunnit hos 80 procent av barnen, men man kan även i vuxen ålder utveckla mjölkallergi.
- Allergin visar sig på olika sätt, exempelvis som hudutslag, andnöd, diarréer, kräkningar eller tarminflammation.
- Den enda behandling som finns är att helt utesluta alla mjölkprodukter. Det går inte att använda laktosfria produkter, eftersom de innehåller proteinerna.
Foto: Ulrika Pousette
Har du en orolig mage och ofta får knip en stund efter du har ätit och druckit? Då kan du vara laktosintolerant och inte tåla mjölk. Tidigare trodde man att endast några procent av Sveriges befolkning är laktosintoleranta. Men ny forskning visar att det är betydligt vanligare än så. I genomsnitt tål inte 14 procent laktos. Det beror troligen på den ökade invandringen från områden där laktosintolerans är betydligt vanligare än hos oss. För fortfarande är endast en till fem procent av de personer som är födda på 1920-talet laktosintoleranta. Den som är laktosintolerant är det livet ut. Det enda sättet att slippa obehag är att avstå från mjölk, mejeriprodukter och livsmedel som innehåller komjölk. Intoleransen kommer inte att försämras genom att du fortsätter dricka mjölk, men obehagen kommer att bestå.
De flesta laktosintoleranta klarar oftast av att dricka en liten mängd varje dygn, som i en kopp kaffe, men inte alla. Det enda sättet att ta reda på det är att prova sig fram.
Men i dag finns de flesta mjölkprodukter att köpa som laktosfria. Man behöver inte avstå från mjölk i kaffet eller en skvätt grädde i såsen. Värre är det att många maträtter innehåller mjölk eller grädde. Då finns det tabletter med enzymet laktas att köpa receptfritt på apoteken och som man tar innan mjölkmåltiden. Så klarar sig de flesta från magknip.
Laktosintolerans är ingen sjukdom som många kanske tror. Det är ett naturligt tillstånd, lika naturligt som att vara laktostolerant. Fast inte lika vanligt. Det är här i norra och mellersta Europa, Kanada, USA, Australien och Mellanöstern som majoriteten av befolkningen tål komjölk. I resten av världen är det precis tvärtom. Ungefär 70 procent av jordens befolkning är laktosintoleranta. Där vet också människor om det och dricker inte mjölk. Att vi här i Sverige och Norden kan dricka komjölk beror på en förändring i vår arvsmassa för sådär 10 000 år sedan.
De absolut flesta nyfödda tål mjölk för att kunna ammas. Men någon gång under barndomen eller tonåren slutar kroppen att bilda enzymet laktas som bryter ner mjölksockret i våra tarmar. Den som är laktosintolerant märker det genom att den får magknip, blir gasig eller lös i magen. Men alla som är laktosintoleranta behöver inte känna några obehag eller ha några symtom av det och många som gör det kopplar inte ihop det med mjölk.
Av Anne Meisner
