”Jag lärde mig klara magsmärtan med terapi”

Något rött och hett som spottar, fräter och fräser. Therese Järnkrok beskriver den elaka svedan och krampen i magen som en ständigt elak följeslagare.
Problemen med magen började när Therese Järnkrok var 15 år och gick på högstadiet. Hon hade sveda i magen och sura uppstötningar. En gastroskopiundersökning, då en böjlig slang förs ned till magsäcken genom munnen, visade en irriterat röd maghinna. Doktorn konstaterade magkatarr och skrev ut magsyredämpande medicin av typen Losec. Från och till kunde medicinen hjälpa men bara kortsiktigt.
– I stället har det onda bara blivit värre ju äldre jag blivit, berättar Therese som till slut vande sig vid att alltid ha ont.
Therese utbildade sig vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan. Hon blev rådd av läkarna att ta det lugnt och vila, något som egentligen inte passar hennes personlighet. Hon gillar att ha mycket på gång och älskar sitt hektiska jobb som avdelningschef på ett hotell i Stockholm.

Anpassade livet efter magen

På fritiden anpassade hon hela sitt liv efter sjukdomen – mot sin vilja. Hon såg till att äta rätt sorts mat på rätt tidpunkt. På grund av sina inrutade rutiner och den eviga smärtan tackade hon ofta nej till att gå bort på middagar, ta en promenad eller en spontan fika på stan med kompisar. I stället blev hon liggande på soffan i försök att vila bort det onda.När Therese var 27 blev hon gravid. Då blev magsmärtorna värre än någonsin. Hon fick kramper, mådde illa, kräktes och kunde till slut varken äta eller dricka. Smärtan blev som en ond spiral.
– Det var som om bägaren rann över och jag blev helt paralyserad av smärta. Till det kom oron; hur ska kunna ta hand om ett barn om jag hade så ont?
Mödravården remitterade henne till en mag- och tarmspecialist som konstaterade att Therese inte alls led av magkatarr utan IBS, irriterad tarm, en sjukdom som var helt okänd för Therese. Läkaren föreslog KBT, kognitiv beteendeterapi som behandlingsmetod. Therese var först tveksam. Att gå till en psykolog på grund av smärtor i magen var för henne en absurd tanke. Hon kände sig inte deprimerad och hade inga psykiska problem, hon hade ont i magen!  Motvilligt gick hon ändå i väg till mötena med terapeuten. Therese fick lära sig att beskriva smärtan i magen och utmana värken – i stället för att som tidigare göra allt för att undvika att ha ont.
Therese fick i hemuppgift att fundera på vilket sätt sjukdomen hindrade henne i vardagen.

När krampen slutade ta plats

Tidigare hade hon varit helt fokuserad på att gå upp i tid för att hinna äta ordentlig frukost för att undvika att få ont i magen och kanske kräkas och få huvudvärk. Nu skulle hon öva på att gå upp som vanligt på morgonen men att vänta minst två timmar innan hon fick äta frukost. På så vis skulle hon lära sig att hon inte var tvungen att leva ett inrutat liva med måltider på bestämda tider – och framför allt; inse att smärta i sig inte är farlig.
– Jag fick lära mig att acceptera smärtan och fortsätta med mitt vanliga liv i stället för att tänka att “nu är det allvarligt, nu måste jag gå och vila”.
Efter tre, fyra besök hos psykologen hände något:
– Plötsligt kände jag att de brännande och krampartade smärtan i magen inte tog lika stor plats längre.
I dag har det gått tre år efter avslutad behandling. Therese Järnkrok har fortfarande ont i magen vissa dagar men nu kan hon leva ett normalt liv.
– Nu kan jag hoppa in i bilen med ungarna och åka till badstranden utan att ha med mig speciell mat som jag tror att jag måste äta på ett visst klockslag. Visst får jag ont i magen ibland men jag gör ingen stor grej av det. Jag känner mig väldigt neutral mot smärtan. Den finns där men den får inte längre så stor plats i mitt liv.

Psykologen: Oro gör symptomen värre

Patienter som lider av IBS, irriterad tarm, får ofta värre symtom av att de oroar sig mycket. De kan vara rädda för att inte hinna till toaletten i tid eller oroa sig för att få extra ont i magen om de inte äter på rätt tid eller exakt rätt saker.
Men nu visar en ny doktorsavhandling att det går att bemästra rädslan och på så sätt minska symtomen.
– Psykologiska behandlingar för IBS har tidigare varit fokuserade på att minska stress i största allmänhet. Jag har angripigt den stress som skapas av att patienten är orolig för att få symtom.
Det berättar psykolog Brjánn Ljótsson som nyligen doktorerade i kognitiv beteendeterapi som behandlingsmetod mot irriterad tarm vid Karolinska Institutet i Solna.  I hans studie fick 376 patienter behandling i grupp eller via internet i tio veckor. 40 procent fick en markant lindring av sina symtom medan 20 procent fick tillräcklig lindring. Behandlingen höll i sig i ett och ett halvt år efter att den avslutats.

Brjánn Ljótssons behandlingen bestod av två huvudmoment:
1. Exponera sig för symtom. I det ena tvingades patienten att exponera sig för symtom. Det innebär att man inte ska sluta göra sådant som man tror kan framkalla smärta och värk utan i stället utsätta sig för situationer som man i vanliga fall undviker.
2. Ändra toalettvanor. I det andra momentet uppmanas patienten att ändra sina toalettvanor. För patienter som har svår förstoppning schemaläggs toalettbesöken till vissa klockslag. Patienter som har diarré lär sig att skjuta upp tiden mellan att man känner sig "nödig" och det att man går på toaletten.

Båda dessa övningar kan kännas mycket obehagliga till att börja med. Men på sikt lär sig patienter med diarré att de kan hålla sig betydligt längre än de tror medan patienter med förstoppning lär sig att det inte hjälper att sitta länge på toaletten.
– Det handlar om att göra toalettbesöken mindre laddade. Patienten ska sluta att bli styrd av sin egen rädsla. Brjánn Ljótssons uppskattar att 150 000 svenskar med irriterad tarm skulle kunna bli hjälpta av KBT-behandling.