Jag tänker inte ge mig in i debatten kring konstnärslöner eller inte, utan bara konstatera att jag är väldigt glad att vissa orkar hålla på. Fortsätter kämpa med bilder, scenkonst, musik och andra kulturformer. För det berikar mitt liv.
I helgen var jag och döttrarna på en underbar dansföreställning i Stockholm, The Last Bounce. Vi skrattade och njöt (och jag som är lättrörd fick något fuktigt i ögonvrån vid vissa tillfällen) och hade helt enkelt en toppenkväll tillsammans. Vi och alla andra i ett fullsatt Globen.
Andra skapar fotokonst. Som norska konstnären Morten Traavik, vars utställning Miss Landmine visar porträtt av kvinnor som lemlästats av minor, som kandiderat i skönhetstävlingen Miss Landmine.
I det här numret av Icakuriren presenterar vi fotografen Jens Assurs senaste projekt, fotobokserien Hunger. Han vill få oss att fundera över globaliseringens och konsumismens effekter. En av sina bilder beskriver han med de här orden:
“Mat är vår tids pornografi. Det släpps en ny kokbok varje dag i Sverige. Så fort du slår på tv:n sänds ett matprogram. Våra matkedjor bygger butiker stora som flyghangarer. Årstiderna har upphört, vi fnyser om vi inte kan hitta färska hallon mitt i vintern. Vi äter utan att känna hunger.”
Vi bjuder på ett smakprov av Jens Assurs bilder, och jag tittar och tänker: Vad skönt att han orkar bråka med min hjärna och mitt västerländska samvete!
Många av samtalen vi för på redaktionen föds just ur kulturupplevelser. En ny pjäs någon sett, en bok som berört. För mig är det likadant hemma. Jag och mina döttrar upptäcker mina gamla filmfavoriter tillsammans, sådana som jag gärna vill att de ska få med sig i livet.
Nya filmer däremot ser jag oftast med min bioklubb, som inte är så avancerad som det kanske låter. Bioklubben är nio gamla vänner som en gång i månaden går på bio tillsammans. Vi turas om att bestämma film, och när någon annan valt får man snällt finna sig i kvällens val, och inte hålla på och tjafsa om att man inte är så sugen på franskt/fantasy/animerat/action eller vad som nu står på menyn. Efteråt går vi och äter en bit mat och tar ett glas, och pratar om filmen.
På det här viset får jag se en massa bra och halvbra film, och träffar samtidigt mina kompisar.
Det drar ihop sig till skolavslutning, och flera på redaktionen har studentkalas att ordna. Vi diskuterade häromdagen hur de olika familjerna skulle fira. Någon kommer att ha studentfirandet på helgen, inte på själva avslutningsdagen. Oavsett vilken dag ni firar, i det här numret bjuder vi förstås på tips för studentbuffén. Och du vet väl att du också hittar massor av bra recept och dryckesförslag på icakuriren.se!
