Tycker inte om mat
Hej Bim. Detta är första gången jag är ute på din sajt, och jag blev “glad” då jag såg att andra också har problem med att gå upp i vikt. Jag är 42 år, 172 cm lång och väger 52 kg. Detta har jag gjort i nästan hela mitt liv, utom då jag födde barnen. Jag har ingen bra relation till mat, tycker helt enkelt inte om mat, det är inte gott. Bara om någon lagar maten till mig då kan jag äta och tycka att det i alla fall smakar. Det här att gå upp i vikt stör mig då jag aldrig lyckas. Har inte anorexia eller bulimi. Men som jag läste om en annan tjej här i spalten så mår jag illa efter en stund och får då inte ner något, lämnar alltid bordet hungrig. Varje dag är en plåga då jag ska laga och inhandla middagsmat till familjen. Gråter nästan och tycker det är jättejobbigt. Tänk om man kunde anställa en kock så man slapp det. Det värsta är att man alltid för höra att man har anorexia. Vad ska jag göra? / Mia
Svar:
Mia,
Jag inser ditt dilemma. Vi är många gånger så inriktade på att de som äter för lite gör det pga anorexia nervosa eller annan ätstörning och kan inte riktigt se att det kanske beror på andra saker. Jag önskar jag kunde fixa en kock till dig. Det vore en dröm för många faktiskt. Frågan är varför du tycker det är så jättejobbigt? Kan det finnas något som ligger bakom känslan? Jag vet inte, jag bara föder tankar, så att säga… Har du talat med någon om det här problemet? Om inte, gör det. Kanske du kan bli hjälpt av kognitiv beteendeterapi? Vem vet, det kan ge dig verktyg att ta till när det känns för jobbigt med att laga och äta maten. Att vissa människor är lite smalare och andra är lite rundare är något vi bör finna oss i, enligt mig. Ibland är det redan bestämt när vi kommer till livet med vår ryggsäck fylld av gener och arv. Vikten är verkligen inget värde på oss som människor. Vi har alla rätt att vara här och har lika stor rätt att finnas till sådana vi är. Men som skrivet Mia, tala med din husläkare och be om att få komma till en beteendeterapeut. Dessutom, om du är orolig för att du inte får i dig tillräckligt mycket energi och näring bör du tala med husläkaren om det. Han/hon kan se hur det står till med vitamin- och mineralbalansen t ex. Jag önskar dig mycket lycka till och du Mia, ta en dag i taget. Ibland kanske det blir en timme i taget… du kan komma över det här tror jag. Vänliga hälsningar Dietist Bim
