
och jobbar med hemsidan, vår facebooksida och andra digitala kanaler.
En pizzeria i ett gathörn, inte stort som ett torg men tillräckligt för att restaurangen sommartid skulle kunna ha uteservering. Och för att en bunt ungdomar under resten av året skulle få plats att hänga där.
Det gathörnet är en del av min ungdom, även om jag inte minns exakt när eller hur ofta det där “hängandet” ägde rum. Somliga minnen stannar ju kvar även om de räknat i timmar inte stack ut. Jag la garanterat ner mer tid på basketträning, men det är inte “idioten” jag tänker tillbaka på när jag minns tonåren (idioten var en träningsövning, ungefär lika jobbig som den låter).
På kvällarna när man inte hade något att göra kunde man dra ner till det där gathörnet. Där stod det ofta några kompisar och drällde, och kanske skulle han – han som var några år äldre, och som man på avstånd var förtjust i – komma förbi så man fick en skymt. Eller till och med en blick, som att han visste om ens existens! Man behövde inte så mycket bränsle på den tiden för att tonårshjärtat skulle picka vidare.
Hade jag varit ung idag gissar jag att mycket av det där hängandet hade varit digitalt.
Nätet har blivit en självklar del av vår vardag, och 93 procent av alla svenskar har tillgång till internet. Med det följer förstås nya typer av “gathörn” att mötas i.
I det här numret av Icakuriren har vi en guide över sociala medier. Kanske kommer jag aldrig att börja snapchatta, men det är ändå kul att veta lite mer om samtidens mötesplatser.
Själv är jag mer av en facebookanvändare, och det är Icakuriren också. Facebook ger ju faktiskt nya möjligheter för oss på redaktionen att umgås med er läsare. På Icakurirens facebooksida kan vi lägga ut en filmsnutt som visar hur man bakar bagels, där kan vi samla ihop gamla favoriter från vår receptskatt, som nyligen en massa goda chokladkakor, eller fånga upp något som är aktuellt en viss dag.
Det där med att träffas i verkligheten kommer förstås inte att försvinna, ingenting slår ett möte med en annan människa. Men eftersom vi inte kan åka hem till var och en av er, så är vårt sätt att umgås ett annat. Vi ses i tidningen och på Facebook!