Guldläge för pensionärer som går tillbaka till jobbet

Efter en lång lärarkarriär var det underbart att äntligen få gå i pension, tyckte både Gunnel Thalén och Lotta Malmström. Skolan var de ärligt talat less på, särskilt alla möten och det ständiga planerandet. Men tro det eller ej – vid 70 respektive 68 års ålder är de tillbaka. 

De ingår i ett sannolikt växande kollektiv av formellt pensionerade lärare som börjat undervisa igen, till följd av skolornas svåra personalbrist och lockrop från närmast desperata rektorer. Gunnel, Lotta och hundratals andra lärare som passerat 65 är nu med och räddar den svenska välfärden, till villkor som många av dem tidigare bara kunnat drömma om.

– Att vi är uppskattade är det minsta man kan säga. För första gången i livet har jag ett guldläge när det gäller lön. Jag begärde ett rejält lönepåslag – och fick det, säger Gunnel Thalén, språklärare i bland annat franska och spanska i Ljusdal, Hälsingland. Hon har också kunnat avsäga sig alla former av administration.

Det ekonomiska tillskottet är självklart välkommet, men grundläggande för beslutet att återgå i tjänst var ändå upptäckten att det var rätt långtråkigt att vara ledig dag-arna i ända, berättar Lotta Malmström som i decennier undervisat ljusdalsungdomar i framförallt engelska och idrott.

Läs mer: Maten du ska undvika om du är pollenallergiker

Roligaste jag gjort

– Rektorn ringde och vädjade om att jag skulle gå in som engelsklärare igen, och jag tänkte – Yohoo! Jag hoppade in från ena dagen till den andra och kände då att det var det roligaste jag gjort.

Gunnel säger:

– Jag saknade tonåringarna, och stimulansen man får av dem. Sedan jag börjat undervisa igen, känner jag mig plötsligt mycket yngre.

– Så är det verkligen, instämmer Lotta.

Vi träffas i ett lärarrum på Stenhamreskolan. Ett rejält bygge i sten från 1925, högt beläget och med milsvid utsikt över Hälsinglands skogar och berg. Den senaste tiden har elevantalet svällt ordentligt, främst på grund av flyktinginvandringen, i Ljusdal precis som på många andra håll. Gunnel och Lotta berättar att deras långa erfarenhet kommer väl till pass i en föränderlig skolsituation. 

– Vi som jobbat länge är ju vana att ta eleverna. Jag har under åren mött alla möjliga “typer” av ungdomar, och kan nästan avläsa på deras ansiktsuttryck vad de tänker säga eller göra härnäst. Kanske vår ålder i sig spelar in när det gäller bemötande och arbetsro i klassrummen – det är åtminstone vad jag fått höra från vissa elever, att de har större respekt för oss äldre,
säger Gunnel.

– Hon och Lotta sticker samtidigt inte under stol med att växande gap mellan elevernas förkunskaper, skolans uppskruvade kunskapskrav och andra mer subtila förändringar i samhället på några få år skapat nya förutsättningar i klassrummen som de inte var beredda på, och är knepiga även för dem.

– Det är en jättestor skillnad mot tidigare. Vad gör vi med alla som inte når upp till målen? Vad händer med deras självkänsla? Från mina ton-åriga elever får jag idag frågor som: vad betyder “irriterad?”. Vad betyder “bakom?”. I samma klass går både A-elever och sådana som behöver oerhört mycket stöd. Kraven har ökat, men vad vill eleverna? De är inte särskilt lättroade och vill gärna se film. Läsa fem sidor – aldrig! Jag blir urlakad, och har sagt till kommunen att vår uppgift är orimlig, berättar Lotta.

Läs mer: Frågade om den misstänkte våldtäktsmannens kalsonger

Söker lämpliga kandidater

Under vårt samtal ringer Gunnels mobil: vill hon gå upp ännu mer i arbetstid och landa på närmare 100 procent? De ovan nämnda faktorerna gör att hon tvekar. 

Sannolikt ringer fler mobiler hos fler pensionerade lärare, i detta nu, med erbjudanden om jobb. Kommunerna jobbar intensivt och målinriktat med att identifiera lämpliga kandidater, exempelvis Norrtälje som nyligen bjöd pensionärer till rekryteringskaffe för att klara sin ansträngda skol-
situation. Intresset var över förväntan och hos förvaltningsdirektören Åsa Modin finns nu en mapp med 35 intresserade seniorlärare, vars meriter ska matchas med behov som bara blir större:

– Vi har svårt att hitta lärare. Inte minst i svenska och SFI. Mattelärare saknar vi också. Det finns ett jättestort behov av lärare i moderna språk, samhällskunskap… Hela Sverige ser ju ut så här. Vi måste ta tillvara alla krafter, och visst måste man se pension-
erade lärare som en väldigt god arbetskraftsresurs. Inom en femårsperiod ser vi en situation med ännu fler luckor, då många lärare går i pension. Särskilt sådana med särskilda behörigheter, säger Åsa Modin.

Flexibla jobblösningar

Sveriges kommuner och landsting SKL uppmanar skolorna att bädda så långt det bara går för seniormedarbetarna, så att inte “viktiga resurser förslösas” – mer kompetensutveckling för äldre och ökad öppenhet för flexibla jobblösningar hör till SKL:s recept för att locka fler 65-plussare till skolan. Ambitioner som både regering och opposition stöttar. 

Frågan är hur många lärarpensionärer som i slutändan tar steget och återgår i tjänst, och om de verkligen blir den räddningsplanka som skolorna hoppas på:

– Problemet är nog att det inte är aktuellt för så många. Och jag är orolig därför att undersökningar visat att endast varannan lärare tror att de kommer att orka jobba fram till pensionen. Så hur man än vänder och vrider på det måste arbetsvillkoren förbättras betydligt, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand till TT.

– Strategin att rekrytera pensionerade lärare är för mig ett uttryck för en rätt desperat situation, där behovet av lärare vida överstiger tillgången. Det är ett sätt att hantera situationen här och nu, men vi måste få fler unga att välja lärarutbildningen och fler i
yrkesverksam ålder att göra karriärbyte och välja skolan.

På Stenhamreskolan i Ljusdal drar det ihop sig till lektion. Lotta Malmström tar sig återigen uppför de sedan 21 år mycket välbekanta stentrapporna, för att undervisa en sjua i engelska.

Vad ska skolorna göra när sådana som du och Gunnel inte vill eller orkar längre?

– Det undrar vi också.