Han är hjärnan bakom platta paket och dagens eftertraktade Ikea-klassiker

En dag blev jag kontaktad av en kund som sa att han hade ’en tokig smålänning’ som behövde hjälp med en reklamkatalog”. Året var 1952 och Gillis Lundgren 23 år från Lund arbetade som reklamtecknare på Gumaelius Annonsbyrå i Malmö. Han hade hoppat av skolan för att teckna annonser och broschyrer på den väl­ansedda reklambyrån. När Gillis satte sig på tåget med den småländska destinationen Älmhult, var han förstås helt ovetandes om hur just denna resa skulle styra hans liv i en oväntad riktning. 

Den tokige smålänningen han snart skulle träffa hette Ingvar Kamprad, en ung, påhittig man på 27 år som redan varit igång ett bra tag med att i en postorderfirma sälja produkter som nylonstrumpor, gräsfrön, kulspetspennor och julkort – allt med en tydlig lågprisprofil. 

”Där väntade min blivande parhäst”. 

Hus & Hem Hem och trädgård

Läs även: Inspireras av Elisabeths kök: "Du kan gå ganska långt utan att det blir för mycket"

I Staffan Bengtssons bok Ikea the book, från 2010 berättar Gillis Lundgren om det lyckade första mötet, som pågick hela natten och hela dagen därpå: ”Man skulle kunna säga att kemin stämde perfekt vid första kontakten. Jag gillade Ingvars rättframma sätt och han uppskattade förmodligen min snabba penna.” 

Tillsammans arbetade de fram det som skulle bli deras första gemensamma katalog. Och det skulle snart bli många fler möten. Under den kommande tiden skissade och illustrerade Gillis katalogomslag och fotograferade produkter, medan Ingvar skrev alla texter. Gillis tog också fram logotypen med firmans bokstäver inskrivet i ett moln, som ligger till grund för hur loggan ser ut än i dag. Ingvar och Gillis utvecklade snart ett nära samarbete och 1954 anställdes Gillis som Ikeas reklamchef och blev därmed Ikeas anställde nummer fyra. 

När postorderföretaget även börjat ta in en och annan möbel i katalogsortimentet handlade arbetet för de två kollegerna till stor del om att leta efter lämpliga underleverantörer. Men när vissa av leverantörerna började signalera att deras andra kunder – som kände sig hotade av konkurrensen – inte ville att de skulle sälja sina produkter till det nya lågprisföretaget uppstod en ny idé: Att firman helt enkelt fick börja rita sina egna möbler. 1953 års katalog kom på så vis att innehålla Ikeas allra första egenritade möbel, bordet Max. 

Gillis Lundgren blev nu alltmer en nyckelperson i arbetet med att utveckla ett modernt möbelsortiment, i ett nära samarbete med Ingvar Kamprad, som höll ögonen på kostnader, prissättning och smarta lösningar. Så kom reklamtecknaren från Lund också att bli möbelformgivare. Fåtöljen Bohem, från 1956, ritad av just Gillis penna blev den första möbeln i katalogen där formgivaren nämndes vid namn.

Hus & Hem Hem och trädgård

Läs även: Färg och second hand-fynd i lägenheten från 1894: "Jag uppskattar möbler med historia"

Redan under 50-talet ritade han flera av de möbler som snabbt blev populära. Bland dem finns Ägget, en fåtölj i formpressad plywood och stålrör, (1956), ullmattan Båstad (1957) Sirocco tresitssoffa och fåtölj, som enligt 1958 års kata­- log var den mest sålda soffgruppen, liksom bok­- hyllan Regal (1958) med tre robusta hyllor lackade i blått.

I böcker och i företagets egen historiedokumentation beskrivs Gillis Lundgren som alltid sprud- lande av entusiasm, som en kreativ ledare och formgivare som var full av idéer som snabbt kunde förvandlas till praktiska produkter. Där- för är det kanske inte förvånande att det var just han som tidigt kom upp med en lysande lösning till ett praktiskt problem, under arbetet med de första katalogerna. Ett enkelt påfund som kom att bli ett stycke designhistoria: ”Bordet hette Lövet. Vi satt en natt och fotograferade. Jag plåtade och Ingvar skrev text – han skrev förresten all text till en början”, berättar Gillis Lundgren i Ikea the book. ”Bordet var kanske 80 cm långt och 40 cm brett. Jag hade min gamla Hasselbladare som jag fotograferade allt med för katalogen. När vi skulle stoppa in det där bordet i bilen fick det inte plats. Jag skruvade av benen och då gick det ner i ett platt paket.” 

Under årens lopp kom Gillis Lundgren att ta ett stort ansvar för produktutvecklingen. Han bidrog med många så småningom legendariska produkter till den ständigt växande kollektionen. Hans kreativa tankesätt speglar vad kanske många av dagens kunder associerar med sortimentet – hur olika enheter kan användas på många alternativa sätt. Detta gäller exempelvis hurtsen Tore som lanserades i 1960 års katalog och som är en av Ikeas största framgångar. Inspirationen hittade Gillis från en köksenhet i serien Pax från 1950-talet, som han såg kunde komma till nytta även utanför köket – i lackat utförande. Tore, som brukar uppges som Gillis egen absoluta favoritmöbel, finns numera utställd även i Nationalmuseums permanenta samlingar. 

Scandinavian Retro Hem och trädgård

Läs även: Paret återställer 1970-talshuset till sin forna glans: "En riktig wow-känsla"

Under 60-talet ritade han bland annat många sittmöbler – i 1967 års katalog presenterades snurrstolen Mila som en ”anti-jäkt-fåtölj”, 1969 ritade han den avslappnande sittmöbeln Trofé av massiv polyester som beskrevs som ”glada fynd för alla som tänker ungt” för den ”nya” målgruppen tonåringar. 

Liknande ”unga” tankegångar låg bakom den påhittiga fåtöljen Tajt, (1973) en ”mjukmöbel” som kunde vecklas ut till en skön golvbädd och med sin överraskande klädsel av jeanstyg signal- erade just avkoppling. Denim hade hittills bara setts i produktionen av kläder. Det nya greppet kom efter att Ingvar Kamprad rest i Kina – där han hade köpt kilometervis med denim till ett bra pris – och väl hemma uppmanade formgivarna: ”Nu måste ni göra produkter för tyget kommer snart”. 

”Tajt blev den ultimata ungdomsmöbeln – jag gjorde nästan enbart möbler för ungt folk under en lång rad av år. Ont om plats, ont om stålar, men gott om behov. Det var utmaningen! Rätt som det var hade jag skisserna framför mig.” kommenterade Gillis Lundgren. 

Gillis Lundgren blev företaget trogen hela livet, och fortsatte att arbeta för Ikea även efter pensioneringen, in i 80-årsåldern. Då han gick bort 2016, 86 år gammal hade hans nära 60 års vänskap och samarbete med Ingvar Kamprad gjort stort avtryck världen över. Han hann formge över 400 produkter för Ikea – och många av hans designklassiker lever vidare. 

Hus & Hem Hem och trädgård

Läs även: Louise och Anders skapade sin egen parkträdgård – exotiska träd, klematis och gröna rum

Tajt är bara ett exempel på av många av hans möbler som lanserats på nytt. År 2025 dök den upp i sortimentet igen, denna gång som bäddfåtöljen Vårkumla, i serien Nytillverkad. Samma år dök även anti-stress-fåtöljen Mila upp på nytt i ett nobelt sammanhang, specialtillverkad av Ikea, i kungsblått med gula hjärtan för att överläm- nas som gåva till kung Carl XVI Gustaf vid det högtidliga firandet av hans 50 år på tronen. Fåtöljen presenterades då som ”trontjänaren”. Vilket kanske inte bara syftade på jubilaren som mottog gåvan, utan möjligen också som en hommage till mannen bakom – den stora möbelfirmans okrönte designkung. •

Hus & Hem Hem och trädgård

Läs även: Ikea utökar succésamarbetet – här är nya lamporna av Raffaella Mangiarotti